Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Syskonbädd 1782
Filmtyp Långfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1966-02-28

Medverkande

Jarl Kulle
Carl Ulrik Alsmeden, baron

Bibi Andersson
Charlotte

Per Oscarsson
Jacob, hennes bror

Gunnar Björnstrand
Greve Schwartz

Tina Hedström
Ebba Livin

Berta Hall
gumman Küller

Visa alla medverkande

Handling

I Sverige sommaren 1782. Den unge adelsmannen Jacob återkom- mer till fädernegodset i Sörmland efter flera års studier u- tomlands. Han träffar sin syster - deras föräldrar är dö- da -...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmstidningarnas recensenter var genomgående mycket positiva till filmen. Alla påpekade dock mer eller mindre ingående det stora beroende av Ingmar Bergman som kommer fram i filmen....

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Nypremiär-titel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Kameraoperatör
B-foto
Stillbildsfoto
Negativklippning
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Mixning

Medverkande

Jarl Kulle Carl Ulrik Alsmeden, baron
Bibi Andersson Charlotte
Per Oscarsson Jacob, hennes bror
Gunnar Björnstrand Greve Schwartz
Tina Hedström Ebba Livin
Berta Hall gumman Küller
Åke Lindström gumman Küllers son
Rune Lindström Samuel Zacharias Storck, kyrkoherde
Sonya Hedenbratt pastorskan Storck
Kjerstin Dellert Elisabeth Olin, hovsångerska
Lena Hansson den blonda kvinnan
Thomas Ungewitter den blonda kvinnans man
Gudrun Östbye sömmerskan
Gunnar Randin kung Gustaf III
Mona-Lisa Lundquist en kvinna
Lasse Pöysti kroggäst
Chris Wahlström kroggäst
Georg Skarstedt kroggäst
Nils Celind kroggäst
O. Landsky kroggäst
Lennart Svensson kroggäst
Curt Ericson en sjöman
J.A. Nilsson gubben med sillen
O. Paivonen krogflicka
Ulla Lyttkens krogflicka
Leif Hedberg björnskötaren
Gerda Kjellman en kokerska
Ylva Sandelin flickan med fåren
Niklas Rådström pojken med fåren
Valdemar Sundin en betjänt
Sven Hedlund en yngre betjänt
Monica Karlsson piga
Sonja Lindgren piga
Sigvard Törnqvist förste kusken
Jan Bergquist andre kusken
Eva-Lena Zetterlund syflicka
Berit Jansson syflicka
Louise Nilsson syflicka
Manne Grünberger möbelhandlaren
Björn Rhodin vakthornsblåsaren
Ruth Kasdan skådespelare vid teatern
Stig de la Berg skådespelare vid teatern
Agneta Ekmanner skådespelare vid teatern
Ann-Cathrine Byström dansösen vid teatern
Sten Envik en musiker vid teatern
Nils Nittel en sminkör vid teatern
Karl-Arne Bergman ljussättare vid teatern
Olof Frenzel en betjänt vid teatern

Bolag

Produktionsbolag Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB

Handling

I Sverige sommaren 1782. Den unge adelsmannen Jacob återkom- mer till fädernegodset i Sörmland efter flera års studier u- tomlands. Han träffar sin syster - deras föräldrar är dö- da - och hör att hon ämnar gifta sig med baron Carl Ulrik Alsmeden.

Mötet mellan Jacob och Charlotte löser ut gamla undertryckta, heta, ömma känslor mellan dem. Men när han hör talas om det förestående giftermålet blir han svartsjuk och börjar uppva- kta den unga, vackra Ebba. Detta i sin tur väcker Charlottes svartsjuka.

Det kommer till en urladdning mellan dem, och plötsligt kys- ser de varandra. Det är ingen syskonkyss, och den blir inle- dningen till ett förhållande.

Charlotte reser till Stockholm. Förberedelserna för bröllop- et fortskrider. Hon försöker få baron Alsmeden att avstå från äktenskapet. Men förgäves. Alsmeden hör till hovmännen kring Gustaf III och ser allt ur det perspektivet. Han är fascinerad av Charlotte och vill rätt och slätt ha henne. Älskar henne gör han inte.

