Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Att älska
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1964-08-10

Medverkande

Harriet Andersson
Louise Pettersson, änka

Zbigniew Cybulski
Fredrik, resebyråtjänsteman

Isa Quensel
Märta Karlsson, Louises mor

Thomas Svanfeldt
Jacob, Louises nioårige son

Jane Friedmann
Nora, Louises svägerska

Jan Erik Lindqvist
talaren på begravningen

Visa alla medverkande

Handling

Filmen börjar med en begravning i snö. Vi möter Louise, hennes mor Märta, hennes son Jacob, och andra.Louises man Gustav (de har varit gifta i tio år) har dödats i en...

Visa hela handlingen

Press

Det fanns flera kritiker som i likhet med Björn Norström i StT ansåg att filmen var en "komedi med blytyngd", även om man i likhet med Norström tyckte att denna film var bättre än...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionschef
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Kameraoperatör
B-foto
Stillbildsfoto
Musikarrangör
Orkesterledare
Rekvisita
Kostymör
Smink
B-ljud
Mixning

Medverkande

Harriet Andersson Louise Pettersson, änka
Zbigniew Cybulski Fredrik, resebyråtjänsteman
Isa Quensel Märta Karlsson, Louises mor
Thomas Svanfeldt Jacob, Louises nioårige son
Jane Friedmann Nora, Louises svägerska
Jan Erik Lindqvist talaren på begravningen
Nils Eklund prästen
Dora Carlsten en dam på begravningen
Lill Larsson Karin
Birger Lensander kyrkvaktmästaren
Ulla Persson tv-sångerskan
Sven-Bertil Taube Fredriks röst (till svenska)

Bolag

Produktionsbolag Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB 1964
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Filmen börjar med en begravning i snö. Vi möter Louise, hennes mor Märta, hennes son Jacob, och andra.

Louises man Gustav (de har varit gifta i tio år) har dödats i en bilolycka.

Fredrik, en resebyråtjänsteman med internationell bakgrund, har känt familjen, och kommer till begravningen, men försenad. Han träffar Louise, de talar om att träffas.

Samma kväll är Fredrik ute med en älskarinna, talar om att åka bort från Sverige, och hur grått allt såg ut hemma hos Louise.

Under tiden går Louise till sängs och börjar läsa i en bok om äktenskapet. Märta stannar hos henne.

Några veckor senare ses Louise tala i telefon, hon berättar om mannens död. Och plötsligt ser vi henne förbereda sig för ett möte. Hennes ansikte förändras. Hon förvandlas till en annan Louise.

Det första riktiga mötet mellan Fredrik och Louise pendlar mellan glädje och melankoli. Men så småningom uppstår en säregen blandning av sensualism, allvar och makabra detaljer. Handlingen utvecklas som en slags kabaré, en serie lösryckta scener.

Genom Fredrik blir Louise befriad från sitt förflutna, från skuggorna av ett småborgerligt liv. Han lösgör hennes bundenhet och lär henne vad kärlek kan vara. Hon berättar för Fredrik om somrar på landet, om att vara ensam.

Louise får också besök av en av sin förra mans kvinnliga arbetskamrater, som försöker göra Louise politiskt engagerad. Men Louise svarar att hon för tillfället bara vill en sak, leva, och det betyder också: att älska.

Fredrik har haft många historier. Han har bl.a. varit gift i tre veckor med en amerikanska. Louise är den första kvinna har är allvarligt intresserad av. I filmen följer vi Louises utveckling till öppen sensualism, Fredriks till kärlek. Fredrik har en mardröm om kvinnorna i sitt liv: de passerar hans säng. Louise drömmer i stället om att vara stripteasedansös på en nattklubb.

Märta liksom sonen Jacob fungerar som kommentar och utomstående ironiska element i Louises och Fredriks historia.

Mot slutet av berättelsen spår Märta i korten för Louise. Louise besöker Fredrik i hans bostad. Han föreslår att de ska gifta sig. Louise förkastar anbudet. Han har gett henne en frihet som hon nu vill njuta av. Hon föreslår att de lever tillsammans tills någonting skiljer dem åt.

Censur / granskning

Censurnummer 102111
Datum 1964-06-30
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2500 meter
Kommentar Spetlid: 91 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2500 meter
Längd i minuter 91 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Det fanns flera kritiker som i likhet med Björn Norström i StT ansåg att filmen var en "komedi med blytyngd", även om man i likhet med Norström tyckte att denna film var bättre än Donners första.

