Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Kattorna
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1965-02-15

Handling

På en modern tvättinrättning arbetar sexton kvinnor. Arbetsledare är Marta Alleus, en kvinna som håller sig på sin kant. Hon fordrar mycket av de anställda och är därför inte...

Visa hela handlingen

Press

Recensenterna var genomgående mycket kritiska mot filmens underlag, Walentin Chorells pjäs. De flesta hade också erinringar att göra mot filmen. Mest positiv var Robin Hood i...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspicient
Fotoassistent
Smink
Mixning

Medverkande

Bolag

Produktionsbolag Lorens Marmstedt
Distributör i Sverige (35 mm) Cat-Film Distributions AB 1965
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

På en modern tvättinrättning arbetar sexton kvinnor. Arbetsledare är Marta Alleus, en kvinna som håller sig på sin kant. Hon fordrar mycket av de anställda och är därför inte särskilt populär bland dem. Bland de anställda finns problemflickan Rike, en ung flicka på glid.

När filmen börjar är Rike frånvarande. Det framgår av de andra "kattornas" dialog att Marta tidigare "tagit hand om" Rike och försökt skydda henne mot de destruktiva krafterna i hennes inre. Det antyds att Marta är homosexuell.

Filmen ger i korta dialoger och närbilder brottstycken av "kattornas" öden och karaktärer. Det talas mycket om kärlek, barnafödande, samlag och krämpor.

Mitt i filmen kommer den nedsjaskade Rike insmygande. Marta upptäcker Rike och tar in henne på sitt kontor. Hon klär av och duschar henne, ger henne rena kläder och en lugnande tablett. Rike har ännu en gång sökt upp Marta för att få hjälp. Hon känner att utan Martas stöd kommer hon att gå under. Men denna upptäckt gör henne samtidigt rasande och trotset i henne bubblar på nytt upp. Inför sina arbetskamrater antyder hon att Marta gjort saker med henne som ingen riktig kvinna gör.

Hon påstår också att en flicka, som inte längre arbetar på tvättinrättningen, togs om hand av Marta på ett speciellt sätt och att flickan sedan hamnade på mentalsjukhus.

Indignationen och hatet mot Marta bland "kattorna" kulminerar. Man kastar fruktansvärda anklagelser mot henne och vill tvinga henne att skriftligen begära avsked. I väntan på detta inställer de sexton arbetet, de "sittstrejkar". Slutligen vaknar dock Rikes samvete och hon erkänner att hon ljugit. Och Marta avslöjar sitt livs tragedi. Hon gifte sig med en man som hon inte kunde vara med eftersom hon som barn skrämts av en "ful gubbe". Sedan dess avskyr hon männen, men hon är inte homosexuell. Hon älskar Rike men på ett fullt naturligt sätt, som som man älskar sitt eget barn.

Indignationen ebbar ut, hatet lägger sig, allt återgår till dem gamla. I de sista scenerna antyds en försoning mellan den hemlösa och förvirrade Rike och den ensamma och olyckliga Marta. (Bearbetning av Cat-Films programblad.)

Censur / granskning

Censurnummer 102902
Datum 1965-02-04
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2485 meter
Kommentar Aktindelning: 585-565-545-575-215 = 2485 m - 91 minuter. Aktlängder: 585, 565, 545, 575, 215.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2485 meter
Längd i minuter 91 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna var genomgående mycket kritiska mot filmens underlag, Walentin Chorells pjäs. De flesta hade också erinringar att göra mot filmen. Mest positiv var Robin Hood i Stockholms-Tidningen: "Av detta stoff har regissören Henning Carlsen gjort ett stycke levande film, med en skicklighet och ett temperament, som man ej tilltrott honom. (-)

Han håller sig strängt till den gamla dramatiska regeln om tidens, rummets och handlingens enhet. Berättelsen flyter obruten inom samma rum. Man stiger inte för ett ögonblick ut ur tvättinrättningens fyra väggar. Och dock blir det inte monotont. Fotografen Mac Ahlbergs kamera rör sig i ett, och bilderna blir omväxlande genom att de tas på nära håll - ansikten, kroppsdetaljer, föremål - så att den enahanda bakgrunden knappast märks. (-)

Det segar till sig ett tag efter en stund (-) men så låter Henning Carlsen masspsykosen välla fram med stor kraft och i ypperlig regi. Filmen blir intensivt spännande.

