En kärlekshistoria (1970)

Media (6 st)

Roy Anderssons mästerliga debutfilm om den trevande och uppslukande första kärleken och de vuxnas misslyckanden och olycka.

Roy Andersson var 26 år och nyutexaminerad från Filmskolan (som senare döptes om till Dramatiska institutet) när han regisserade sin debutlångfilm, den numera klassiska ungdomsfilmen En kärlekshistoria.

En av inspirationskällorna var Milos Forman, en av förgrundsgestalterna för den tjeckoslovakiska nya vågen, en filmrörelse som kulminerade med Pragvåren 1968 och som utmärktes av ett lätt och lekfullt uttryck men också av en viss samhällskritik. Roy Andersson har själv berättat att det särskilt var relationen och konflikterna mellan ungdoms- och vuxengenerationerna i Formans En blondins kärleksaffär från 1965 som influerat hans arbete med debutfilmen.

En kärlekshistoria spelades in under sommaren 1969 och fick premiär i april 1970. Filmen rymmer flera tidstypiska teman, såsom de ungas oförstående inför vuxenvärlden som framställs som tråkig, stagnerad och närmast förtryckande. Särskilt Annikas familj skildras som ett socialt fängelse där farfadern känner sig onödigförklarad, pappan spyr bitter galla över karriären som kylskåpsförsäljare som har gått i stå, mamman försöker släta över och stå ut med sin traditionella hemmafruroll och den unga mostern har gett upp sina flygvärdinnedrömmar och ägnar sig åt destruktiva, uppslitande kärleksrelationer.

1960-talet var ju decenniet då gamla ideal såsom könsroller, klassamhälle och kärnfamilj började ifrågasättas, då studentrevolterna och protesterna mot Vietnamkriget och kulturimperialismen avlöste varandra runtom i världen. I En kärlekshistoria skildras det unga paret Annika och Pär som hoppet om en annan, möjligen ljusnande, framtid som inte formas av gamla konventioner utan av kärlek och lekfullhet.

Ändå är inte filmen en politisk film i samma anda som många andra samtida svenska filmer såsom Hasseåtages Äppelkriget (1971), Mai Zetterlings Flickorna (1968) eller Vilgot Sjömans Jag är nyfiken-filmer (1967-1968). Snarare är det den på pricken-autentiska skildringen av den trevande och helt uppslukande första kärleken som man i efterhand i förstone minns och som gör att filmen känns sprittande levande ännu drygt 40 år efter premiären.

Malena Janson (2014)

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Hör mer om denna film i vår podd "Sånger från folkhemmet"

Läs mer om denna film i vår artikel "Bilder i biorummet"

Hör mer om denna film i vår podd "Sissela Kyles favorit: En kärlekshistoria"

Läs mer om denna film i vår artikel "Sol, kärlek och melodram: Mats Arehns En film om kärlek"

Läs mer om denna film i vår artikel "En kärlekshistoria 50 år"

Läs mer om denna film i vår artikel "Intervju med Julia Lindström"

Läs mer om denna film i vår artikel "Blanda inte in mig i vårt förhållande!"

Ladda ner filmhandledningen

Läs mer om denna film i vår artikel "Intervju med SaraKlara Hellström"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	En kärlekshistoria
Svensk premiärtitel	En kärlekshistoria
Internationell titel	A Swedish Love Story
Distributionstitel	En kærlighedshistorie (Danmark) Eräs rakkaustarina (Finland) En kärlekshistoria (Norge) Una historia sueca de amor (Spanien) Historia de amor sueco (Argentina) Eine schwedische Liebesgeschichte (Västtyskland)

