Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Harry Munter
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1969-12-20

Medverkande

Jan Nielsen
Harry Munter

Carl-Gustaf Lindstedt
Valle, fadern

Gun Jönsson
Gudrun, modern

Elina Salo
Lonely Woman

Georg Adelly
Manne

Gerda Calander
Kristina Birgitta Eleonor

Visa fler

Handling

Harry Munter är fantast, drömmare och människovän, en känslig och tekniskt begåvad pojke på väg ut ur barndomen. Det är sommar och Harry vistas i en villa på landet tillsammans med...

Visa hela handlingen

Press

Kjell Gredes andra film mottogs med starka lovord av kriti- ken. Bo Strömstedt kallade den på Expressens kultursida "fr- uktansvärt fin" och ordinarie kritikern Lasse Bergström vil- le vid...

Visa all press

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Specialeffekter, ljud
Mixning

Medverkande

Jan Nielsen Harry Munter
Carl-Gustaf Lindstedt Valle, fadern
Gun Jönsson Gudrun, modern
Elina Salo Lonely Woman
Georg Adelly Manne
Gerda Calander Kristina Birgitta Eleonor
Märta Allan-Iohnsson Mormor
Alan Simon The American
Britt-Marie Engström Harrys flickvän
Palle Westerlund Grim
Inga Dahlbeck flicka vid järnvägsspåret
Marie-Louise Mark flicka vid järnvägsspåret

Bolag

Produktionsbolag Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Harry Munter är fantast, drömmare och människovän, en känslig och tekniskt begåvad pojke på väg ut ur barndomen. Det är sommar och Harry vistas i en villa på landet tillsammans med föräldrarna. Där finns också mormodern, som är döende, och hennes väninna Kristina Birgitta Eleonor.

Till grannbarnens förtjusning ägnar sig Harry åt att gå på styltor genom grunda sjöar. Ansiktet har han målat i blått. Fadern arbetar på tryckeri men lönen räcker inte till att underhålla villan.

En dag prövar Harry om han inte kan låta tåget köra över sig utan att krossas. Två flickor som bevittnar experimentet försöker hindra honom, men Harry driver sin vilja igenom. Hans beräkningar av utrymmet stämmer och han klarar sig. Triumferande och lättad mottar han den ena flickans kyssar. Harry möter Manne, f d spelare i allsvenska fotbollsserien, nu utslagen, sjuk och alkoholiserad. Manne förebrår Harry hans lek med döden när så många andras liv är hotade. Själv tror Manne att han skall dö i cancer. Harry besöker Manne och blir hans förtrogne vän och hjälpare. En natt dör mormodern sittande på en bänk utanför huset.

Ritningen av uppfinningen Harry gjort, har sänts till Amerika och väckt intresse där. En amerikansk företagsrepresentant kommer på besök. Han erbjuder sig att ta över hela familjen, skaffa fadern ett bra jobb och bekosta Harrys utbildning. Föräldrarna börjar drömma om framtiden men deras drömmar stämmer inte överens. Hustrun ser en möjlighet att komma bort från mannen - hon tycker han är klumpig och obildad och känner sig utnyttjad och förnedrad i det äktenskapliga samlivet - medan det för fadern gäller att bryta upp från de dagliga förödmjukelserna på arbetsplatsen.

Harry vill stanna. Han har de sina att tänka på, människorna han tagit sig an: Manne, mormoderns väninna, "Lonely Woman" och en flicka han ligger med. "Lonely Woman" har Harry träffat en natt på en förstadsgata och följt med hem för att trösta och lugna. Hon lever till hälften i verkligheten, till hälften i en ångestpsykos, i väntan på att en man ur det förflutna skall dyka upp och tvinga sig på henne.

En natt stannar Harrys mor borta tillsammans med amerikanen. Då hon kommer hem misshandlar fadern henne i svartsjuka och förtvivlan och slår även Harry när han försöker gå emellan. Emigrationen till Amerika tycks nu vara det enda alternativet till en familjekatastrof. Harry offrar sig, men på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn viker han från sitt beslut. Planet lyfter utan familjen.

Åter hemma delar fadern ut sömntabletter så att de skall kunna sova bort den svåra besvikelsen. Men Harry ger sig ut i natten sedan han först bundit samman de sovande föräldrarna med ett rep. Hos "Lonely Woman" möter han mannen ur det förflutna. Harry blir upprepade gånger brutalt nedslagen. Blodig och förkrossad vacklar han ut bland förortens nybyggen där han stoppar alla sömntabletterna i sig.

Natten förflyter. En liten pojke kommer fram och väcker hårdhänt Harry till liv med en skidstav. Ett töcken skingras och en paradisdröm tar form. Det härskar ljus, människorna är vitklädda och glada och kärleksfulla. Harrys föräldrar visar varandra ömhet, gamla Kristina Birgitta Eleonor borstas och tvålas av villiga händer i ett badkar på gräsmattan och Manne sparkar sin fotboll högt upp mot den blå himlen. Så småningom skymmer det efter en rik dag.