Det fanns dock de som trots dokumenterade svagheter såg andra sidor i filmen, till exempel Carl Henrik Svenstedt i SvD: "Ser man hans nya film "Att älska" mot bakgrunden av hans författarskap, hans kritik och hans tidigare film "En söndag i september" (tyvärr har jag inte sett någon av hans kortfilmer) utgör den ett naturligt led i en utveckling som är ovanligt konsekvent, ärlig och redbar och inte minst därför värd att tas på allvar. Frågan blir nu bara om han genom det uttrycksmedel han valt, filmen, förmår uppbjuda så mycket styrka och förmåga att engagera att hans privata laokoonbrottning kan sättas in i ett större sammanhang.

Uppenbara faror lurar. För det första blir han för "litterär", dialog och problemställningar kan verka konstruerade (varför inte för omväxlings skull arbeta med någon annans manuskript?). För det andra överarbetar han ibland både stoffet och framställningen, hans millimeternoggrannhet, hans reverenser för de stora mästarna (hans kunnande, paradoxalt nog!) och hans strama regi drar ibland ner filmens tempo betänkligt. Rytmen går förlorad i detaljer och övertydliga pekpinnar."

Mauritz Edström (DN) diskuterade filmens rubricering: "'Att älska' har åtminstone på ett tidigt stadium rubricerats som komedi. Jag tror inte man skall se den som en sådan, snarare som en femte episod till de fyra i Donners första film. Det är inte alltid lätt att avgöra vad man har roligt åt eller av, men filmen har många underhållande ögonblick. Och med alla sina oregelbundenheter är den ett mycket personligt verk, som i varje steg röjer sin upphovsman."

De flesta var ense om kvaliteten i Harriet Anderssons prestation i huvudrollen, däremot skilde sig åsikterna mycket i fråga om filmens teknik, beskriven av Jonas Cornell i BLM på följande sätt: "Hans ideal är inte en tättsmitande fiktion. Han avstår från filmens magiska möjligheter och avvisar också påståenden som "filmen skall tala direkt till känslan" osv. I sin kritik har han engagerat undersökt Godards relationer till Brecht, den episka, illusionsförnekande filmens möjligheter. En sådan film låter inte åskådaren identifiera sig med figurerna på duken, den presenterar inte sitt stoff som självklart och oemotsägligt och poängterar hela tiden på olika sätt kamerans position och relation till motivet. "Att älska" är en film som genomgående arbetar på det sättet. Skådespelarna agerar lika ofta rakt mot kameran som mot varann, och i dialogscenerna blir aldrig kameran ett med den lyssnande - oftast ser vi där, som hos Antonioni, båda skådespelarna samtidigt. Inte heller ljudet är "realistiskt" använt (vilket förmodligen gör dubbningen av Cybulski mindre plågsam än den annars skulle varit)."

I Chaplin diskuterade Bo Johan Hultman också manuskriptets kvaliteter: "Jämförd med Lars Forssell är Jörn Donner en ytterst spirituell filmförfattare. Filmiska renhetsivrare må fördöma den omfattande dialogen - som är rolig - men för mig är replikerna i en film precis lika väsentliga som något annat. De får vara hur många som helst, bara regissören finner ett adekvat sätt att framföra dem på. "Ren film" kännetecknas inte av tystnad på ljudbandet, som många anser.

Jörn Donner har smält många av de filmiska impulser som han mottagit, inte minst som kritiker, och är på väg att finna ett intressant personligt sätt att handskas med kinematografin. I "Att älska" visar han sig plötsligt vara en regissör som är helt annorlunda än sitt rykte."

Kommentar Svensk filmografi

Det tekniska förfarande varmed ljudarbetet på "Att älska" gjordes var vid denna tid ganska ovanligt i svensk film, däremot ytterst vanligt i franska och i synnerhet italienska filmer. Manuskriptet till filmen översattes till polska, va- refter filmen inspelades så att Cybulski under tagning talade polska, de andra skådespelarna svenska. Detta omöjliggjorde användning av originalreplikerna, också de svenska. Cybulskis polska tal översattes och bearbetades sedan för svensk version, som vad hans roll beträffar synkroniserades av Sven-Bertil Taube. De andra rollinnehavarna eftersynkroniserade självfallet sina roller själva. När filmen sedermera visades i Polen skedde inte dubbning till polska, utan Cybulski uppträdde såsom svensktalande med Taubes röst.