Regi	Roy Andersson
Manus	Roy Andersson
Produktionschef	Ejnar Gunnerholm
Produktionsledare	Waldemar Bergendahl Rune Hjelm Kalle Boman (kreativ)
Foto	Jörgen Persson
Musik	Björn Isfält (originalmusik)
Klippning	Kalle Boman
Ljudtekniker	Owe Svensson
Scripta	Anne von Sydow
Inspelningsledare	Rolf Larson
Produktionssekreterare	Karin Swanbom
Pressinformation	Gordon Löwenadler
Stillbildsfoto	Walter Hirsch
Kameraman	Rolf Lindström
Elektriker	Göran Härjemo
Passare	Hasse Karlsson Björn Ehrnborg Åke Rylander
Ljussättare	Björn Ryd Sten Lindberg
Musikarrangör	Björn Isfält
Musikmixning	Gert Palmcrantz
Instrumentalist	Björn Isfält (piano, flöjt)
Rekvisita	Lars Wallén
Kläder	Per Lekang
Smink	Elisabeth Orrheim
Garderobiär	Maj Eriksson
B-ljud	Tommy Persson
Specialeffekter, ljud	Jörgen Hasselblad Jan-Erik Lundberg Sylvia Ingemarsdotter (som Sylvia Ingemarsson) Lars Klettner Christin Loman Anders Ingemarsson
Mixning	Sven Fahlén Owe Svensson Lars Klettner (dialog)
Förtexter	Roy Andersson
Övrig medarbetare	Birger Björnell (överspelning) Håkan Strandberg (överspelning) Rune Andreasson (teknisk planering) Magnus Isaksson (teknisk planering) Lars Wicktorin (ateljékamrer) Sven Elmén (teknisk planering) Sven Fahlén (teknisk planering)

Ann-Sofie Kylin	Annika Hellberg, 13 år
Rolf Sohlman	Pär, 15 år
Anita Lindblom	Eva, Annikas moster
Bertil Norström	John Hellberg, Annikas far, kylskåpsförsäljare
Lennart Tellfelt	Lasse, Pärs far, bilverkstadsägare
Margreth Weivers	Elsa Hellberg, Annikas mor
Arne Andersson	Arne, bekant till Pärs familj
Maud Backéus	Gunhild, Pärs mor
Verner Edberg	Verner, Pärs farbror
Elsie Holm	gäst på kräftskivan
Tommy Nilsson	Roger Hellberg, Annikas lillebror
Gunnar Ossiander	Gunnar, Pärs farfar
Gunvor Tännérus	Gunvor, bekant till Pärs familj
Lennart Tollén	Lennart, Evas fästman
Björn Andrésen	Pärs kompis
Birger Carlsson	Birger, anställd på bilverkstan
Christer Hellquist	Pärs kompis
Roger Magnusson	Roger, anställd på bilverkstan
Jan Olsson	en kille
Nils Söderlund	Pärs kompis
Lisbeht Tammeleht	Annikas kompis, den korthåriga
Lotta Wallin	Lotta, Annikas kompis, den mörkhåriga
Helen Andersson	blockflöjtsflickan
Lennart Engquist	Lennart Engquist, talaren på mötet
Erik Hansson	en kille
Harald Jens	en kille
Ingvar Lagergren	Ingvar, anställd i bilverkstan
Dagfin Malm	sångaren på mötet
Rune Svensson
Dagmar Sverák	blockflöjtflickans mor
-	Ej krediterade:
Staffan Stenström	popsångaren
Wiveka Alexandersson	blockflöjtflickans mormor
Raymond Johansson	Landgren
Lars Wiik	Lars, bekant till Pärs familj
Sol-Britt Pilotti	sköterska
Sven Olsén	bekant till Pärs familj
Sten Bergman	popmusiker
Greg Fitzpatrick (som Göran Ahlin)	popmusiker
Björn J:son Lindh	popmusiker
Johnny Mowinckel	popmusiker
Jan Bandel	popmusiker

Produktionsbolag	AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm)	Studio 24 Distribution	2003
	AB Europa Film	1970
Distributör i Sverige (DCP)	Triart Film AB	2016
Distributör i Sverige (DVD)	Studio 24 Distribution	2008
Laboratorium	FilmTeknik AB

Filmen skildrar kärleken mellan två ungdomar. Vi får följa hur Annika och Pär träffas, möta deras bakgrund och hemmiljö, mopedgängets tuffhet och Annikas mer kvinnliga värld. Filmen beskriver all osäkerhet, rädsla, ömhet och glädje som de upplever tillsammans. I bakgrunden finns hela tiden föräldrarnas verklighet, Välfärdssveriges förlorade generation. De är bittra och låsta. Deras drömmar om framtiden har gått förlorade i vardagsrutinen med bilverkstan och kylskåpsagenturen. Så kan handlingsmönstret lakoniskt återges i denna film, där stämningsmåleriet är betydelsefullare än den yttre dramatiken.