Charlotte är beredd att lämna allt och fly med Jacob. Men hon tvekar att tala om för honom att det är hans barn hon bär under hjärtat. I stället inleder hon ett förhållande med sin blivande make och talar sedan om för honom att hon är havande. Han vill i alla fall gifta sig med henne och betra- kta barnet som sitt på villkor att hon aldrig träffar barne- ts far.

Bröllopet äger rum, men Jacob deltar inte i det. Han tillbr- ingar kvällen på en bordell.

Efter ett misslyckat försök att göra karriär vid hovet, be- slutar Jacob att lämna landet. Men först vill han träffa Charlotte. Hon berättar då att det är hans barn, som hon skall föda.

Alsmeden överraskar dem och för första gången förlorar han självbehärskningen.

Jacob lämnar landet. Tiden går. Snart är dagen inne då Char- lotte skall föda. Ebba kommer och besöker henne och kommer underfund med Jacobs relationer till Charlotte. I sin förtv- ivlan drar hon en pistol och dödar Charlotte.

Men barnet blir räddat, utskuret ur moderns liv med ett då- tida, primitivt men beslutsamt "kejsarsnitt". Barnet är fri- skt, dess nyfödda skrik bildar filmens slutvinjett.

Censur

Censurnummer 104195
Datum 1966-02-08
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktindelning: 470-530-555-505-585 = 2645 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Svartvit
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2645 meter
Längd i minuter 96 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmstidningarnas recensenter var genomgående mycket positiva till filmen. Alla påpekade dock mer eller mindre ingående det stora beroende av Ingmar Bergman som kommer fram i filmen.

Jurgen Schildt i Aftonbladet: "Här är det nämligen inte bara tal om stilar och språk utan om ett praktiskt taget komplett inventarium av Bergmaniana. (-)

Sjömans incestdrama är (-) en film som vimlar av Bergmanrem- iniscenser. Det ska tilläggas att han förvaltar dem stilful- lt och att "Syskonbädd" i långa stycken är en skickligt fram- driven film, observant och kräsen i sitt detaljstudium, på en gång närgången och balanserad i sitt sätt att teckna pas- sionernas spel mot de kulna kulisser som var upplysningen- s."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: "Vilgot Sjömans filmer har verkat starkt bestämda av två beroenden, svåra att skilja åt. Dels är det hans förhållande till sig själv, en konflik- tfylld kamp för inre frigörelse ur ett komplex av religiöst och moraliskt färgade bundenheter. Dels beroendet till Ing- mar Bergman - hans värld och filmstil.

"Syskonbädd 1782" upplever jag tveklöst som Vilgot Sjömans st- arkaste film hittills, hans varmaste och friaste. Hans männ- iskokunskap och lyhördhet ger honom inte endast en lysande framgång som personinstruktör - den som formas i Bibi Ander- ssons och Per Oscarssons makalösa spel. I deras personer sl- äpper han loss djupa flöden av sin sensualism, som i hans tidigare filmer varit uppdämda. Men tätheten och intensitet- en i "Syskonbädd" vittnar också om filmberättarens och manus- diktarens styrka."

Men, säger Mauritz Edström, filmen vittnar också om hur Sjö- man håller på att frigöra sig från beroendet av Bergman: "känslan, oron i filmen är hans egna". Och han fortsätter: "Filmen har en oklarhetens mångsidighet som gör den långt mera fängslande än själva historien. (-) Den sexuella prob- lematiken har ett över- och underspel av livsdrama, där Sjö- man låter flera röster inom sig tala. Men det är en som blir den starkaste. (-) Den tanke som genomsyrar filmen är att endast kärleken ger liv - endast de älskande lever. (-)

Filmen öppnar sig varsamt, men hettande tveklöst in mot en upplevelse där kärlekens och smärtan blandas till ett."

Även Lasse Bergström är inne på likartade tankegångar. Han skriver att filmen visar "att det finns vägar i Ingmar Berg- man-landet som kan beträdas av andra och leda till frihet".

Lasse Bergström är genomgående mycket positiv i sin recensi- on. Han inleder med att säga att Sjöman "tänder igen som filmskapare". Man ser i filmen hur "en dramatisk frihet los- snar för Sjöman" och hur han "arbetar med en målmedveten st- yrka".