Huvudrollerna Marta (Eva Dahlbeck) och Rike (Gio Petré) lider mest av manuskriptets brister, men regissör och fotograf gör ett "abstrakt" mästerstycke av Martas långa självbiografi, en återblick i ord, en inre monolog, där orden ligger under ett vackert belyst bildmontage av Eva Dahlbecks ansikte och av maskindelar à la Antonionis "Röda öken".

Polacken Komedas musik är i mitt tycke föredömlig."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: "Filmen ger en bild av kollektivets hänsynslöshet, flockens blinda attacklystnad, men den enda människa man känner något för är Eva Dahlbecks frusna sårade Marta, när hon förvandlas till jagat villebråd.

(-) Henning Carlsens regi känns hämmad inte bara av rummets begränsning, utan av de osynliga schabloner eller den oklarhet om vad han vill säga som Chorells stycke lider av. (-) Men det utbrott han här söker fånga av hat, solidaritet och fördomar, det som skall vara höjdpunkten i "Kattorna", ebbar ut i nästan ingenting. (-)

Som kvinnoskildring saknar "Kattorna" klor, är alltför vag i konturerna."

Carl Henrik Svenstedt lägger i Svenska Dagbladet skulden i första hand på regissören: "Det är något som inte stämmer i Henning Carlsens filmversion av Walentin Chorells pjäs "Kattorna". Vi ser ett beundransvärt stycke teater som inte riktigt vill fungera som film. (-)

Chorell har synnerligen skickligt byggt upp en dramatisk situation. I en sluten och pressad miljö - en fuktig och slamrande tvättinrättning - föser han samman inte mindre än 16 kvinnor, var och en släpande på sitt kors. (-)

Felet är i första hand personinstruktörens, och det verkar ärligt talat som om Henning Carlsen inte rått på denna magnifika samling skådespelartemperament. (-)

Det brister i enhetlighet och helhetsverkan, filmversionen blir konstlad och egendomligt likgiltig. Man frågar sig om den säkre filmaren Carlsen ("De gamle", "Återkomsten", m fl) håller för det täta, intima formatet. Han är en de fria ytornas man, rörlig och luftig. Här hade det snarare krävts en personinstruktör av mycket hög kvalitet."

Jurgen Schildt var besk i Aftonbladet: "'Kattorna' hör till det slags dramatik som engelsmännen kallar slice-of-life: snitten ur livet, de vardagsrealistiska rapporterna om folk som folk är mest. Chorells pjäs utspelas i en textilfabrik (i filmversionen ett tvätteri) där 16 kvinnor framsläpar sin arbetsdag genom att prata om det enda som enligt författaren kan intressera ett femininum, dvs karlar, byxor, hankön. (-)

Chorell har skrivit en pjäs som liknar grådaskvarianten av en följetong i Hela Världen."

Lasse Bergström skriver i Expressen: "Som teaterpjäs är "Kattorna" ett s.k. effektivt spelstycke, snabbt i vändningarna och med goda spelroller för en kvinnlig ensemble. Som seriös studie i feminina reaktioner, individuella och i grupp, är den däremot ytterst tvivelaktig: en konstruktion för 16 klichéer ur kjolförrådet, spänningsladdad med sina halvkvädna visor om de flytande gränserna i attraktionernas land.

Som film är det knappast bättre."

Genomgående negativ var Torsten Manns i Chaplin: "Kameran tycks ha svårt att komma fram mellan all rekvisita och maskiner (-) och fotografen har använt en orolig, fladdrig kamerastil där han kastar sig mellan kvinnornas ansikten i stället för att klippa. På detta sätt berövas filmen all rytm. Regis- sören vars uppgift det borde varit att binda ihop, dämpa, nyansera har i stället kastat ut en massa lösa trådar som inte finner fäste någonstans. Både han och fotografen står utanför den slutna kvinnovärlden, vars invånare blir groteskt uppförstorade à la Gullivers resor och de skildras utan medkänsla, insyn eller ömhet. (-)

Att de insprängda samlagen är tillkomna som ren spekulation behöver man väl inte påpeka. Och då talar vi inte längre om allvarligt syftande film."

Kommentar Svensk filmografi

Walentin Chorells pjäs "Kattorna" hade urpremiär på Kansanteatteri i Helsingfors 12.1.1961. Samma höst spelades den på Dramatiska Teatern i Stockholm.
Inspelningen av filmen varade från mitten av september till slutet av oktober 1964. Hela filmen består av interiörer och de togs samtliga i en av Stal-Lavals fabriksbyggnader i Nacka utanför Stockholm. Pjäsens textilfabrik hade i filmen ändrats till en tvättinrättning.
I Storbritannien och USA distribuerades filmen under namnet The Cats och fick ett blandat mottagande i pressen.
I Västtyskland kallades filmen Cattorna och försågs med underrubriken Verbotene Zärtlichkeiten, d v s "förbjudna ömhetsbetygelser" för att locka kring dess snuddande vid både homosexuella förhållanden och motivet ung flicka-ful gubbe. Där försökte filmen även utnyttja intresset från Ingmar Bergmans Tystnaden och Vilgot Sjömans 491. Den hade svårigheter med den västtyska filmcensuren och kunde därför inte distribueras förrän på sensommaren 1967.
Regissör för filmen var dansken Henning Carlsen (född 1927). Han gjorde sig först känd som en känslig och lyhörd dokumentärfilmare och skaffade sig en stor och mångsidig rutin på området. För svenska turistintressen regisserade han 1960 den i första hand för anglosaxiska länder avsedda propagandafilmen Souvenirs from Sweden och i mitten av 1960-talet övergick han mer och mer till att regissera spelfilm. Kattorna är hans första svenska spelfilm.
Eva Dahlbeck fick 1965 års Guldbagge för sin roll i filmen.

Förlaga

Originaltitel Kattorna (Pjäs)
Författare Walentin Chorell


Inspelning

1964-09-17 1964-10-24
Stal-Lavals fabriker Nacka Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1965-02-15 Grand Stockholm Sverige 91 min
1965-02-15 Roxy Stockholm Sverige 91 min
TV-visning 2003-10-06 SVT1 Sverige 87 min
2006-12-05 SVT1 Sverige 87 min
Urpremiär 1965-02-15 Grand Stockholm Sverige 91 min
1965-02-15 Roxy Stockholm Sverige 91 min
TV-visning 2008-06-23 SVT1 Sverige 87 min
Sverigepremiär 1965-02-15 Fågel Blå Uppsala Sverige 91 min
Urpremiär 1965-02-15 Fågel Blå Uppsala Sverige 91 min
TV-visning 2011-10-31 SVT1 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Let's Twist Again
Kompositör Kal Mann (1961)
Dave Appell (1961)
Textförfattare Kal Mann (1961)


Originaltitel Lonesome
Kompositör Sidney Bechet


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1965 Bästa skådespelerska Eva Dahlbeck
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1965 (bidrag om 107 912,14 kr)

Ämnesord

Arbetskonflikter
Arbetsmiljö/kvinnlig
Homosexualitet/kvinnlig
Kvinnofrågor
Kvinnoyrken
Sittstrejker
Tvättinrättningar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv för OP
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild för OP
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel KATTORNA
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel KATTORNA
Tryckeri Tabs tryck
Affischdesign Walter Bjorne


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel The cats.
Omfång 37 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Omfång 104 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?