Klabautermannen (1969)

Originaltitel	Klabautermanden
Svensk premiärtitel	Klabautermannen
Internationell titel	We Are the Demons!
Samproduktionstitel	Klabautermanden (Norge) Klabautermannen (Sverige)

Regi	Henning Carlsen
Manus	Poul Borum Henning Carlsen
Producent	Henning Carlsen
Produktionsledare	Bo Christensen
Foto	Jørgen Skov
Musik	Finn Savery
Arkitekt	Henning Bahs
Klippning	Leif Erlsboe
Ljudtekniker	Erik Jensen
Regiassistent	Tom Hedegaard
Teknisk rådgivare	F. Holm-Petersen Mogens Frohn Nielsen
Scripta	Tom Hedegaard
Scenario	Henning Carlsen
Inspelningsledare	Svein Toreg
Produktionsassistent	Kirsten Lykke
B-foto	Erling Thurmann-Andersen (som Erling Thurmann Andersen)
Stillbildsfoto	Bror Bernild
Elektriker	Kaj Larsen
Rekvisita	Helge Hansen
Kläder	Ada Skolmen
Smink	Ruth Mahler
Klädassistent	Birthe Mahler Randi Skajem

Lise Fjeldstad	Inger
Hans Stormoen	Asbjørn Bauta, kapten på Ariel
Claus Nissen	Asthor Asbjørnsen, matros
Allan Edwall	Tor, den sjuke matrosen
Peter Lindgren	styrmannen
Margit Carlqvist	sjuksköterskan
Erling Dalsborg	juden
Knud Hilding	besättningsman på Ariel
Jørgen Langebæk	besättningsman på Ariel
Gunnar Strømvad	besättningsman på Ariel
Ole Søgaard	Klaus Bornholmeren
Torben Færch	yngste lättmatrosen
Ove Petersen	skeppspojken
Flemming Dyjak	Esbjørn, fästmannen
Ole Larsen	tulltjänsteman
Kim Andersen	Arnor, Ingers son

Produktionsbolag	Henning Carlsen		(Danmark)
	Nordisk Films Kompagni A/S		(Danmark)
	Sandrew Film & Teater AB
	Teamfilm A/S		(Norge)
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium	Johan Ankerstjerne A/S

Skonerten Ariel går i frakt mellan Skandinavien och Medelha- vsländerna kring sekelskiftet. Ombord styr den åldrige skep- paren Asbjørn Bauta med hård hand. Han är en inbunden männ- iska utan kontakt med manskapet och med växande tungsinne efter hustruns död.

Besättningen fruktar olyckor och undergång. En matros är ob- otligt sjuk i syfilis. Asthor, den yngste ombord, ser på sin vakt vålnaden av en kvinna svept i en tunn klädnad. Alla vä- ntar på "Klabautermannen" som skall komma en dag och gråtan- de gå akteröver i insikten om att skeppet är dödsdömt.

Skeppet lossar i den danska hamnen Svendborg där den unga Inger bor. Hon har vuxit upp i Bautas hem och efter hustruns död har han drömt om en framtid tillsammans med henne. Bauta friar till henne men hon avvisar honom, hon har redan en fä- stman i stan. Oförmögen att böja sig inför verkligheten enl- everar skepparen Inger och våldtar henne ombord. Därefter håller han henne inlåst.

Besättningen tycker sig höra gråt från kajutan. En dag lyckas Inger komma över den sovande Bautas nyckel och ta sig ut. Männen ombord beskyddar henne och den maktlöse Bauta är på väg att kasta sig i havet. Men Inger hindrar honom, hen- nes hat kräver tid för att bli tillfredsställt. Hon gifter sig med Bauta men tillåter honom inte längre att komma nära henne.

Den sjuke dör och begravs i havet, en ny man mönstrar på. Efter en tid föder Inger en son som växer upp på skeppet. Å- ren går och Bauta sjunker allt djupare i förödmjukelse. Bes- ättningen bryr sig knappast längre om honom. De bevakar Ing- er och varandra, den ende hon tycks närmare anförtro sig åt är Asthor.

