Vargtimmen (1968)

Media (2 st)



Max von Sydow förföljs av köttätarna, steklarna, spindelgubbarna och fågelmannen, och Liv Ullman kämpar för att han inte ska bli galen. Självutlämnande Hoffman-hyllning där den plågade konstnären berättar om demoner, förödmjukelse och paniken i den mörka garderoben.

"Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning. Det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme när de flesta barn föds." Så inleder Bergman sin film om den skräckslagna konstnären på ön i havet.

– En minut är egentligen en väldig tidsrymd. Den här börjar nu. Tio sekunder. Dessa sekunder. Ser du så länge de varar. Ja, minuten är inte slut än. Nu äntligen, nu är den borta.

Max von Sydow vågar inte sova. Natt efter natt får den stackars Liv Ullmann sitta uppe och stoppa strumpor medan han maniskt beskriver sina demoner. De är inte att leka med. Och inte finns det el heller, i huset där de bor med hans osålda tavlor. Han är livrädd för mörkret, och de har bara stearinljus.

Det blir inget målat om dagarna, men spriten går åt. Hans hustru snyftar över kassaboken när hon kostat på sig en potatisskalare. Hon gör soppan tunnare och tunnare och försöker hålla ställningarna, men människoätarna tar över. Vi får inte se dem, men i sitt skissblock har den vettskrämde tecknat dem: mannen med fågelnäbben, köttätarna och steklarna och spindelgubbarna, magistern med pekpinnen i byxorna, kvinnorna av metall… I sin dagbok har han skrivit om Ingrid Thulin. Ingrid Thulin har cocktailklänning och hjälper den att hasa ner. Liv Ullmann har gummistövlar och kämpar för att hennes man inte ska förlora förståndet.

På en bisarr fest i Erland Josephsons slott samlar Georg Rydeberg, som ser ut som Dracula, gästerna för en dockteaterföreställning. En mycket liten operasångare av papp sjunger om det ogenomträngliga mörker som omger Pamino när han i 'Trollflöjten' inte kan hitta sin Pamina. Detta är "den skönaste, mest uppskakande musik som någonsin skapats", skriven "i djupaste förtvivlan".

Mozart hade inte heller så roligt. Men konstnären på ön är för förtvivlad för att kunna skapa. Bergmans film är så djupt personlig att han gjorde en ramhandling "för att sänka ner den i en ask av lek". I klippbordet kändes prologen och epilogen om inspelningen oärliga, och kvar blev bara ljudet under förtexterna.

Så blev Vargtimmen en våldsamt självutlämnande berättelse om förödmjukelse och skräck. Det började i garderoben. "Det är självupplevt. Det var obegripligt att man kom levande ifrån det."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: ”[…] Det har alltid funnits en skräckfilmsregissör hos Bergman, halvt framsläppt i hans mest utpräglade besvärjelser. I 'Vargtimmen' kliver han uttryckligen in i skräckromantiken. […] Den yttre skräck Bergman ställer sina åskådare inför – och denna sida av hans bildkonst har aldrig varit mera svartkonst – är dock intet mot den verkliga ångest filmen känns byggd över. […] Det är en sjukdomsskildring, som trots sin enorma ansträngning till distans verkar så självutlämnande och hänsynslöst exploaterande det personliga att man också upplever den nästan som ett dokument.

[…] I denna skräckgotik kommer mycket av den tidige Bergman igen, och det är svårt att följa med in i dess konvulsiva centrum. Samtidigt med igenkännandet finner man emellertid också hur Bergman slår bilder ur natten, hur han behärskar sitt filmspråk och särskilt av de båda vandringarna över en blåsig hed och av paret i stugan gör något mycket fint och genomandat. Här finns hela det Bergmanska dunklet, upphöjelsen och självföraktet, tvivlet och livsoron. […]”

 Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk film som rollspel"

Läs mer om denna film i vår artikel "Ultravåld på nattbussen"

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk skräckfilm – Sjöström, Bergman och Evil Ed"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Vargtimmen
Svensk premiärtitel	Vargtimmen
Internationell titel	Hour of the Wolf
Distributionstitel	Vargtimen (Norge) Die Stunde des Wolfs (Västtyskland) L'heure du loup (Frankrike) Godzina wilka (Polen) Hodina vlků (Tjeckoslovakien) Farkasok órája (Ungern) Hour of the Wolf
Manustitel	Människoätarna