En del kritiker anmärkte på denna dubbningsteknik, som var vanlig på kontinenten, det torde delvis ha berott på att man i svensk film var bortskämd med så kallat 100-procentigt ljud, taget vid själva inspelningsögonblicket. Det vanliga var att endast sådana partier i filmerna som hade inspelats i ljudmässigt svåra miljöer eftersynkroniserades. Det fanns allmänt taget i svensk film vid denna tidpunkt ett klarhetskrav i fråga om dialogen, som kanske bara bröts av Bo Widerbergs och den nya generationens filmer.

Sedermera användes dubbningstekniken av Jörn Donner i några senare filmer, bl.a. i "Här börjar äventyret", där flera olika språk kom till användning, samt i den finländska produktionen "Svart på vitt" (Mustaa valkoisella, 1968).

Svensk ljudteknik var inte särskilt förberedd på uppgiften att dubba filmer, eftersom man i motsats till de stora europeiska länderna på kontinenten hade vant publiken att se filmerna i originalversion, medan kommersiella framgångar för utländsk film var omöjliga i Frankrike, Tyskland och Italien utan dubbning till respektive språk.

Filmen var Sveriges bidrag till Biennalen i Venedig 1964. För sin roll i denna film tilldelades Harriet Andersson Colpa Volpi per la Migliore Interpretazione Femminile Diploma d'onore.

Inspelning

1963 1964
Filmstaden Råsunda Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1964-08-10 Grand Stockholm Sverige 91 min
Urpremiär 1964-08-10 Grand Stockholm Sverige 91 min
Annan visning 1965 Warszawa Polen
TV-visning 2013-04-01 SVT1 Sverige
2015-04-13 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel An der schönen blauen Donau, op. 314
Kompositör Johann Strauss, d.y. (1867)


Originaltitel Ein Sommernachtstraum. Hochzeitmarsch
Kompositör Felix Mendelssohn-Bartholdy (1842)


Originaltitel Cha-Cha
Kompositör Bo Nilsson (1966)


Originaltitel Fantasie
Kompositör Johann Strauss, d.y.


Originaltitel Invitation to Love
Kompositör Bo Nilsson (1964)


Originaltitel Invitation to the Blues
Kompositör Roger Miller (1958)
Textförfattare Olle Bergman (svensk text)
Roger Miller (engelsk text 1958)
Sångare Ulla Persson (1963)


Originaltitel Louises musettvals
Kompositör Bo Nilsson (1964)


Originaltitel Mysteries of Love
Kompositör Bo Nilsson (1964)


Originaltitel Oen No Wani Moro
Kompositör Max Woiski (1951)


Originaltitel Visa till Harriet
Kompositör Bo Nilsson (1964)


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1965 (bidrag om 143.882,87)
Coppa Volpi Venedig 1964 Harriet Andersson
Festivalpris Venedig 1964 (hedersdiplom)

Ämnesord

Begravningar
Drömmar
Erotik
Resebyråer
Spådomar
Stockholm/Skogskyrkogården
Striptease
Svartsjuka
Änkor

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2500


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 16 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ATT ÄLSKA En film av Jörn Donner


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel ATT ÄLSKA En film av Jörn Donner
Affischdesign Bengt Serenander


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Zbigniew Cybulski i Harriet Anderson w filmie szwedzkim nagrodzonym na MFF w Wenecji KOCHAC
Tryckeri WDA 2
Affischdesign K. Krolikowski


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel ATT ÄLSKA En film av Jörn Donner


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel ATT ÄLSKA En film av Jörn Donner
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Storlek Större än 850 x 1100
Affischtitel Amar


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Att älska. Filmmanuskript av Jörn Donner. Stockholm den 1 november 1963.
Omfång 119 s. + 9 s. scenskisser, tillägg och personalförteckning löst i manus.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Att älska. Filmmanuskript av Jörn Donner. Stockholm den 1 november 1963.
Omfång 119 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Att älska. Dialoglista.
Omfång 25 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Masterlista Att älska.
Omfång 45 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel To love.
Omfång 32 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Att älska. Aimer.
Omfång 25 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Aimer. Version française des dialogues.
Omfång 31 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Liste de dialogues en français du film Aimer.
Omfång 28 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel To love. English dialogue list.
Omfång 31 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel To love. English dialogue list.
Omfång 30 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel English trailer list of Att älska (To love).
Omfång 1 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Typ Övrigt tryck
Språk Engelska


Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?