Efter åtta år får Bauta en frakt på Svendborg. Inger går i land och söker upp sin fästman. För honom är deras förbindel- se ett avslutat kapitel.

Skeppet seglar åter mot Medelhavet. Styrmannen ser ett jär- tecken på himlen och kastar sig i havet. Under lastning i hamn besöker Bauta en bordell. Asthor, som ser sin växande lidelse för Inger besvarad, spårar upp Bauta och dödar honom för att hämnas kränkningen. Men innan kniven träffar Bautas strupe får han veta att sonen inte är hans utan frukten av Ingers förbindelse med fästmannen.

Tillbaka ombord firar Asthor och Inger friheten med en kärle- ksnatt. Men ingenting håller nu längre samman manskapet och disciplinen upplöses. Utan någon vid rodret seglar skeppet i kvav.

Censurnummer	108631
Datum	1969-11-25
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2790 meter
Kommentar	Aktindelning: 610-575-565-515-525 = 2790 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2790 meter
Längd i minuter	102 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Med undantag för Mario Grut i AB var reaktionerna i Stockholms huvudtidningar på Henning Carlsens behandling av Sandemoses tema mycket negativa. Han- serik Hjertén (SvD) var hård i sin utdömning: "En filmares frihet gent- emot ett litterärt verk är naturligtvis tillåten och ibland nödvändig. Men när man inte fångat ett dyft av kärnan i den bok man använt är det inte längre fråga om frihet utan om talanglös klåfingrighet. Det är fallet med 'Klabauterman- nen'." Hjertén fortsatte med specificerade invändningar: "Det finns ingen must och färg i filmen. Carlsen får inte ut mycket av briggen Ariels framfart, av strapatser och raseri- utbrott, av skepparens onaturliga äktenskap, eller av det ö- vernaturliga och sagoaktiga. Allt detta som hos Sandemose ger en dimension av öde och utstötthet och speglar ett åter- kommande personligt motiv hos honom. Klabautermannen som va- rslar om undergång lyser i alla bemärkelser med sin frånva- ro. (-) Nej, det har blivit en tämligen meningslös historia. Och när Carlsen låter vattnet spruta in i det sjunkande far- tyget samtidigt med en orgasm går filmen definitivt i kvav. Billigare än så kan man inte handskas med Sandemoses visio- ner."

Mauritz Edström (DN) undrade om Carlsen riktigt visste vad han ville säga med filmen, det fanns "någonstans i botten en oklarhet om motiven" som regissören försökte skyla över med teknik: "I oförmågan att förlösa det han är ute efter mixt- rar Henning Carlsen till bilderna, som löper krångliga vägar utefter vant och tåg, däck och mast på samma sätt som när han försökte göra tvättinrättningen filmisk i "Kattorna" (1965/3). Skildringen hackas upp i korta scener, där berättel- sen aldrig hinner växa."

Lasse Bergström (Expr) upplevde en alldeles död film trots Carlsens uppenbara ambitioner: "Jag kan, men vill in- te, ringa in Carlsens alla ambitioner, den medvetna gråhet- en, havsoändligheten kring människans småttigheter osv. Men jag tror inte nordisk film får vara riktigt så här bedövande trist om den vill överleva. Och jag tror inte att Sandemose ska filmas av människor som inte kan återge hans vildhet, hans vrede och hans farliga skratt."

Men Mario Grut (AB) ville se en kvalitet i tristessen: "Den är svart och ödesmättad och liksom innesluten i en ständig skymning. Långsam och tät som en grekisk tragedi. Tung som en isländsk saga." Även om han saknade Sandemoses "furia" menade Grut att regissören "ändå gjort en på många sätt sto- rslagen film": "Den är ärlig i sin känsla. Den är okonstlad och rak och det den saknar av Sandemoses psykologiska drama- tik har den vunnit i episk enkelhet. Den är långsam i berät- tartempot men aldrig långdragen. Den dröjer kvar i sina bil- der men aldrig spänningslöst. Det är en dov och sorgtyngd film. Men sorgen har en kraft som griper."

