Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (3 st)

Originaltitel Den røde kappe
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1967-08-14

Medverkande

Oleg Vidov
Hagbard, kung Håmunds son

Gitte Hænning
Signe, kung Sigvors dotter

Gunnar Björnstrand
Kung Sigvor

Eva Dahlbeck
Drottningen

Manfred Reddemann
Hildegisl, uppvaktande gäst

Birgitte Federspiel
Kung Håmunds änka

Visa alla medverkande

Handling

Handlingen tilldrar sig i fornnordisk tid omkring år 1000 i ett kargt men storslaget landskap nära havet. Hednatron har börjat smältas in i kristna symboler. Två kungasläkter ligg- er i...

Visa hela handlingen

Press

"Varför skulle man inte kunna tänka sig en nordisk vikingafilm, som hämtade märg och must ur de gamla sagorna, likaväl som den amerikanska Västernmyten gett upphov till en hel...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Oleg Vidov Hagbard, kung Håmunds son
Gitte Hænning Signe, kung Sigvors dotter
Gunnar Björnstrand Kung Sigvor
Eva Dahlbeck Drottningen
Manfred Reddemann Hildegisl, uppvaktande gäst
Birgitte Federspiel Kung Håmunds änka
Lisbeth Movin Bengerd, tärna hos kung Sigvor
Håkan Jahnberg Bølvis, kung Sigvors rådgivare
Henning Palner Hake, Signes utvalde
Johannes Meyer Bilvis, Bølvis bror
Gisli Alfredsson Sigvald, Sigvors son
Borgar Gardarsson Alf, Sigvors son
Frederik Tharaldsen Alger, Sigvors son
Folmer Rubæk Helvin, Hagbards bror
Jørgen Lantz Håmund, Hagbards bror
Sisse Reingaard

Bolag

Produktionsbolag ASA Film Production A/S (ASA Filmstudie)
Music Artists of Europe AB (MAE)
Edda Film
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB 1967
Laboratorium Johan Ankerstjerne A/S
Övrigt bolag ASA Filmudlejning (distribution i Danmark)
Edda Film (distribution i Island)

Handling

Handlingen tilldrar sig i fornnordisk tid omkring år 1000 i ett kargt men storslaget landskap nära havet. Hednatron har börjat smältas in i kristna symboler. Två kungasläkter ligg- er i fejd med varandra. Kung Sigvor har dödat kung Håmund och Håmunds söner söker hämnd. Starkast och tapprast bland dem är Hagbard. Tillsammans med sina två bröder utmanar han Sigvors tre söner till strid. Kampen pågår till häst från gryningen till kvällen utan att ett avgörande nås. Kung Sig- vor anländer med sitt följe och föreslår att släkterna slu- ter fred, vilket Hagbard och hans bröder går med på. De in- bjuds till Sigvors kungsgård där kvinnorna orosfyllda väntar på männens hemkomst. Särskilt gläder sig drottningen och do- ttern Signe åt att blodsfejden fått ett lyckligt slut. Håmu- nds söner blir väl mottagna, deras sår sköts om och de får tvätta sig i bastun. Därefter serveras en festmåltid i kung- asalen.

Hagbard och Signe möts och blir genast förälskade i varandr- a. Hennes utvalde är egentligen Hake men hon uppvaktas också av Hildegisl, en tysk gäst hos kungen. De ömma blickarna me- llan Hagbard och Signe väcker hans svartsjuka. Hildegisl up- psöker kungens gamle blinde rådgivare Bølvis och ber denne om hjälp att få bort Hagbard. Bølvis låter köpa sig för ett par guldstycken och utsår ny tvedräkt mellan Sigvors och Hå- munds söner.

Då Hagbard är på vargjakt med Hake inleder Sigvorssönerna en andra kamp och dödar Hagbards två bröder. Hagbard lockas ti- ll stridsplatsen av Hildegisl. Trots att han är ensam och u- tan brynja dödar Hagbard sina motståndare. Hildegisl, som i kampen vänt sig mot Hagbard, ser utgången och tillkallar ku- ngen, föregivande att Håmunds söner brutit freden. Hagbard förklaras fredlös och flyr.

Men Signe kan inte glömma den hon älskar och ber till den kristne guden att de skall återförenas. Förklädd till kvinna och in- svept i sin mors röda kappa kommer Hagbard till Sigvors gård. Signe känner genast igen honom och tar honom till sig över natten. Deras kärlek fullbordas. Med Hagbards svärd i sin hand inser till sist kungen vem som gömmer sig i dotterns kammare.

Efter en häftig strid övermannas Hagbard. Mot drottningens vilja kan inte kung Sigvor spara Hagbards liv och denne döms till döden. Som en sista önskan före hängningen ber han att först få den röda kappan upphissad i trädet. Signe ser den och tar den som ett tecken på att Hagbard dödats. Hon sätter eld på sin kammare och berövar sig livet med en dolk. När Hagbard ser lå- gorna slå ut från kammaren påskyndar han frivilligt döden i snaran. Det återstår för kung Sigvor att finna sin dotter död.

Censur / granskning

Censurnummer 105713
Datum 1967-07-19
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2565 meter
Kommentar Aktlängder: 560, 455, 520, 500, 530.


Tekniska fakta

Bildformat 2.35:1 (Ultrascope)
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Längd i meter 2565 meter
Längd i minuter 94 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Varför skulle man inte kunna tänka sig en nordisk vikingafilm, som hämtade märg och must ur de gamla sagorna, likaväl som den amerikanska Västernmyten gett upphov till en hel filmgenre", frågade Mauritz Edström i Dagens Nyheter. Även de andra stockholmsrecensenterna antydde att här låg ett filmstoff väl värt att ta reda på. Göran Börge (AB) kände sig övertygad om att dessa sagor utgjorde "det storslagna materialet för inget mindre än en ny filmgenre - Vilda Norden." Ingen kritiker tyckte emellertid att den danske regissören Gabriel Axel lyckats göra något av stoffet. DN hade satt rubriken "Årets stolligaste film" och Edström motiverade i texten sitt avfärdande på följande sätt:

"Regissören Gabriel Axel - vars mest kända merit hittills är lustspelet "Bocken i paradiset" (dansk erotisk fars från 1962 som blev en stor publiksuccé) - saknar (-) totalt känsla för den isländska sagans drastiska och lakoniska spr- åk. Och förmågan att fylla ut den mäktiga isländska miljöra- men med något av mänskligt intresse."

Edström fann visserligen positiva inslag i "de omsorgsfullt arbetade miljöerna, framför allt det fint fotograferade is- ländska landskapet, som tonar fram i sköna grådisiga färger" och likaså "en målerisk puls" i några stramt behärskade ba- taljscener. "Men i övrigt", skrev kritikern, "är berättelsen ett pinsamt pekoral, gjord med spekulativa sidoblickar åt alla håll".

"Bara landskapet ser ut som det ska" skrev Göran Börge i Af- tonbladet och gjorde följande bedömning:

"När man nu äntligen försökt att med filmkameran närma sig denna genuint nordiska värld har resultatet dock blivit bedrövligt. Av släktfejd och svek, blodshämnd och kärlek starkare än döden har man lyckats åstadkomma ett prä- ktigt pekoral. (-)

Vad som framför allt hade behövts här vore en annan reg- issör. Dansken Gabriel Axels iscensättning är konventionell och kraftlös, helt renons på atmosfär och humor och poesi. Trots att dialogen skrivits av Frank Jæger, en i vanliga fall bra författare, klingar lakonismerna för det mesta fal- skt. Agerandet är stelt teatraliskt. Det är omöjligt att tro på dessa människor, på att de drivs av passioner. T o m en skådespelare som Gunnar Björnstrand är här nästan skratt- retande."

"Men Gitte Henning och ryssen Oleg Vidov är blonda och rara när de ligger på vargfällarna", tyckte kritikern och citera- de ett lyriskt replikskifte: "Vad ditt bröst är hårt och st- arkt säger hon. Och då svarar han: Och ditt är runt och mju- kt."

I Expressen kommenterade Lasse Bergström regissörens insats: "Han har eftersträvat en museal realism och har mycket rikt- igt hamnat i en dramatisk framställning som ger upp andan bara någon skådespelare öppnar mun. Detta gäller ryssen Oleg Vidov som inte talar med egen röst. Det gäller Gitte Henning som inte får sjunga. Det gäller Gunnar Björnstrand som är konungslig och låter som om han skämtade med sig själv."

Ulla-Britt Edberg i Svenska Dagbladet efterlyste atmosfärsk- apande detaljer och kallade filmen "ett tremiljonersmiss- lyckande i färg":

"Det är givetsvis försvarligt att ingenting behöver skildras realistiskt eller naturalistiskt. Men när sex stridsmän käm- par till häst och det sker mot bakgrund av helt påtagliga havsvågor och skrovliga bergytor så förundras man allt lite över att kombattanterna inte efter flera timmars strid blir åtminstone något echaufferade (svettiga). Och sällan har väl gästabudssalar skådats så hygieniskt dammfria som här. Och huvuden skils från kroppar helt riskfritt, lukt- och syntorrt.

Filmen förblir en ouppfylld dröm - omöjligheten att på ett abstrakt sätt konkretisera idéer klädda i människogestalt."

Kommentar Svensk filmografi

Den ödesdigra kärlekssagan om Hagbard och Signe berättas av den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus (omkr. 1200) i dennes verk "Gesta Danorum" (Danskarnas bedrifter). Saxos förlaga var ett förlorat kväde från 1000-talet, vars miljö med sannolikhet var det danska Själland. Romeo och Juliamot- ivet inspirerade flera senare författare bl a den store engelske 1600-talsdramatikern William Shakespeare.

Produktionen av "Den röda kappan" var det dittills största samnordiska (Danmark-Sverige-Island) filmprojektet med en produktionsgaranti på 600.000 Dkr. från den halvstatliga danska Filmfonden med anledning av det historiskt och kultu- rellt värdefulla manuskriptet. I rollerna spelade svenska, danska, isländska och tyska skådespelare samt i huvudrollerna den sovjetiske skådespelaren Oleg Vidov (Hagbard) och den unga danska popsångerskan Gitte Hænning. Att producenten Bent Christensen lyckades kontraktera Vidov i Moskva var en unik händelse i filmvärlden.

Exteriörerna togs på Island dit färdigbyggd dekor transporte- rats från Danmark. Interiörscener inspelades i de svenska MAE-ateljéerna i Nacka (Stockholm) och kompletteringar sked- de vid ASA (Köpenhamn). Filmen dubbades på danska, isländska och svenska. Inspelningen pågick från mitten av juli till slutet av oktober 1966 och produktionskostnaderna uppgick till ca 3 miljoner svenska kronor.

Kritiken efter galapremiären i Köpenhamn med kungligheter och diplomatisk kår inbjudna var mycket hård men filmen in- bjöds trots detta till festivalen i Cannes 1967 som offici- ellt danskt bidrag. Det internationella mottagandet blev med vissa undantag, bl a i USA, inte bättre men filmen såldes på nordisk exotism och ett par nakenscener med Gitte Hænni- ng. Gitte Hænning ändrade sedermera sitt efternamn till Henning. Distribuerad i Frankrike under titeln "La Mante Rouge", i Tyskland kallad "Hagbard und Signe" och i USA "Hagbard and Signe" och "The Red Mantle".

Förlaga

Originaltitel Gesta Danorum (Berättelse)
Författare Saxo Grammaticus


Visningar

Sverigepremiär 1967-08-14 Alcazar Stockholm 94 min
1967-08-14 Maxim Stockholm 94 min
1967-08-14 Royal Stockholm 94 min
1967-08-14 Victoria Stockholm 94 min
Urpremiär 1967-01-16 Kinopalæt Köpenhamn Danmark 94 min
1967-02-25 Háskólabio Reykjavik Island 94 min

Utmärkelser

Hedersomnämnande Cannes 1967 (Mention spéciale de la Commission Supérieure Technique, Festival de Cannes, Frankrike)

Ämnesord

Avrättningar
Blodsfejd
Coproduktion: dansk-svensk-isländsk
Historisk rekonstruktion: vikingatiden
Island
Kungar
Självmord
Släktfejder
Tvekamp

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2546


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2555


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2511


Typ Duplikatpositiv Huvudtext
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel DEN RÖDA KAPPAN
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel Dunski film kostiumowy CZERWONY PLASZCZ
Tryckeri WDA 2
Affischdesign ? Krzysztoforski


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel J. Arthur Elliot and Sam Lang present A Cinevision films release "The red mantle"


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Dialogliste.
Omfång 9 s.
Språk Danska


Typ Dialoglista
Manustitel English dialogue list. The red mantle.
Omfång 12 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Sub-titles. The red mantle.
Omfång 15 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Utan titel
Omfång 188 s.


Bestånd PR-material

Typ Program
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Flera språk


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?