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Produktionsledare	Lars-Owe Carlberg
Foto	Sven Nykvist
Musik	Lars Johan Werle (originalmusik) Johann Sebastian Bach Wolfgang Amadeus Mozart
Arkitekt	Marik Vos (som Marik Vos-Lundh)
Klippning	Ulla Ryghe
Ljudtekniker	Per-Olof Pettersson (som P.O. Pettersson)
Regiassistent	Lenn Hjortzberg
Scripta	Ulla Ryghe
Inspelningsledare	Boarne Vibenius (som Bo A. Vibenius)
Inspicient	Boarne Vibenius (som Bo A. Vibenius)
B-foto	Anders Bodin Roland Lundin
Stillbildsfoto	Roland Lundin
Rekvisita	Karl-Arne Bergman
Kläder	Max Goldstein (som Mago) Eivor Kullberg
Smink	Börje Lundh Kjell Gustavsson Tina Johansson
Chaufför	Arne Carlsson
B-ljud	Lennart Engholm
Specialeffekter, ljud	Evald Andersson
Mixning	Olle Jakobsson

Max von Sydow	Johan Borg, konstnär
Liv Ullmann	Alma Borg, hans hustru
Ingrid Thulin	Veronica Vogler
Georg Rydeberg	arkivarie Lindhorst
Erland Josephson	baron von Merkens
Gertrud Fridh	Corinne von Merkens, hans hustru
Naima Wifstrand	damen med hatten
Gudrun Brost	gamla fru Merkens
Bertil Anderberg	Ernst von Merkens
Ulf Johanson	kurator Heerbrand
Lenn Hjortzberg	kapellmästare Kreisler
Agda Helin	pigan hos von Merkens
Mikael Rundquist	pojken i jeans
Folke Sundquist	Tamino i Trollflöjten
Mona Seilitz	liket på bårhuset

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Laboratorium	FilmTeknik AB

Under förtexterna hörs ljudet från filmateljén och regissörens order att börja en tagning. Vid ett bord sitter den havande Alma - hustru till konstnären Johan Borg - och berättar om slutet på deras samvaro.

För sju år sedan drog de sig tillbaka till en liten ö i havsbandet för att finna trygghet och ro. Johan var folkskygg och sömnlös. Under åren som gått har det funnits ljusa stunder men den senaste tiden har Johan plågats av mardrömmar och alltmer slutit sig inom sig själv. I sitt skissblock ritar han drömmens demoner och visar för Alma. Där finns bl a den homosexuelle, fågelmannen, den gamla damen som kan ta av huvudet, köttätarna, skolmagistrarna och de tjattrande, metallhårda kvinnorna.

En dag besöker en gammal dam Alma. Hon säger sig vara 216 år eller kanske 76 och ger Alma rådet att läsa Johans dagbok. I den får Alma reda på att Johan träffat en kvinna ur det förflutna på ön: Veronica Vogler. De har tidigare haft ett självförintande förhållande som slutat i skandal och sammanbrott för Johan. Alma läser också att markägaren, baron von Merkens, bjudit dem till sitt närbelägna slott. Vid sammankomsten på slottet dyker det upp personer som liknar demonerna i Johans mardrömmar. Han känner sig utelämnad och provocerad. I det egendomliga sällskapet ingår en arkivarie Lindhorst och kurator Heerbrand. Den senare har Johan vid ett möte på ön slagit till för att få vara i fred.

På en liten dockteater förevisar Lindhorst en scen ur Mozarts opera "Trollflöjten" i vilken Tamino frågar om natten aldrig skall ta slut och om hans älskade Pamina lever. Lindhorst kommenterar att detta det skönaste av alla musikverk skrevs på beställning.

Plågade av slottssällskapets cynism och provokationer drar sig Johan och Alma tillbaka. Alma berättar ångestfylld att hon läst dagboken. Hon fruktar att demonerna kommer att skilja dem åt. Vargtimmen närmar sig och Johan anförtror Alma sina plågsammaste minnen: hur han som barn stängdes inne med sin skräck i en garderob och sedan fick stryk, hur han besinningslöst slagit ihjäl en pojke som på en gång lockat och utmanat honom och sedan kastat pojken i sjön.

Heerbrand kommer på besök och talar om för Johan att han kan få möta Veronica på slottet. Kuratorn lämnar också en revolver. Då Alma i svartsjuka ställer frågor om Veronica griper Johan revolvern och skjuter på hustrun. Han infinner sig på slottet där demonerna börjar driva sitt skrämmande och förödmjukande spel med honom. Han smädas inför mötet med Veronica som ligger lik i en sal. Under hans smekningar blir den nakna kroppen plötsligt levande och Veronica inbjuder honom till en kärleksstund ackompanjerad av demonernas hånfulla skratt. Han flyr ut i skogen förföljd av slottssällskapet som nu försöker döda honom.

Alma har bara sårats av ett skott i armen och söker honom. Men det enda hon finner är väskan där han förvarar dagboken. Övergiven undrar Alma om hon älskat honom så att hon övertagit hans syner eller kanske inte älskat honom tillräckligt och att det därför gått så illa för dem.

Censurnummer	105951
Datum	1967-09-27
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2455 meter
Kommentar	1968-02-09 förkortades filmen till 2395 meter

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2455 meter
Längd i minuter	88 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

De positiva omdömena var sparsamma i kritikernas långa analyser. Lasse Bergström (Expr) påpekade att "Vargtimmen" var skriven före "Persona" och detta förklarade varför Bergman inte vandrade vidare "i det nya land han fann med 'Persona'". Bergström sammanfattade: "Motiven som flockas i den likt svarta fåglar är motiv från de föregående perioderna. (-) Vampyrmotivet är inte nytt för Bergman men här slår det ut i en gotisk skräcksaga som på en gång är oåtkomligt personlig och roat virtuos. Trollkarlen lider men finner glädje i sina konster. Och det är paradoxen i denna slutna, sköna film."

Jurgen Schildt i AB var inne på samma linje sedan han redogjort för alla iakttagna referenser i filmen: "Någon kommer gissningsvis att tala om camp i sammanhanget; medveten eller omedveten sådan. Under alla förhållanden är det en serie grandiosa trollkonster Bergman genomför: romantiska, självsvåldiga och naturligtvis fullkomligt asociala." Schildt sade sig inte betvivla Bergmans geni men ville ställa frågan "vad geniet ännu en gång använts till".

Mauritz Edström (DN) såg trots "ett gengångaraktigt figurgalleri och bestämda filmiska grepp" en regissör som ständigt förvandlade återkommande motiv: "Med en besatthet som är verklig - hur falsk den pådyvlade demonrollen än kan vara som han opponerar mot - och en förvandlingsförmåga som synes outtömlig projicerar han sina brottningar i ständigt nya bilder. Men hans värld är trots alla skenbara glidningar förunderligt konstant. Man kan ha allt att invända men måste ta den som den är, liksom hans sätt att tala, för att alls kunna träda i någon kontakt."

En sådan kontakt uppstod inte för Carl Henrik Svenstedt i SvD: "Det som gör "Vargtimmen" stum och oåtkomlig är Bergmans auktoritära utbasunering av sitt budskap. Filmen öppnar sig aldrig för åskådaren, diskuterar aldrig sig själv och tillåter följaktligen inte heller någon diskussion med mottagaren". Svenstedt summerade: "Därför kan jag inte - med undantag för den öppna och vindsvepta scen där Alma slutgiltigt gör upp med Johan känna något för en filmsyn och en människouppfattning som basunerar ut att världen kört fast i skam och äckel och där konstnären proklamerar sin uppfattning som allmängiltig och åskådaren som en likgiltig figur utan möjlighet att ens ifrågasätta det utmålade eländet. Kommunikationerna är brutna."

Göran O. Eriksson (BLM) tyckte att Bergman återvände "till en artificiell symbolvärld som han gång på gång varit på väg att lämna" och menade att regissörens dualistiska syn på det konstnärliga skapandet ledde "till en överskattning av konstnärsjaget som verkar alldeles otidsenlig".

Per Olov Enquist (Chaplin) var besviken och liknade Bergman vid en livsfarlig svart mamba i den borgerliga salongen som bara ligger "i ett hörn, hopringlad och ruelsefull, snyftande över sin aggressivitet och sina neuroser, över att han blivit trampad på stjärten som barn, över frågan om det fin- ns ett liv efter detta".

Kommentar Svensk filmografi

Hösten 1964 förelåg ett färdigt manuskript med titeln "Människoätarna" som skulle inspelas följande sommar. Bergman insjuknade dock i lunginflammation våren 1965 varför inspelningen skrinlades. I stället inspelades "Persona" mot slutet av sommaren 1965. Motiv ur "Människoätarna" inarbetades i manuskriptet till "Vargtimmen" som inspelades sommaren 1966, från slutet av maj till senare hälften av september. Vid dess premiär 1968 låg redan den efterföljande filmen "Skammen" klar.

Exteriörer till "Vargtimmen" togs huvudsakligen vid Hovs Hallar vid Hallandsåsens nordvästra udde.

Filmen var försedd med följande förtexter: "Målaren Johan Borg försvann för några år sedan från sitt hem på ön Baltrum i den frisiska ögruppen (1). Hans hustru Alma lämnade mig sedermera Johans dagbok, som hon funnit bland hans kvarlämnade papper (2). Det är denna dagbok samt Annas muntliga berättelser som ligger till grund för filmen (3)."

Till filmens titel lämnade Bergman följande förklaring: "Vargtimmen är timmen mellan natt och gryning. Det är timmen då de flesta människor dör, då sömnen är djupast, då mardrömmarna är verkligast. Det är timmen då den sömnlöse jagas av sin svåraste ångest, då spöken och demoner är mäktigast. Vargtimmen är också den timme när de flesta barn föds."

Filmen gav upphov till en tidningsdebatt där olika tolkningar och värderingar ställdes mot varandra.