Jurgen Schildt har i sin recension i AB återgett innehållet på följande sett - vilket ger filmen mer rättvisa:

"I inledningen sitter en gammal verkare (Pärs farfar) i en sjukhuspark och formulerar, fullkomligt resignerat, vad som liknar nyckelrepliken i den här filmen: 'Dagens tillvaro är inte konstruerad för de ensamma'. Det är påståendet: resten kan ses som bevis, belysningar, illustrationer.

Ensamma - med en ensamhet som bara nödtorftigt dövas av gänget och jukeboxen - är berättelsens Romeo och Julia. 15-åringen Pär som inte vågar nalkas 14-åringen Annika och Annika som inte vågar närma sig Pär. (-)

Ensam är också flickans föräldrar; läs Margreth Weivers och (kylskåpsförsäljaren) Bertil Norström i hans livs roll. Två statusjagande människor som inte längre har någonting att säga varann och som säger det med en minkstola, en spansk linguaphonekurs och en Peugeot 404.

Ensam är flickans moster, kvinnan som blev över och som det taktfasta livet redan gått förbi. Hon har sökt lediga platser och ingen fått. Hon är en utslagen, en outsider, halvt om halvt (en smula alkoholiserad) driftkucku. (-)

Ensamma är alltså alla. Men ensamheterna i Roy Anderssons film är inte enbart eller ens huvudsakligen en fråga om konstnärlig lip och tandagnisslan. Han kan vara tragikomisk. Han kan också vara finstilt komisk, med poänger som kommer lika oväntat som snö i Sahara. När ni sett scenen med mopeden som i filmens upptakt blir omkörd av en cykel förstår ni bättre vad som menas. Och därmed är det dags att nämna det avsnitt - den förlängda svenska kräftskivan i en svensk sommarstuga vid en ännu svenskare insjövik - där tragiken och komiken i En kärlekshistoria ingår sin mest betvingande förening. Man börjar tala efter första supen och kommer loss efter andra. Efter tredje och fjärde börjar man dansa, vänslas, bli förtrolig, värma sig vid den konstgjorda gemenskapens lusteldar.

Så kommer groggarna och bakstöten. Prestigekänslan ska ha sitt. Aggresionerna kolliderar. Vid gryningens fiskafänge är den livströtte kylskåpsagenten borta i dimmorna, och vi anar en handelsresandes död. Tills liket visar sig delta i spaningarna och det slokande sällskapet vandrar tillbaks till en dag som hundra och tusen andra."

Censurnummer	139097
Datum	2003-01-14
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	3266 meter
Kommentar	Aktlängder: 576-414-517-589-507-527-136 = 3266 m. Distribuerad i 6 akter: 576-414-517-589-507-663 = 3266 m.

Censurnummer	109066
Datum	1970-04-15
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	3265 meter
Kommentar	Aktlängder: 575, 410, 515, 590, 510, 665.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Magnetisk stereo
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3265 meter
Längd i minuter	120 min
Akter	6 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Pressreaktionerna var övervägande mycket positiva inför denna debutfilm -- även om några reserverade sig. Jurgen Schildt har redan fått komma till tals i innehållsreferatet. Han satte rubriken "En film att älska" och inledde så här:

"Låt oss signalera detta först som sist: Roy Anderssons varma, humoristiska och observanta långfilmsdebut är det mest uppbyggliga som inträffat i svensk film sedan Kjell Grede anmälde sig till tjänstgöring. (-) . . . en kärlekshistoria som ifråga om lyster, äkthet och sexuell och psykologisk trovärdighet är ganska unik i Sverige; en romans som märkligt nog handlar mindre om p-piller i bakfickan på ett par tajtade jeans än om oron och växtvärkarna och det stillsamma jublet i två nymornade hjärtan. Ann-Sofie Kylin och Rolf Sohlman spelar rollerna, och så som de gör det kan vi bara råda alla bekyttade föräldraföreningar att för sin egen skull löpa till Saga och skaffa sig grundkunskaper."

Schildt jämförde också med Milos Forman -- och det var han inte ensam om:

"Denna öppna intuition känns ny och märklig och den präglar Roy Anderssons film rakt igenom och gör honom redan i starten till en filmdiktare att räkna med. Hans film gränsar till Bo Widerberg och Kjell Gredes Harry Munter och långa stunder tycker man sig känna släktskapen med Milos Forman . . . (-) Liksom Forman har Roy Andersson en fenomenal kontroll över mänskliga stormöten, med samtidiga konfrontationer och snabba kast mellan skratt och gråt. Det finns knappast en bild i hans film som inte känns levande och buren av en frisk, varm, kanske lite sorgset förvånad upplevelse av hur människor drivs av drömmar men i sin förvirrande vakenhet hamnar allt längre bort från dem." (Lasse Bergström i Expr)

Mauritz Edström i DN associerade även han till Forman men tyckte att filmen saknade "en idéstomme. Man får en mängd drivande impressionistiska bilder ur Medelsvenssons vardagsvärld." Det är visserligen först när Roy Andersson kommer in på denna "beskt taggiga bild av föräldragenerationens, medelålderns besvikelse och desperata glåmighet" som filmen blir "verkligt vägande" men den gör filmens helhetsbild en smula vag. Slutintrycket blir därför: "Ingen stor film, men Roy Andersson spelar begåvat på alla tangenterna redan från början. Han bör ha mycket mer att ge."

Hans Schiller i SvD delade denna uppfattning: "En kärlekshistoria är en ojämn men intressant debut av en regissör vi säkert kan vänta mer av. (-) Roy Andersson har sin styrka i personinstruktion och poetiska stämningar och det är när han skall integrera dem i en samhällssituation som det brister. (-) I första hand är det i balansen det brister, vissa episoder görs för långa, som inledningen och avslutningen, andra och då i synnerhet de poetiska blir för korta eller bryts tvärt både i bild och musik. Det verkar som om regissören varit rädd att bli sentimental och därför varit restriktiv när det gällt stämningsskildringar mellan de två unga, vilket jag tycker är synd för där lyser hans begåvning igenom och sensualister är dessutom något vi saknar i svensk film."

Sverker Andréason i GHT menade inledningsvis att "Det är lätt att tycka om En kärlekshistoria. Roy Andersson, debuterande långfilmsregissör, rör sig ledigt och otvunget i det folkhemska. Han verkar ha en intuitiv känsla för våra tonfall i vardags-Sverige och han gör poänger av det. Ibland kan han likna tjecken Milos Forman eller varför inte François Truffaut på dennes lekfullaste humör. Bilderna lever med ömsinta, underfundiga leenden. Människorna kan bli beskt komiska mitt i sin tragik. (-) Roy Anderssons styrka som regissör finns just i det impressionistiska iakttagandet, detta att kunna fånga just en känsla eller en stämning i flykten och rita dit den som en krumelur på filmremsan." Men liksom Edström/Schiller saknar Andréason "en stomme, något som binder ihop de enstaka, individuella bitarna, en grundidé som kunde få mönster i detta samhälle att framträda tydligare, mindre skissartat. Andersson ger oss bilder utan kommentar och analys. Det räcker ett gott stycke, men gräver man djupare i bilderna hittar man, tycker jag, en romantiker som ibland glider ut i vaghet och osäkerhet."

Även Maria Ortman i SDS beklagade det "alltför rapsodiska (-) men den innehåller de första sanna skildringar inom svensk film från den medelklassverklighet som den tjeckiska filmen har varit med om att introducera. Och det finns ingen tvekan om att den är en professionell film, en bekräftelse på att svensk film börjat formulera sig på ett internationellt språk."

Positivt överraskad på alla plan var Nils Beyer i Arbetet, medan Bernt Eklund i GP tycktes negativt överraskad av Roy Anderssons sätt att skildra vuxengenerationen. "Kan vi inte längre tala tillsammans?" utbrister han på ett ställe och avslutar: "Mellan generationerna är en glasvägg, de hör inte varandras rop. (-) Vad vill Roy Andersson säga med sin film? Jag vet inte, men jag var både road och uppskakad. Som samtalsämne kommer En kärlekshistoria att stå sig ett bra tag. Mina medhavda ungdomar förklarade att gängmiljön träffats på kornet. De var i övrigt fundersamma och sporde, som jag: Är det så här vi ser ut?"

Torsten Manns i Chaplin försvarade Roy Andersson mot vad några kallat för bristande balans och rytm i berättandet, eftersom detta berodde på Anderssons speciella "avlyssningsmetod (--) som består i att han väntar ut skådespelarna (särskilt om de är amatörer) och klipper först sedan han fått den önskade effekten. Hans film får på detta sätt en ojämn rytm som ibland känns långsam men som lika ofta upplevs som adekvat eftersom vår dagliga tillvaro präglas av dessa växlingar. Roy Anderssons bildstil är mer konventionell än utstuderad, vilket kan vara en fördel i en epok då 'jump cuts' länge varit dagens lösen."

Kommentar Svensk filmografi

Roy Andersson (f. 1943) gick ut "gamla" Filmskolan våren 1969. Han var då 26 år och hade en ganska gedigen erfarenhet bakom sig. Han var fil kand, var sommaren 1968 regiassistent åt Bo Widerberg i Ådalen 31 (1969) och en av de mest aktiva bakom kollektivfilmen Den vita sporten (1968). På Film!skolan hade han signerat en egen novellfilm som fått många lovord, Lördagen den 5/10. Ändå måste det betraktas som ganska sensationellt att han redan sommaren 1969 fick regissera sin första spelfilm. Med 25 års perspektiv på Filmskolan/Dramatiska Institutet (som den döptes om till 1970) kan det i dag konstateras att detta är enda gången som en filmskoleelev på detta sätt fått en rejäl chans omedelbart.
Kanske spelade kritiken mot Europa Film en viss roll. Gustav Scheutz, som ledde företaget fram till sin död 1967, hade i början av 1960-talet givit Bo Widerberg möjlighet att debutera och eftertryckligt slå igenom. Nu hade Scheutz ersatts av Ejnar Gunnerholm och Widerberg hade lämnat Europa Film för SF. 1968 producerade företaget för första gången inte en enda film och fick i januari 1969 tidskriften Chaplins "citronpris". Den 10 mars kallade Europa Film till presskonferens och meddelade att bolaget tänkte satsa på en helt ny begåvning, Roy Andersson. Inspelningen skulle börja så fort han hade slutat skolan. Som främsta stöd fick han Bo Widerbergs produktionsledare (Waldemar Bergendahl) och fotograf (Jörgen Persson).
Inspelningen löpte jämförelsevis smärtfritt, 16 juni - 26 augusti, vilket enbart betydde fyra överdagar, men det visade sig att Anderssons arbetssätt krävde stor filmåtgång (60 000 m), och budgeten på 1.5 mkr gick över med en halv miljon. Skådespelarna fann honom envis men fascinerande. Han gav sig aldrig och visste exakt vad han ville nå fram till - fast det inte alltid framgick av manuskriptet.
Efterarbetet drog ut på tiden och först i slutet av april kunde filmen få premiär. Det var sent på säsongen, men som alltid - när det är fråga om en verkligt bra film - spelade det ingen väsentlig roll. Kritik- och publikframgången blev omedelbar. Över 700 000 såg filmen, och 1970 var det endast Pippi Långstrump på de sju haven (1970) som sågs av flera.
Noteras kan att Andersson med stor framgång blandade amatörer och proffs. Ungdomarna var givetvis amatörer. Anne-Sofie Kylin var bara 13 år, fick omgående flera anbud men fullföljde först sin skola. Numera är hon dock verksam som skådespelerska, 1987 i Helsingborg. Rolf Sohlman som var 15 år fortsatte med skådespeleriet några år men blev sedemera regiassistent, regissör och producent - framför allt av reklamfilmer.
Populärsångerskan Anita Lindblom hade förekommit som sångerska i några militärlustspel på 1960-talet, men fick här sin första seriösa roll.
Gunnar Ossiander som hade [medverkat i Anderssons elevfilm Lördagen den 5-10 och] återupptäckts av Lars Forsberg i Jänken (1970/2) fick återigen en stor roll som farfar.
Det kan också antecknas att Björn Isfält här gjorde debut som filmkompositör - en debut som också blev ett stort genombrott. LP:n med filmmusiken gavs också ut i USA.
Över huvud taget var Roy Andersson mycket engagerad i ljudarbetet och En kärlekshistoria blev också den första svenska film som släpptes ut i stereo.
Vid Berlinfestivalen, som 1970 fortfarande hölls på sommaren, hade svensk film otur detta år. För första gången var två svenska filmer inbjudna att tävla. Baltutlämningen (1970) och En kärlekshistoria, men de politiska demonstrationer som tidigare hade stoppat Cannesfestivalen drabbade också Berlin, och festivalen avbröts några dagar före avslutningen. Baltutlämningen hann på så sätt aldrig visas, men En kärlekshistoria mottogs med entusiasm och fick därför flera mindre pris, bl a UNICRIT-priset som delades ut av filmjournalisterna och International Writers' Guilds plakett. Den fick också det evangeliska priset och ett särskilt kritikerpris som utdelades i stället för FIPRESCI-priset, eftersom detta fordrade att alla filmer skulle ha setts av kritikerna.
Någon svensk Guldbagge blev det däremot inte, trots att En kärlekshistoria fick 1969/70 års högsta kvalitetspoäng, 2.8, vilket i pengar betydde 425 000 kr. Den fick också 1970 års Chaplinpris.
Internationellt blev filmen också en framgång och såldes till ett dussintal länder inkl USA och Kanada.
Filmen visades i svensk TV 29.9.1986.

[Redigerad 2016-04-27 och 2017-01-17]

				1969-06-16	1969-08-26
AB Europa Studio	Sundbyberg	Sverige
	Stockholm	Sverige
Bellevueparken	Stockholm	Sverige	(fotbollsplansscenen)

Sverigepremiär	1970-04-24	Saga	Stockholm	Sverige	119 min
Urpremiär	1970-04-24	Saga	Stockholm	Sverige	119 min
TV-visning	1986-09-04	TV1		Sverige	112 min
Annan visning	2003-01-17			Sverige	119 min	(nypremiär)
TV-visning	2006-03-11	SVT2		Sverige	112 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2007-02-02
	2007-02-07
TV-visning	2007-11-17	SVT2		Sverige	112 min
Dvd-release	2008-04-11			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-05-10
	2010-05-16
	2013-10-17
	2013-11-18
Cinemateksvisning	2015-03-15	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-03-15
	2015-04-05
Cinemateksvisning	2015-12-04	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-04-19
TV-visning	2021-01-04	SVT1		Sverige
	2023-03-31	SVT1		Sverige
VOD-release	2023-03-31	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30

Originaltitel	Kungliga Bodens ingenjörskårs marsch
Kompositör	Viktor Widqvist	(1922)

Originaltitel	Eko-låt
Kompositör	Björn Isfält	(1970)

Originaltitel	It's a Long Way to Tipperary
Kompositör	Harry Williams	(1912)
	Jack Judge	(1912)
Textförfattare	Harry Williams	(1912)
	Jack Judge	(1912)

Originaltitel	On My Way
Kompositör	Björn Isfält	(1970)
Textförfattare	Björn Isfält	(1970)

Originaltitel	Pierina eller Blå anemonerna
Kompositör	Evert Taube	(1949)
Textförfattare	Evert Taube	(1949)

Originaltitel	Talk to Me
Kompositör	Björn Isfält	(1970)
Textförfattare	Roy Andersson	(1970)
Sångare	Staffan Stenström
Framförs av	Atlantic Ocean

Originaltitel	Den vackre
Kompositör	Björn Isfält	(1970)

Originaltitel	Quand j'étais roi de Béotie. Ur Orphée aux enfers
Kompositör	Jacques Offenbach	(1858)
Textförfattare	August Blanche	(svensk bearbetning 1860)
	Ludovic Halévy	(fransk text 1858)
	Ernst Wallmark	(svensk text 1860)
	Hector-Jonathan Crémieux	(fransk text 1858)
	Louise Granberg	(svensk text 1860)

Originaltitel	Would You Like To Be
Kompositör	Jan Bandel	(1970)
Textförfattare	Greg Fitzpatrick	(1970)
Sångare	Staffan Stenström
Framförs av	Atlantic Ocean

Originaltitel	The Bertil Theme
Kompositör	Björn Isfält	(1970)

Originaltitel	Oh No
Kompositör	Björn Isfält	(1970)
Textförfattare	Roy Andersson	(1970)
Sångare	Staffan Stenström
Framförs av	Atlantic Ocean

Originaltitel	Wake Up in the Morning
Kompositör	Björn Isfält	(1970)
Textförfattare	Roy Andersson	(1970)
Sångare	Staffan Stenström
Framförs av	Atlantic Ocean

Originaltitel	Raj raj
Kompositör	Björn Isfält	(1970)

Originaltitel	Morgon
Kompositör	Ejnar Eklöf	(1917)
Textförfattare	Karl Gustav Ossiannilsson

Originaltitel	Rigoletto
Kompositör	Giuseppe Verdi	(1851)
Textförfattare	Francesco Maria Piave	(italiensk text 1851)
	Ernst Wallmark	(svensk text 1861)

Originaltitel	Helan går

Originaltitel	Daisy Bell
Kompositör	Harry Dacre	(1892)
Textförfattare	Alma Rek	(svensk text 1906)
	Harry Dacre	(engelsk text 1892)
Arrangör	Sam Rydberg

Originaltitel	Op een zeemansgraf
Kompositör	Johnny Hoes	(1954)
Textförfattare	Johnny Hoes	(holländsk text 1954)
	Falco	(svensk text 1955)
Sångare	Anita Lindblom

Originaltitel	I'm Popeye the Sailor Man
Kompositör	Sammy Lerner	(1934)
Textförfattare	Sammy Lerner	(1934)

Originaltitel	Fordvalsen
Kompositör	Fred Winter	(1930)
	Henry Carson	(1930)
Textförfattare	Nils Gustaf Granath	(1930)

Chaplin-priset	Stockholm	1970		Roy Andersson
	Stockholm	1970		Kalle Boman
	Stockholm	1970		Sven Fahlén
International Inter-Church Film Center	Berlin	1970			(rekommendation)
International Writers' Guild	Berlin	1970			(bästa manus; guldplakett)
Kurt Linders minnesfondsstipendium	Stockholm	1970		Roy Andersson
Festivalpris	Berlin	1970			(inofficiellt kritikerpris, t.m. 2 andra filmer)
L'Union Internationale de la Critique du Cinéma	Berlin	1970			(t.m. Le temps de mourir)
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden)	Wiesbaden				(prädikat: wertvoll)

Minns ni? (1993)	Citat ingår från	En kärlekshistoria (1970)
Det naturliga ljuset (2010)		En kärlekshistoria (1970)

Alkoholism

Bilverkstad

Ensamhet

Jukebox

Kräftskiva

Kylskåpsförsäljare

Mopeder

Romeo och Julia-motiv

Sjukhuspark

Stockholm

Tonåringar

Tonårskärlek

Välfärds-Sverige

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3236

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3261

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3258

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	3252

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	A Swedish love story. Dialogue list.
Omfång	39 s. Rollista och produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	En kärlekshistoria. Svenska dialoglista.
Omfång	48 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	39 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	7
Bakombild papper	1
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	120 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264