Jurgen Schildt kallar i sin recension filmen en "tragisk me- nuett" och Mauritz Edström kallar den ett "kammarspel". Carl Henrik Svenstedt uttrycker i Svenska Dagbladet samma sak, när han om Sjöman skriver: "Vad som fascinerar honom är uppenbarlig- en de psykologiska förloppen, lustens snabba växlingar till avsky, själens ljusa landskap och mörka avgrunder."

När Edström kallar filmen "nästan skärande vacker", skriver Svenstedt: "Det känns skönt att kunna vara lika generös mot denna film som den är mot åskådaren. Den är vacker, ibland bländande vacker i foto, komposition, dräkter, dekor. Den är känslig i utspelet och den är angelägen i sina analyser. Dess balans är inte tvehågsenhet eller feghet, den är en behärsk- ning som jag upplever som välgörande ställd i motsats mot t ex Sjöbergs vidlyftiga Ön."

Svenstedt sammanfattar sin upplevelse av filmen i orden: "Inte sedan Bo Widerbergs Kvarteret Korpen har en svensk fi- lm berört mig så starkt som Vilgot Sjömans Syskonbädd."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inleds med en text: "Tack till John Ford 1633". Sjö- man åsyftar därmed den engelske dramatikern John Ford (1586-ca 1640), en yngre samtida till Shakespeare. En av hans mest kända pjäser är renässanstragedin "Tis pity she's a whore" (svensk översättning: "Så synd att hon är sköka", 1944), som utkom av trycket 1633.

Sjöman såg pjäsen på en teater i Paris i juni 1961 och den gav honom uppslaget till filmens motiv: den förbjudna sysko- nkärleken. Andra litterära förebilder, som möjligen kan ha påverkat honom på något stadium av filmens tillblivelse, har han själv försökt redovisa i sin artikel "Tio frågor om Sys- konbädd 1782" i Chaplin nr 65.

Manuskriptet till filmen blev klart under vintern 1963-64 och det var meningen att filmen skulle spelas in av Svensk Filmindustri. Men i mars 1964 avböjde SF filmen i den formen att de önskade skjuta upp inspelningen till påföljande vår. Max von Sydow var då avsedd för den ena av de två manliga huvudrollerna, sannolikt baron Alsmeden. Senare var även Sv- en-Bertil Taube påtänkt för samma roll.

Vilgot Sjöman började i mitten av hösten 1964 inspelningen av filmen "Bessie" för SF men kort därpå avbröts inspelning- en och filmen lades ner.

Sjöman vände sig då till Sandrews och erbjöd dem manuskrip- tet till "Syskonbädd 1782" och i november 1964 tecknade han kontrakt med Sandrews om inspelning av filmen våren 1965.

Inspelningen startade i februari 1965 med exteriörbilder vid Skokloster och i slutet av mars gick man in i ateljén, vil- ken - som en ödets ironi - blev SF:s ateljéer i Filmstaden i Råsunda med SF:s hela tekniska personal till förfogande. In- spelningen drog ut över hela våren och var avslutad först i mitten av juni.

Alla interiörer på Drottningholmsteatern rekonstruerades på ateljén, då man inte fick tillstånd att filma på teatern.

Filmen representerade Sverige vid filmfestivalen i Mar del Plata i Argentina i mars 1966. Den fick där ett av juryns specialpris för sin "höga nivå och lyhördhet för atmosfäre- n". Den visades även vid svenska filmveckan i Alger i okto- ber 1966, i Montreal i november 1966 och i Sorrento i Ital- ien i september 1968. Vid det senare tillfället hade den i- talienska censuren klippt vissa avsnitt i filmen och Sjöman ville i klippens ställe sätta in svartsladd för att markera klippen och deras omfattning. Slutligen löstes frågan så att filmen visades i original men endast för filmfolk och andra särskilt inbjudna.

Filmen har distribuerats kommersiellt bl a i Väst-Tyskland ("Geschwisterbett"), i Storbritannien ("My Sister, my Lov- e") och i Frankrike ("Ma soeur, mon amour"), i USA som "My Sister, my Love". Den råkade bl a i Boston ut för myndighe- ternas ingripande men frigavs igen.