På morgonen hittar jobbarna på bygget Harry. De tror att han festat om och Harry låter dem tro det. Fadern vaknar sammanbunden med hustrun. Han ger sig ut för att leta efter sin son och får hjälp av "Lonely Woman". De hittar Harry och stödjer honom på vägen hemåt. På ett ställe sitter Manne och röker. De ropar på honom men han hör inte deras rop i sin värld.

Censur / granskning

Censurnummer 108740
Datum 1969-12-15
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2765 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bärare 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2765 meter
Längd i minuter 101 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kjell Gredes andra film mottogs med starka lovord av kriti- ken. Bo Strömstedt kallade den på Expressens kultursida "fr- uktansvärt fin" och ordinarie kritikern Lasse Bergström vil- le vid sidan av Ingmar Bergmans produktion räkna den till en av 60-talets viktigaste filmer. Man underströk Gredes säll- synt känsliga handlag med skådespelarna - både amatörer och professionella - och hans djärva och framgångsrika placering av kända svenska komiker i allvarliga och gripande roller. Lars-Olof Franzén i BLM efterlyste dock en intellektuellt klarare berättarteknik och ett ännu mer passionerat förhål- lande till verkligheten.

Göran Börge (AB) deklarerade att filmen gav honom en känsla av kärlek och värme och att han sällan tyckt om en film så helhjärtat. Han skrev: "Det är en film som kommer människor- na nära och som är fylld av poesi. Den poesi som tycks för- medla insikt i det outgrundliga - det må sedan gälla männi- skornas hemligheter eller tillvarons yttersta frågor."

Under rubriken "Helgon på styltor i välfärdslandet" beskrev Mauritz Edström (DN) filmen som "en modern helgonsaga, vars dröm om kärlek och godhet tonar fram skimrande ljus och varm mitt i en både tidlöst skildrad och väldigt nutida svensk ödslighet, fångad med nästan otrolig skärpa". Edström tyckte att Grede var mer verkningsfull som målare och poet än som berättare och scenerna hängde väl inte alltid "bokstavligt ihop" men "sist och slutligen" levde filmen genom att Grede för huvudrollen lyckats finna "en så märkvärdigt känslig, begåvad och säker skådespelare som amatören Jan Nielsen". "Han gör en figur man tar till sitt hjärta, för de fina ut- tryck han ger åt den ömhet och sorg Kjell Grede talar om", skrev kritikern.

Lasse Bergström (Expr) talade om "en konstnärlig egensinnig- het, som känns överraskande även för den som har "Hugo och Josefin" (1967/24) i positivt minne": "Kjell Grede berättar (-) med en värme och en rörlighet som ibland kan påminna om Milos Formans tjeckiska generations filmer - det betyder bl a att "Harry Munter" har en sida som vetter mot vardagens komiska och poetiska konfrontationer och att den känns myc- ket tät och nära i sitt förhållande till dagens svenska sam- hälle." Men i likhet med andra kritiker kunde Bergström inte ta miste på allvaret och smärtan i "denna rikt vinklade film" där åskådaren mötte "en ny svensk filmskapare som inte bara har egna visioner utan också full konstnärlig kontroll över dem".

I SvD gjorde Carl Henrik Svenstedt en jämförande återblick: "Den är lika dubbelbottnad och än mer sofistikerad än debut- filmen (Hugo och Josefin), minutiöst konstruerad och genom- förd med en finess och en subtilitet som är mycket ovanlig i svensk film. Kjell Gredes stora framgång är emellertid att han nu sopar bort de starka tveksamheter om hans känsla för rytm och bild som åtminstone jag hade efter debuten. Här fi- nns flyt, täthet och konsekvens, en storartad talang för so- ciala miljöer och psykologiska miniatyrporträtt och en defi- nitiv begåvning för thrillereffekter (-)." Svenstedt under- strök Gredes varsamma personinstruktion och lovordade honom särskilt för att ha "tillvaratagit en av de största skåde- spelarbegåvningar som är att finna i landet: Carl-Gustav Lindstedt".

Lars-Olof Franzén (BLM) var medveten om Gredes originalitet som filmskapare men diskuterade även hans brister: "Filmen är idiomatisk, d v s det sätt på vilket den är berättad lig- ger väldigt nära den nervösa attack och individualism som finns i vad den berättar om. Det gör det svårt att kritisera den på det sätt som eljest vore naturligt, nämligen för en brist på klarhet och rytm, som jag tror dels ligger i manu- skriptet, dels i ett ointresse för att rytmisera de olika scenerna sak står för sig. Scener som känns oväsentliga dras ut medan centrala punkter snuddas över. Konventionella förväntningar utgör inget stöd, i det avseendet tycks Gredes och Harry Munters värderingar sammanfalla. Men det finns hos Kjell Gr- ede dessutom en obestämdhet som framför allt visar sig i filmens slut. Det är ett operaslut efter Fellini där verkli- ghetens gestalter tågar upp i drömmen och regissören helt enkelt inte haft mod att ta ställning för en tragisk upplös- ning. Jag gillar den modlösheten, som så många andra inslag av frigjordhet och oberoende i Harry Munter, som bidrar till att det svenska filmklimatet plötsligt känns öppnare än tid- igare, mindre ställt mellan ytterligheter. Men samtidigt tror jag att Kjell Grede kan ge denna obestämdhet bestämdare konturer, att en intellektuellt klarare berättarteknik kan ännu mer skärpa styrkan i ett passionerat förhållande till verkligheten."

Kommentar Svensk filmografi

Till filmen förelåg inget skrivet manuskript men en serie anteckningar och skisser vilket Grede lät publiken förstå i den inspelade versionens inledning. Avtalet med Sandrews kom till stånd efter en sex timmar lång muntlig redogörelse för filmens innehåll som Grede lämnade producenten Göran Lindgren. På grund av frånvaron av manuskript kunde de medverkande inte i förväg studera sina roller.

Jan Nielsen, en skolpojke från Edsberg i Sollentuna kontrakterades för huvudrollen sedan han svarat på en annons där regissören sökte någon "mellan 14-17 år med intelligent förtvivlade ögon och ett oemotståndligt leende". Namnet "Harry Munter" valde Grede därför att Harry lät otidsenligt och Munter fanns i Fänrik Ståls sägner (Johan Ludvig Runeberg, 1804-1877). Han var en finsk soldat som i rysk fångenskap släpats efter vilda hästar. Tillfrågad hur det kändes svarade han: "Tämmeligen".

Inspelningen av filmen pågick från början av juni till slutet av augusti 1969. Scenerna i och omkring kråkslottet togs i Kårsta i Uppland.

Filmen gick bra i storstäderna men sämre i landsorten. Då åtskilliga kritiker fann oklarheter i de olika scenernas innebörd bemödade sig Grede att i intervjuer klargöra vad han avsett. Han reste även till ett antal platser i landsorten och till filmstudios och svarade på publikens frågor.

Svenska Filminstitutets jury placerade med 2,0 poäng filmen på 4:e plats (4:11) tillsammans med Ingmar Bergmans "En passion" (1969/26). Den erhöll därigenom 303.255 kronor i kvalitetsbidrag. Skådespelaren Carl-Gustaf Lindstedt fick utmärkelser såväl från tidskriften Chaplin som Filminstitutet. Institutet gav honom en av säsongens "Guldbaggar".

Filmen blev Sveriges officiella bidrag till Cannesfestivalen i maj 1970 men mottagandet blev, i varje fall från pressens sida, ganska kyligt. De stora prisen gick denna gång, trots högt ställda förväntningar, Sverige förbi. Kjell Grede tilldelades ett evangeliskt sidopris. I samband med distributionen i England korade tidskriften Films & Filming i slutet av 1971 Jan Nielsen till årets mest lovande nykomling. Under 1970-71 visades filmen vid olika internationella festivaler och filmveckor bl a vid festivalen i New York i september 1970.

Inspelning

1969-06-09 1969-08-31
Kårsta (Uppland) Sverige
Tensta Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1969-12-20 Grand Stockholm Sverige 101 min
Urpremiär 1969-12-20 Grand Stockholm Sverige 101 min
TV-visning 1972-12-02 TV2 Sverige 97 min
1995-10-07 Femman Sverige 97 min
1997-01-05 Kanal 5 Sverige 97 min
2004-04-05 SVT1 Sverige 97 min
2006-05-02 SVT1 Sverige 97 min
2007-11-19 SVT1 Sverige 97 min
2012-07-02 SVT1 Sverige
2016-08-15 SVT1 Sverige
2019-02-05 SVT1 Sverige

Musikstycken

Utmärkelser

Pris London 1971 Jan Nielsen ('årets mest lovande nykomling' enl. tidskr. Films & Filming)
Guldbagge Stockholm 1970 Bästa skådespelare Carl-Gustaf Lindstedt
International Inter-Church Film Center Cannes 1970
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1970 (bidrag om 303 255,25 kr)
Chaplin-priset Stockholm 1969 Carl-Gustaf Lindstedt (roll)

Ämnesord

Arbetare
Barmhärtighet
Drömsekvens
Döden
Filmdebatter
Främlingskap
Förortsmiljö
Gemenskap
Godheten och ondskan
Kristusgestalt
Lidandet
Människokärlek
Otrohet
Paradiset
Religion
Saga
Självmord
Ungdomsskildringar
Uppfinnare
Våld
Äktenskapsskildring

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bärare 35 mm


Typ Kopia
Bärare 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bärare 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bärare 35 mm


Typ Tonnegativ
Bärare 35 mm


Typ Videokopia digital
Bärare Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel HARRY MUNTER En film av Kjell Grede
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar 2
Affischtitel HARRY MUNTER av Kjell Grede
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Bestånd Arkivalier

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Pressklipp


Bestånd Manuskript

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ Dialoglista
Manustitel Dialoglista. Harry Munter av Kjell Grede.
Omfång 36 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Harry Munter.
Omfång 14 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel List of English subtitles. Film Harry Munter directed by Kjell Grede.
Omfång 28 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Film Harry Munter. English dialogue list. Trailer.
Omfång 1 s,
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper SET
Färg papper 3
Bakombild papper 3
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska



Relaterat

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?