Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Emil och griseknoen
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1973-10-06

Medverkande

Jan Ohlsson
Emil Svensson i Katthult

Allan Edwall
Anton, Emils pappa

Emy Storm
Alma, Emils mamma

Björn Gustafson
Alfred, dräng

Maud Hansson
Lina, piga

Visa alla medverkande

Handling

Emil är på nya äventyr. Den här gången börjar det med Emils vanvettsaffärer på auktionen i Backhorva, där han köper en brandspruta och en brödspade samt blir ägare till en...

Visa hela handlingen

Press

En viss Emil-mättnad kunde skönjas hos flera recensenter. Dock tyckte de flesta att den berusade grise!knoen var rolig. "Emils affärstalanger är välutvecklade. Om hans fiffighet...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Mixning
Övrig medarbetare
Guvernant
Speaker

Medverkande

Jan Ohlsson Emil Svensson i Katthult
Lena Wisborg Ida
Allan Edwall Anton, Emils pappa
Emy Storm Alma, Emils mamma
Björn Gustafson Alfred, dräng
Maud Hansson Lina, piga
Carsta Löck Krösa-Maja
Isa Quensel Krösa-Majas röst
Hannelore Schroth fru Petrell
Jan Nygren auktionsutroparen i Backhorva
Pierre Lindstedt Bulten i Bo
Göthe Grefbo Kråkstorparn
Wilhelm Clason Bastefallarn
Georg Årlin präst
Curt Masreliez godtemplare
Hans-Eric Stenborg godtemplare
Sven Holmberg godtemplare
Gisela Hahn lärarinna

Bolag

Produktionsbolag Artfilm AB
SF-Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1973
Distributör i Sverige (DVD) Universal Pictures Nordic AB 2009
SF Home Entertainment 2009
SF Home Entertainment 2007
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Emil är på nya äventyr.

Den här gången börjar det med Emils vanvettsaffärer på auktionen i Backhorva, där han köper en brandspruta och en brödspade samt blir ägare till en galen ko. Vidare berättas om griseknoen, den lilla griskultingen, som Emil räddar till livet och föder upp till en glad och präktig gris som kan sitta vackert och hoppa över hinder och som räcker vacker klöv, när han tackar för maten.

Emils mor har bryggt körsbärsvin åt den fina fru Petrell i Vimmerby och sedan sänt sin son att gräva ner bären på sopbacken. Men på vägen dit möter Emil griseknoen och låter honom smaka. Dagen därpå kommer tre allvarliga män från Lönneberga nykterhetsförening och föreslår att Emil samma kväll ska lova bot och bättring. Men det hela utvecklas inte planenligt. Medan nykterhetslogens sångkör sjunger "Du unge man som glaset tar med dödligt gift uti," promenerar griseknoen in, sitter vackert och avger sedan nykterhetslöfte genom en skamsen grymtning.

Censur / granskning

Censurnummer 112392
Datum 1973-09-21
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2640 meter
Kommentar Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2640 meter
Längd i minuter 96 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

En viss Emil-mättnad kunde skönjas hos flera recensenter. Dock tyckte de flesta att den berusade grise!knoen var rolig.

"Emils affärstalanger är välutvecklade. Om hans fiffighet och uppfinningsrikedom i penningens tjänst i grund och botten är någon sympatisk underhållningsingrediens är ganska tveksamt. (-)

Här finns alltså grunddrag i filmen som jag inte tycker är särskilt sympatiska. Men om man blundar för dem -- och vilka barn gör inte det -- så löper Emil och griseknoen smidigare (-) än fjolårets film. Det beror på att Emil har fått en konkurrent. Maken till gris att likna en väldresserad hund har jag aldrig skådat. För scenerna med grisen och för episoden med de berusade hönorna bör Olle Hellbom få en tacksamhetens tanke.

Alla förbehåll till trots blir ändå Emil och griseknoen i denna den goda barnfilmens bristsituation ett visst nöje för hela familjen. Men sätt stopp nu, annars blir det bara kulisser och klichéer av precis alltsammans." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

'hMen till tre filmer har denne småländske illbattings hyss inte räckt. Det gick hyfsat första gången och riktigt bra den andra. Men till trean blev just inget över, mer än stora flak prunkande svensk barndomssommar, med humlor som surrar, skyar som vandrar och barrskogar som susar och doftar. (-)

Snart märker man att det är inspirationen som skenat bort i utförsbacken. Det finns inget roligt kvar. (-) Det går an och mer än så i bokform. Men som film blir det torftigt och i det avslutande nykterhetsavsnittet nästan brutalt som om hjärtat kommit på avvägar. Och det känns ju egendomligt så nära Astrid Lindgren själv." (Lasse Bergström i Expr)

"Jag är inte förtjust, men tycker att det är trilogins bästa del, för de båda titelfigurernas skull och för att det på slutet kommer in något som representerar det oförfärade, icke-pryda draget i Astrid Lindgrens författarskap. (-)

Jag börjar misstänka att Olle Hellbom är för försynt för att ge de vuxna skådespelarna instruktioner. Hur skall man annars förklara att en rad av våra bästa aktörer i film efter film misslyckas med att få fason på dialogen? De har inte ens en gemensam tonart: några ägnar sig åt burleskeri medan andra, dessvärre utan påtaglig framgång, går in för en naturlig vardagston. Bäst lyckas fortfarande Björn Gustafson. (--)

Slutpunkten i den här trilogin, d v s finalen på Emil och griseknoen, blir mycket Astrid Lindgrensk. Där förnimmer man plötsligt den småländska berätterskan som inte huttlar med verkligheten och inte tycker att små barn bör serveras någon särskilt menlös kost. (--) Lönneberga kan andas ut, för nu blir det väl inte fler hyss. Emil har ju fått affärer att tänka på." (Elisabeth Sörenson i SvD)

"Filmen saknar starkt sammanhållande handling. Den består av flera episoder sammanlänkade med naturlyrik och djurbilder. De korta händelseförloppen är svåra att följa, åtminstone för barn, delvis på grund av den 'småländska' dialekten och delvis på grund av klippningen som ibland är alltför sofistikerad och ibland bara verkar tanklöst nonchalant. Man kan inte begära av en barnpublik att den skall fatta stora hopp i handlingen mellan två hopklippta scener. (-)

Porträtten av barnen Emil och hans syster Ida och alla de vuxna är inte mer än ytliga krumelurer. Det är som om man trodde att barns psyke är enklare än vuxnas, eller att de inte tål att man låtsas om något annat." (Diana Holmberg i SDS)

Kommentar Svensk filmografi

Emil och griseknoen är den hittills sista av filmerna om den busige Emil i Lönneberga, och den bygger främst på boken "Än lever Emil i Lönneberga".

Griseknoen hade tränats av cirkusartisten Ernst Schnack från Danmark. Han var också med och skötte grisen under inspelningen. Vid filmens premiär var dessvärre grisen redan uppäten.

Emil och griseknoen blev, liksom de övriga filmerna om Emil, en kommersiell framgång.

Se även kommentaren till Emil i Lönneberga (1971).

Förlaga

Originaltitel Än lever Emil i Lönneberga (Barnbok)
Författare Astrid Lindgren


Inspelning

Rumskulla, Mariannelund och Näs i Småland.

Visningar

Stockholmspremiär 1973-12-08 Sergel Stockholm Sverige 96 min
Sverigepremiär 1973-10-06 Grand Vimmerby Sverige 96 min (Samtidigt i Kalmar, Karlskrona, Luleå, Lidköping, Piteå, Ronneby, Skövde, Visby, Västervik)
Urpremiär 1973-10-06 Grand Vimmerby Sverige 96 min (Samtidigt i Kalmar, Karlskrona, Luleå, Lidköping, Piteå, Ronneby, Skövde, Visby, Västervik)
TV-visning 2008-01-06 TV4 Sverige 93 min
Dvd-release 2009-09-16 Sverige 93 min
2009-08-31 Sverige 93 min
2007-11-05 Sverige 93 min
TV-visning 2010-05-29 TV4 Sverige 93 min

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1974 Bästa skådespelare Allan Edwall (även "kumulativt")
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1974 (bidrag om 106 064 kr)

Ämnesord

Auktion
Barnfilm
Brandspruta
Gris/berusad
Höns/berusade
Ko/galen
Mariannelund
Nykterhetsloge
Näs
Rumskulla
Småland

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 11
Bakombild papper 2
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?