Kommentar Svensk filmografi

I en artikel på kultursidan i Expressen (16.8.1969) redogjo- rde Johannes Væth för symboliken bakom filmens titel. Namnet kommer från plattyskans "klabautern" - hamra - och "klabauter- mannen" uppträdde i två skepnader: "dels som en skeppstomte, nissen i stormasten, oftast ofarlig, som dock ibland löper amok och mördar med sin hammare, dels som en väldig skugg- skepnad som rastlös vandrar över haven och bådar skeppsbrott och död". I en intervju, citerad i artikeln, beskrev Sandemose honom på följande sätt: "Klabautermannen som symbol blir ett uttryck för hur sjömän under sin livskamp försöker komma till rätta med tillvaron och förvandlar sin oreflekte- rade skräck till konkret fattbara begrepp."

Sandemoses bok publicerades 1927. I en intervju i Film og Kino (norsk, 6-7/1969) framhävde Carlsen att det inte rörde sig om en filmatisering av Sandemoses bok, utan om en film "inspirerad av den".

Inspelningen ägde rum (båt- och havsscenerna) på en för änd- amålet inköpt och omsorgsfullt restaurerad tysk skonert (byggd 1919) vid namn "Odysseus" (Berlingske Tidende 7.9.19- 68). I lastrummet byggde man upp kajuta och manskapsutrymmen så att man kunde filma i ateljé ombord. För att få rätt atm- osfär kring skådespelarna seglade man i ett par veckor innan tagningar startades. Exteriörer togs i Svendborg i Danmark, i Tvedestrand och Arendal i Norge samt i Jugoslavien. På grund av alltför vackert väder drog produktionen ut på tiden och blev avsevärt dyrare än beräknat. Man överskred den pla- nerade budgeten på 1,8 miljoner DKr med 900.000 och stannade på 2,7 miljoner DKr.

Danska Filmfonden gav en kvalitetspremie på 260.000 DKr.

Förhoppningarna på en internationell prestigeframgång för denna skandinaviska samproduktion grusades vid filmfestival- en i Berlin sommaren 1969, där mottagandet blev svalt.

Henning Carlsen tillägnade filmen den kände polske filmmusi- kkompositören och jazzmusikern Krzysztof Komeda (1931-1969) med vilken han tidigare samarbetat i "Svält" (1966/11) och "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat" (1967/26). Komeda dog i sviterna efter en olycka 23.4.1969.

Originaltitel	Klabautermanden (Roman)
Författare	Aksel Sandemose

				1968-09-08	1969-01-20
Nordisk Films Kompagnis ateljé	Hellerup	Danmark
	Svendborg	Danmark
	Tvedestrand	Norge
	Arendal	Norge

Urpremiär	1969-07-27	Dagmar	Köpenhamn	Västtyskland	102 min
Annan visning	1969-09-25	Gilme	Oslo	Norge	102 min
Sverigepremiär	1969-11-30	Grand	Stockholm		102 min

Coproduction: dansk-svensk-norsk

Döden

Filmad litteratur

Fosterbarn

Havet

Historisk rekonstruktion

Mord

Segelfartyg

Sekelskiftet

Sjömän

Skeppare

Vidskepelse

Våldtäkter

Vålnader

Äktenskapsskildring

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2784

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2786

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Huvudtext
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ Huvudtext
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klabautermanden efter Aksel Sandemose's roman (udkast) til drejbog. Poul Borum Henning Carlsen.
Omfång	78 s.
Språk	Danska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klabautermanden. Efter Aksel Sandemoses roman, drejebog. Henning Carlsen.
Omfång	171 s. Rollista och miljölista (2 s.) ingår.
Språk	Danska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Der Klabautermann - Dialogliste.
Omfång	12 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Klabautermannen.
Omfång	9 s. Ändringar och tillägg (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Klabautermanden. Efter Aksel Sandemoses roman, drejebog. Henning Carlsen.
Omfång	171 s. Rollista och miljölista (2 s.) ingår.
Språk	Danska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska