Grundfakta

Media (4 st)

Originaltitel Joe Hill
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1971-08-25

Handling

Joe Hill och hans bror Paul går i land i New Yorks hamn. De vandrar genom jättestaden och beundrar skyskraporna. I ett brev hem till systern berättar Paul att de ska söka jobb....

Visa hela handlingen

Press

Flera kritiker såg i Joe Hill ett mästerverk. Andra fann filmen alltför rapsodisk och idyllisk. SvD (Hans Schiller): "På samma sätt som Kjell i Ådalen 31 skildrar Widerberg Joe...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Thommy Berggren Joe Hill
Anja Schmidt Lucia
Kelvin Malave ''Räven''
Evert Anderson Blackie
Cathy Smith Cathy
Hasse Persson Paul
David Moritz David
Richard Weber Richard
Joel Miller Ed Rowan
Robert Faeder George
Wendy Geier Elisabeth Gurley Flynn
Franco Molinari Tenor
Liska March Barmhärtighetssyster
Michael Logan Ej identifierad roll

Bolag

Produktionsbolag Bo Widerberg Film AB
Sagittarius Productions Inc.
Distributör i Sverige (35 mm) AB Europa Film
Distributör i Sverige (DCP) Studio S Entertainment 2015
Distributör i Sverige (DVD) Studio S Entertainment 2015
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Joe Hill och hans bror Paul går i land i New Yorks hamn.

De vandrar genom jättestaden och beundrar skyskraporna. I ett brev hem till systern berättar Paul att de ska söka jobb.

De lyckas ordna en bostad i slummen. Joe pluggar engelska och försörjer sig tillfälligt genom städning på en bar. Han blir bekant med en fullfjädrad tjuv i tioårsåldern, Räven. Denne stjäl Joes klocka men löser sedan ut den hos sin hälare, när Joe visat vänskap.

Räven visar Joe runt i stan. Han pekar ut operan, Metropolitan.

Senare söker sig Joe till operan, när det är föreställning. Han klättrar uppför en yttertrappa, slår sig ned och lyssnar till skönsången. Han får syn på en flicka i trappan och sätter sig bredvid henne.

Paul har givit sig av från New York och hör av sig till Joe i brev. Han har fått jobb i New Jersey.

Joe återser flickan i operatrappan ett par gånger. Hon arbetar i fiskaffär och heter Lucia. En gång upptäcks de av en italiensk sångare som bjuder in dem i det pampiga huset.

När Joe ännu en kväll kommer till trappan, finns Lucia inte där. Han frågar, men ingen vet var hon är.

Hon sitter i en loge inne på operan.

Joe lämnar New York för att söka rätt på Paul. Han blir bekant med tågluffaren Blackie och slår följe med denne.

En dag ser Joe och Blackie ett stort gäng ungdomar med röda halsdukar hoppa av ett timmertåg. En av dem inbjuder till möte inne i stan.

Det är torgmöte i stan med agitation för IWW (International Workers of the World). På röda vimplar står vit text: One Big Union. Joe tar emot några broschyrer.

Joe och Blackie åker vidare med tåg. De stiger av och kommer vandrande till en gård. En flicka upptäcker dem och skriker högt. Joe ber om arbete. Hon säger att hon ska fråga pappa. Då upptäcker Joe att Blackie är försvunnen.

Joe arbetar en tid på gården, och han inleder ett förhållande med flickan. Sedan bryter han upp.

Joe har också arbete som rallare, innan han en dag kommer till en stad, där det på torget pågår två möten. På ett ställe framför Frälsningsarmén musikalisk väckelse, på ett annat försöker en IWW-talare agitera. Men den senare grips av polis. Varför får de hålla på? frågar Joe polisen om Frälsningsarmén. De sjunger ju, säger polisen.

Joe drar sig undan en stund och återkommer sedan till torget. Han viskar till en flicka. Hon går fram till frälsningsmusikanterna och önskar en sång. De spelar upp -- och Joe börjar sjunga till deras melodi, allt ljudligare. Hans uppviglande sång samlar allt fler människor.

Joe deltar i en massaktion. Ett stort antal IWW-anhängare grips av polis. Senare hämtas de av en grupp uppretade medborgare som ordnar rättegång enligt eget gottfinnande. Under hugg och slag tvingas fångarna kyssa USAs flagga och sjunga nationalsången. Fångarna ligger utslagna på marken, när våldsverkarna åker hem.

Joe har börjat arbeta på en gruva i Salt Lake City. Han hör talas om problem på Humphreys restaurang. Han klär sig fin och beger sig till restaurangen, där han äter dyrt utan tanke på att betala. Efter kaffe, konjak och cigarr tar han av sig kavajen, kavlar upp ärmarna och frågar: Var är köket?

"Humpreys kökspersonal strejkar" tillkännager en skylt.

Arbetsförhållandena i gruvan är svåra. När en arbetare dödas i en sprängningsolycka, är detta den utlösande faktorn. Det blir strejk.

Joe står på en gata och sjunger en agitationssång. En bil stannar. I den sitter Lucia.

Joe går fram. Ingen säger något. De håller varandras händer och tittar på varandra. Joe ser en operaaffisch: "Rigoletto. Endast 2 dagar."

Joe stapplar fram längs en mörk, snöig gata. Han blöder.

Han besöker en läkare som lägger om såret. Denne lovar att inte säga något till polisen. Joe säger att han inte vill skada damens rykte.

Läkaren läser i en tidning om rånmord på en specerihandlare och dennes son.

Polisen kommer till Joes bostad. Han grips. Vid rättegången tilltvingar sig Joe rätten att föra sin egen talan. Han påvisar ihåligheter i bevisföringen men förklaras ändå skyldig till mord.

I sin cell fördriver Joe tiden i väntan på avrättning med att på golvet måla en karta över hela, väldiga USA.

Avrättningen uppskjuts genom ingripande av president Wilson efter vädjan från Elisabeth G Flynn. Men 19 november 1915 blir Joes sista dag i livet.

Han förs ut på fängelsegården med bindel för ögonen. Allt är tyst. Han undrar var hans IWW-vänner befinner sig. De har lovat komma. Han skriker deras namn men får inget svar. Det finns inga åskådare på gården.

Han spänns fast vid en stol. Han hör en fågel. Jag vill se! skriker han, och med diverse rörelser lyckas han få av sig bindeln. Framför sig ser han en tältduk, ur vilken ett halvdussin gevärspipor sticker fram. Vad väntar ni på? ropar han. Eld!

Joe kremeras. Hans kamrater i IWW tar hand om askan. Den fördelas i kuvert som skickas till IWW-avdelningar världen runt.

Medan arbetet att fylla kuverten pågår, är det bal i en stor lokal intill. Arbetet avbryts för dans.

Censur / granskning

Granskningsnummer 204159
Datum 2016-12-14
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Kommentar Digitalfil.


Censurnummer 110231
Datum 1971-08-12
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3150 meter
Kommentar Speltid: 115 minuter. Den 10 september 1971 utökades längden till 3215 m - 118 minuter. Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3215 meter
Längd i minuter 117 min
Akter 7 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Flera kritiker såg i Joe Hill ett mästerverk. Andra fann filmen alltför rapsodisk och idyllisk.

SvD (Hans Schiller): "På samma sätt som Kjell i Ådalen 31 skildrar Widerberg Joe som en till en början politiskt omedveten människa vilken inte ser den sociala verkligheten, men som han låter uppleva en mängd episodartade händelser vilka tillsammans ger en summa som för Joe Hill hos åskådaren måste resultera i ett socialt ansvar. (-)

Joe Hill blir socialist, men en glad och sinnligt tänkande socialist, en människa som vill vara med och dela ut bröd men också rosor, en människa, liksom andra i tidigare Widerbergfilmer från Barnvagnen och framåt, som befinner sig i två världar för att ta med sig det positiva ur det etablerade samhället till det kämpande.

Vad Joe Hill för med sig är musiken, något som genomgående är betydelsefullt i Widerbergs filmer och som här blir till en huvudsak, i sin fantasi och livsgläjde. (-)

Joe Hill är naturligtvis lika mycket en film om USA i dag som om USA i seklets början. Det är Widerbergs konstnärliga frihet att använda sig av en annan tidsperiod för att få perspektiv på dagsläget och lika meningslöst som att anklaga honom för detta är att påpeka brister i filmens Joe Hill i förhållande till verklighetens.

Widerberg underskattar inte sin publik, han låter den vara med och plocka ut de politiska parallellerna, Joe Hill -- Bobby Seale, I.W.W.s kamp -- vietnamprotesterna, rebellflickans samtal med presidenten om att 'bara för det är lugnt på gatorna innebär inte att allt är i ordning' etc. (--)

Joe Hill har blivit en mycket bra film, mästerlig i många av sina delar med Thommy Berggren i en rolltolkning som tillhör de bästa vi sett i svensk film på flera år och som på alla sätt fyller de krav Widerbergs film ställer. Joe Hill är en film som bör ses, helst ses om och begrundas."

DN (Mauritz Edström): "Agitatorn som sångare och poet: där tycker jag Widerbergs dröm och identifikation finns i den här filmen. I en av sina mest inspirerande scener lever Joe Hill också helt upp till denna Widerbergs konstnärliga filosofi. Det är när Joe Hill i Thommy Berggrens gestalt i ett gathörn överger den direkta argumentationen och tar upp tävlan om folkets öra med Frälsningsarmén när han sjunger fram sitt revolutionära budskap. (-)

Det finns rakt igenom Widerbergs skildring av Joe Hills väg mot medvetenheten och döden en mängd episoder som det lyser om av värme och inre liv. Filmen är egentligen mycket antydande, uppbyggd av små detaljer, som emellertid i den första hälften samverkar på ett utomordentligt sätt. (-)

Man kan inte underskatta Thommy Berggrens insats i detta -- med sin inifrån upplysta, rebelliska glädje gör han här sin kanske bästa filmroll.

Men den sensuella poesin överflyglar här som ofta hos Widerberg helheten. Joe Hills sånger har onekligen en helt annorlunda fränhet och tydlighet än filmen om honom.

Joe Hills historia rymmer mycket dunkel, och man kan knappast begära att Widerberg skulle kunna göra ens bråkdelen av dess komplikationer rättvisa. Men lika diffus som hans gestalt i verkligheten är, lika tydlig har han blivit som symbol för den radikala oppositionen i Amerika. Det är den symbolen Bo Widerberg försöker levandegöra.

Jag kan emellertid knappast finna att de associationer man kan göra till exempelvis proteströrelsen i dag, krossandet av svarta panter-partiet eller Bobby Sealerättegången är särskilt aktiva beståndsdelar i upplevelsen av filmen. Vad Widerberg inte förmår klargöra är sammanhanget Joe Hill finns inskriven i, det som ger honom hans betydelse. (-)

Om filmens slutliga verkan inte når upp till vad början lovar, så beror det måhända på att detaljerna lever mer än vad ramen håller fast."

GP (Monika Tunbäck-Hanson): "Vad har Bo Widerberg gjort av denna man om vars faktiska levnad vi inte vet allt, ej ens om han var oskyldig? Bo Widerberg skapar ett helgon och ger genom att förklara honom oskyldig klasskampen dess martyr. Naturligtvis använder han också Joe och det Amerika Joe ser till en spegel åt det USA som nu finns. (-)

Men hur blir det med helheten, är enskildheterna många nog för att slå en brygga mellan verklighet och uppenbarande dikt? Var tog den vägen -- den osminkade nöden, det ursinniga hatet, IWW:s mödosamma kamp och vad blev det av Joe Hill själv? Av honom blev det en helgonens jämlike och av filmen en bedrägligt vacker saga, en ballad om man så vill, inte så olik en del av Joes egna visor.

Men får man då inte göra dikt av verkligheten? Finns inte skönheten även i olyckan? (-)

Naturligtvis är det dikta en filmskapare skall göra. Men en dikt skall väl lära en att se verkligheten klarare och inte är det färgernas skönhet man skall tänka på när ett människoliv flyter bort? Att Widerberg diktat in människor och händelser i Joe Hills liv, som måhända inte fanns där, gör väl ingenting. Inte heller kan man begära att Widerberg skall lösa gåtorna runt Joe. Widerberg har valt att göra en gestalt, som skall räcka till för hans hjältegelikar i klasskampen, i de sociala revolutionernas historia och nutid. (-)

Filmen lyser i träffsäkra, varsamt beskrivna enskildheter, men helheten försvinner i lövverkets solblänk och stumheten breder ut sig, när smattret från de lustfullt fladdrande röda fanorna tystnat. Skönheten som ett filter mellan oss, Joe Hill och USA."

Kommentar Svensk filmografi

Joe Hill (1879--1915) var från Gävle och bar det svenska namnet Joel Emanuel Hägglund. 1902 kom han till USA, där han kallade sig Joseph Hillstrom. Såsom agitator och gatusångare blev han känd som Joe Hill.

Inspelningen av Joe Hill påbörjades 1969 och avbröts i december 1969. Det var då högst osäkert om arbetet med filmen skulle kunna fortsätta. Men i april 1970 hade situationen ljusnat. Med finansiering ordnad från Seagrams Whisky kunde projektet återupptas.

I en osignerad artikel i Dagens Nyheter (5.4.1970) gavs en sammanfattning av de tidigare problemen med inspelningen:

"I början av december förra året avbröts helt plötsligt inspelningen. Widerberg hade då under några veckor filmat i USA, huvudsakligen i New York. Formellt var det Widerberg som bröt kontraktet med sin finansiär. Man hade inte samma syn på filmen, Widerberg ville göra en mycket mera samhällskritisk film än vad finansiären hade tänkt sig. Amerikanerna blev sannolikt också något skrämda av hans sätt att arbeta. I stället för att slaviskt följa en detaljerad inspelningsplan ville Widerberg gärna improvisera och ändrade det mycket lösliga manuskriptet efter yttre förhållanden och aktuella händelser.

Men han fick också oväntade svårigheter vid inspelningen i New York, där butiksägarna på östsidan av Manhattan såg en chans att tjäna stora pengar på att ta bort moderna detaljer i sina skyltfönster.

Den 15 man starka truppen upplöstes och Bo Widerberg flög direkt hem till Sverige medan Thommy Berggren for på semester. Vid hemkomsten var Widerberg trött och pessimistisk men hoppades ändå att andra intressenter skulle vilja ställa sig bakom projektet. Han tyckte det kändes bittert att kanske allt förarbete gjorts till ingen nytta. Man hade då hunnit spela in nästan 20 procent av filmen."

Inspelningen återupptogs i Sverige 1970.

Joe Hill deltog vid filmfestivalen i Cannes 1971 och tilldelades där juryns specialpris.

Inspelning

1969-11-17 1971-04-28
New York City USA
Chicago USA
Salt Lake City USA m.fl. platser i USA
Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1971-08-25 Saga Stockholm Sverige 115 min
TV-visning 1978-09-16 TV2 Sverige
1980-11-15 TV2 Sverige
1997-01-04 Kanal 5 Sverige
Urpremiär 1971-08-25 Saga Stockholm Sverige 115 min
Annan visning 1974 Warszawa Polen
1971-10-24 Paramount Theatre New York City, New York USA Amerikansk biografpremiär.
Dvd-release 2015-08-17 Sverige (utgiven i samlingen "Widerbergboxen")
2016-11-28 Sverige

Musikstycken

Originaltitel An der schönen blauen Donau, op. 314
Kompositör Johann Strauss, d.y. (1867)


Originaltitel Barcarola
Arrangör Carlo Mognaschi


Originaltitel Sweet By and By/In the Sweet By and By
Kompositör Joseph Philbrick Webster (1867)
Textförfattare Erik Nyström (svensk text 1875)
Sanford Fillmore Bennett (engelsk text 1867)


Originaltitel Tramp! Tramp! Tramp! (the Boys Are Coming)
Kompositör George Frederick Root (1865)
Textförfattare George Frederick Root (1865 - "Jesus Loves the Little Children"))
Joe Hill (1913)


Originaltitel Rebel Girl
Kompositör Joe Hill (1915)
Textförfattare Joe Hill (1915)


Originaltitel Rigoletto
Kompositör Giuseppe Verdi (1851)
Textförfattare Francesco Maria Piave (italiensk text 1851)
Ernst Wallmark (svensk text 1861)


Originaltitel La traviata
Kompositör Giuseppe Verdi (1853)
Arrangör Cecilia Q. Öhrwall


Originaltitel There Is Power in a Union
Kompositör Lewis E. Jones (1899)
Textförfattare Joe Hill (1913 - "There Is Power in a Union")
Lewis E. Jones (1899 - "There Is Power in the Blood ..."))


Originaltitel Trés moutarde
Kompositör Cecil Macklin (1911)


Utmärkelser

Festivalpris Tjeckoslovakien 1974 Thommy Berggren (arbetarnas festival; för roll)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1972 (bidrag om 385 624,30 kr)
Festivalpris Cannes 1971 (juryns pris)
Moskva 1971 (diplom)

Ämnesord

Agitation
Avrättningar
Facklig agitation
Frälsningsarmén
Fängelse
Gruvarbetare
Gruvor
Hälare
International Workers of the World (IWW)
Invandrare
Klasskamp
Lantarbetare
Luffare
Läkare
Mord
New York
New York/Metropolitan
Olycka/sprängning
Opera
Opera/Metropolitan
Operasångare
Oskyldigt dömd
Polis
Polisingripande
Polisvåld
Rallare
Rånmord
Skottskador
Stölder
Syndikalist
Tågluffare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3150


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2925


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Duplikatnegativ Huvudtext
Bredd 35 mm


Typ Internegativ
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Cutting continuity
Manustitel Joe Hill. Release script
Omfång 126 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Joe Hill.
Omfång 20 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Joe Hill.
Omfång 29 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Joe Hill.
Omfång 30 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Franska


Typ Cutting continuity
Manustitel Joe Hill.
Omfång 112 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Joe Hill, who wrote songs and was shot.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 7
Bakombild papper 4
Dia 7
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program folio
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Andra utgåvor av verket

Biografdistribution

Tekniska fakta

Bredd 35 mm


Bestånd Film

Typ Duplikatpositiv
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3217


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3217


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Digitaliserad

Tekniska fakta

Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Digitaliserad

Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt tilläggsmaterial
Bredd EXTRAS


Typ Digitalt tilläggsmaterial
Bredd EXTRAS


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?