Filminstitutets jury gav den 1,5 poäng (3:10) vilket innebar ett kvalitetsbidrag på 356.641 kronor.

Den internationella distributionen handhades av det amerikanska bolaget United Artists. I USA räknades den av ett par tidningar till en av årets tio bästa filmer.

Manuskriptet publicerades 1973 i bokförlaget Pan/Norstedts serie av Bergmans filmberättelser.

	Råsunda	Sverige
Hovs hallar	Båstad	Sverige

Sverigepremiär	1968-02-19	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	87 min
Urpremiär	1968-02-19	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	87 min
TV-visning	1986-05-14	TV1		Sverige	84 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1994-02-24
TV-visning	1998-07-05	SVT1		Sverige	84 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-05
	2005-02-16
Festivalvisning	2008-02-01	Capitol	Göteborg	Sverige	90 min	(Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv)
Cinemateksvisning, arkivkopia	2011-04-16
	2011-04-26
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
Festivalvisning	2018-02-03	Capitol	Göteborg	Sverige		Göteborg Filmfestival 2018
FIAF-visning	2018-03-03	British Film Institute	London	Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-03-14	Bergamo Film Meeting	Bergamo	Italien
	2018-04-11	Eulenspiegel	Essen	Tyskland
FIAF-visning	2018-06-08	Deutsches Filmmuseum	Frankfurt	Tyskland
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-06-10	HKIFF	Hong Kong	Kina
	2018-06-12	Shanghai Film Festival	Shanghai	Kina
FIAF-visning	2018-06-24	Cinema Orion	Helsingfors	Finland
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-07-05	Filmpodium	Zürich	Schweiz
	2018-07-10	Arcades (Cinepel SA)	Neuchatel	Schweiz
	2018-07-15	Turku Cinema Club	Turku	Finland
	2018-07-15	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-07-23	Klub Kultury	Zlin	Tjeckien
	2018-08-22	Metropolis	Hamburg	Tyskland
	2018-08-23	Taipei Golden Horse Film Festival	Taipei	Taiwan
TV-visning	2018-08-31	SVT2		Sverige
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-09-10	Kino Rex	Bern	Schweiz
	2018-09-13	Films by the sea	Vlissingen	Nederländerna
FIAF-visning	2018-09-18	Det Danske Filminstitut	Köpenhamn	Danmark
	2018-10-01	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Cinemateksvisning	2018-10-17	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-10-17
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/Kino Sõprus	Tallinn	Estland
	2018-10-19	MTÜ Must Käsi/ Tartu Elektriteater	Tartu	Estland
FIAF-visning	2018-11-15	Cinemateket NFI	Oslo	Norge
	2018-12-05	Black Box	Düsseldorf	Tyskland
TV-visning	2022-03-12	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-11	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-12	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-20	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Musik i urval (kontakta redaktionen för detaljer om enskilda filmer)

Chaplin-priset	Stockholm	1968		Liv Ullmann	(roller i denna film och i Skammen)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden	1968			(prädikat: wertvoll)
National Board of Review		1968		Liv Ullmann	(bästa skådespelerska)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1968			(bidrag om 356 641,62 kr)
Evangelische Filmgilde		1968			(monatsbeste)

DK Drama

DK Relationer, Samliv

Filmdebatter

Homosexualitet

Konstnärer

Konstnärskap

Mardrömmar

Psykos

Skräckfilm

Våld

Äktenskapsskildring

Ångest

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2390

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2389

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2390

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ingmar Bergmans VARGTIMMEN

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Ingmar Bergmans VARGTIMMEN
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	The Hour of the Wolf

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Alma
Teknik	tusch
Storlek	29,7 x 40

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Baronessan v. Merkens
Teknik	gouache & tusch
Storlek	29,5 x 42

Typ	Kostymskiss
Arkivalietitel	Vargtimmen

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	The hour of the wolf. (Vargtimmen). A film by Ingmar Bergman.
Omfång	62 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Vargtimmen. En film av Ingmar Bergman.
Omfång	89 s. Förord (1 s.) ingår + 12 s. tillägg. i ett ex.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Vargtimmen. En film av Ingmar Bergman.
Omfång	89 s. Förord (1 s.) ingår. + 22 s. miljölista, maj - sept. 1966.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Vargtimmen. En film av Ingmar Bergman.
Omfång	16 s. Personlista och produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The hour of the wolf. English dialogue list.
Omfång	24 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The hour of the wolf.
Omfång	24 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Franska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Människoätarna. Film av Ingmar Bergman.
Omfång	159 s. + 1 s. PM.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Människoätarna. Film av Ingmar Bergman.
Omfång	159 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Dia	1
Album	Ja

Typ	Program folio
Språk	Engelska

Typ	Program folio
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Bärare	DCP
Längd i minuter	88 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264