Inspelning

Visningar

Sverigepremiär 1966-02-28 Alcazar Stockholm Sverige 96 min
1966-02-28 Royal Stockholm Sverige 96 min
TV-visning 1975-05-26 TV2 Sverige 93 min
1995-11-04 Femman Sverige 93 min
1997-02-02 Kanal 5 Sverige 93 min
2000-08-20 SVT1 Sverige 93 min
2002-08-19 SVT2 Sverige 93 min
2003-04-12 SVT1 Sverige 93 min
Urpremiär 1966-02-28 Alcazar Stockholm Sverige 96 min
1966-02-28 Royal Stockholm Sverige 96 min
Annan visning 1969 Warszawa Polen
TV-visning 2010-05-11 SVT1 Sverige 93 min

Musikstycken

Originaltitel Le cadi dupé
Kompositör Pierre Alexandre Monsigny (1761)


Originaltitel Drottningholmsmusiken
Kompositör Johan Helmich Roman (1744)


Originaltitel Gustaf Wasa
Kompositör Johann Gottlieb Naumann (1786)
Textförfattare Johan Henric Kellgren (1786)


Originaltitel Orfeu ed Euridice
Kompositör Christoph Willibald Gluck (1762)
Textförfattare Ranieri de' Calzabigi (italiensk text 1762)
Göran Rothman (svensk text 1773)


Originaltitel Sonat, gitarr
Kompositör Giovanni Benedetto Platti


Utmärkelser

Chaplin-priset Stockholm 1966 Bibi Andersson (roller i denna film och i Persona)
Festivalpris Thessaloniki 1966 Per Oscarsson (skådespelarpriset)
Mar del Plata 1966 (särskilt pris till skådespelarensemblen)
Pris 1966 Bibi Andersson (l'Academie du Cinemas pris för hennes roll)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1966 (bidrag om 291 592,44 kr)
Svenska Filmsamfundet Stockholm 1966 Vilgot Sjöman (manus och regi)
Stockholm 1966 Lasse Björne (foto; plakett)
Stockholm 1966 Bibi Andersson (roll, plakett)
Stockholm 1966 Per Oscarsson (roll; plakett)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) Wiesbaden (prädikat: wertvoll)
Pris Biarritz (Biarritz-filmklubbens statyett)

Ämnesord

Bandy%
Drottningholmsteatern
Hovliv
Incest
Sex-scener
Sommar/svensk
Syskonkärlek
Utsund

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2639


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2640


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2645


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2645


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SYSKONBÄDD 1782 En film av Vilgot Sjöman
Tryckeri J. Olsén litogr.anst.


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SYSKONBÄDD 1782 en film av Vilgot Sjöman
Tryckeri Ewes Offsettryck


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Ma soer, mon amour (1782)
Omfång 55 s. + 4 s. rättelser.
Språk Franska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga av Vilgot Sjöman.
Omfång 162 s. Rollista (1 s.)
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Syskonbädd 1782. En film av Vilgot Sjöman. Stockholm 1961 - 1965
Omfång 141 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Geschwisterbett 1782 von Vilgot Sjöman. Deutsche Dialogliste.
Omfång 51 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Ma soeur, mon amour (1782).
Omfång 55 s.
Språk Franska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga av Vilgot Sjöman.
Omfång 162 s. + 6 s. miljöbeskrivning. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Syskonbädd. En sjuttonhundratalssaga.
Omfång 183 s.
Språk Svenska


Typ Kringmaterial


Typ Dialoglista
Manustitel Syskonbädd 1782 av Vilgot Sjöman. Originaldialoglista. 1965.
Omfång 77 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel My sister, my love. English subtitles.
Omfång 25 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel My sister, my love. Trailer.
Omfång 2 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel My sister, my love (Syskonbädd 1782). A film by Vilgot Sjöman. English dialogue list. February, 1966.
Omfång 59 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Tyska


Typ Program
Språk Engelska


Typ Program
Språk Tyska


Typ Program
Språk Italienska


Typ Program
Språk Franska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Saknar du några uppgifter om filmen eller är det något på den här sidan som inte är korrekt? Isåfall vill vi jättegärna veta om det.
Skriv några rader till oss på redaktionen så tar vi en titt på det.

Vad gäller det?