Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Paradistorg
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1977-02-18

Medverkande

Birgitta Valberg
Katha Wik, läkare

Sif Ruud
Emma, socialarbetare

Margaretha Byström
Annika, Kathas äldsta dotter, läkare

Agneta Ekmanner
Sassa, Kathas dotter

Inga Landgré
Saga Svensson

Visa alla medverkande

Handling

Till Paradistorg, en gammal grosshandlarvilla med prunkande snickarglädje kommer sommar efter sommar Katha. Hon är i 60-årsåldern och läkare med ett sprucket äktenskap bakom sig. I sin...

Visa hela handlingen

Press

Paradistorg fick ett hyfsat mottagande men utan den temperatur och den värme som filmen senare rönte internationellt. "Paradistorg är framför allt en kvinnoskildring, gjord efter en...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Kameraoperatör
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Elassistent
Passare
Passarassistent
Ljussättare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Smink
Klädassistent
Ljudläggning
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Birgitta Valberg Katha Wik, läkare
Sif Ruud Emma, socialarbetare
Margaretha Byström Annika, Kathas äldsta dotter, läkare
Agneta Ekmanner Sassa, Kathas dotter
Inga Landgré Saga Svensson
Solveig Ternström Ingrid
Dagny Lind Alma, Kathas mor
Holger Löwenadler Wilhelm, Kathas far
Per Myrberg Ture
Göran Stangertz Puss
Maria Blomkvist Eva, Sassas dotter
Pontus Gustafsson Tomas, Kathas brorson
Oscar Ljung Arthur Svensson, Sagas man
Toni Magnusson King, Ingrids son
Marianne Aminoff Christina, Tomas mor
Anna Borg Kajsa, Annikas dotter
Mats Helander Andreas, Annikas son
Gösta Prüzelius Carl-Henrik, Tomas far

Bolag

Handling

Till Paradistorg, en gammal grosshandlarvilla med prunkande snickarglädje kommer sommar efter sommar Katha. Hon är i 60-årsåldern och läkare med ett sprucket äktenskap bakom sig. I sin yrkesutövning är hon mycket noggrann, men även under semestern vill hon ha ordning och reda.

Paradistorg byggdes för 50 år sedan av hennes far, pappersgrossisten Wilhelm, som också kommer ut om sommaren med sin hustru Alma, men det är Katha som numera styr och ställer.

Katha har två döttrar, Annika som är gift med Ture och har två barn, samt den lite slarvigare Sassa som har en ny sambo, Puss.

Katha har också en bror som emellertid inte ofta har tid att komma ut, men han skickar sin son, den 19-årige Thomas.

Till denna skara, som samlas för att fira sommar tillsammans, ansluter sig också Sassas väninna Ingrid och hennes svårt känsloskadade son King. Han är nio år och ett problembarn som de andra har svårt att ställa upp för.

Katha vill gärna att Paradistorg ska vara en idyll, den idyll hon upplevde som barn, men traditionerna blir påfrestande, familjebanden skaver och generationerna håller inte sams -- livet utanför sommaridyllen ger kännbara sår hos paradisets ihärdigaste försvarare. Livet är helt enkelt inte som förr, inte ens för dem som alltid bor där ute, gårdskarlen Arthur och hans hustru Saga som fått ett missbildat barn.

Den som får konflikterna att blomma ut är dessutom Kathas gamla väninna sedan årtionden tillbaka, socialarbetaren Emma, som reagerar mot Ka!thas stelhet och utsiktslösa försök att stänga ute den övriga världen under sommaren. De känner visserligen bägge starkt för barnen, men Emma mest för dem som inte finner sin plats i idyllen.

Filmen blir en konfrontation och dragkamp mellan dessa bägge starka kvinnor. Kulmen blir det oväntade självmordet av den känslige Thomas, som är störd av allt som händer ute i världen.

Den som i detta ögonblick kanske drabbas hårdast är King, och nu vaknar Katha till plötslig insikt. Hon beger sig ut att leta efter honom, när han plötsligt har försvunnit.

Men slutet står ändå öppet. Vad händer till sist med King? Vad gör vi med våra barn?

Censur / granskning

Censurnummer 116576
Datum 1977-02-02
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3050 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3050 meter
Längd i minuter 111 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Paradistorg fick ett hyfsat mottagande men utan den temperatur och den värme som filmen senare rönte internationellt.

"Paradistorg är framför allt en kvinnoskildring, gjord efter en roman av Ulla Isaksson som väckte både uppmärksamhet och uppståndelse för ett par år sedan. Den utspelas i en kvinnovärld där männen med undantag för en norrländsk lingonplockare gör släta figurer eller lyser med sin frånvaro. (-) Det är en film som visar påfallande debutsäkerhet. Ändå har jag svårt att engagera mig i den. Felet med den är framför allt bristen på verklig spänning mellan idyllen och dess baksida. (-) Sen finns det ett kvinnlighetstänkande och moderlighetsdyrkande i Ulla Isakssons berättelse som jag har lite svårt för. Kvinnorna skall helst vara något slags värmecentraler i ett köld!skadat manssamhälle. (-) Kanske vill Gunnel Lindblom att den skall vara ett debattinlägg. Men jag skulle önska att hon nästa gång -- för en nästa gång bör det bli -- ville gå ut i den samhällsverklighet som aldrig får liv i Paradistorg. (Hanserik Hjertén i DN)

"Paradistorget 'tar inte in världen'. Världen intar Paradistorget. Den gör det bl a i skepnad av den nioårige och gravt känsloskadade King och revoltören Thomas, ton!åringen som vill placera den hungrande mänskligheten som gäst vid middagsbordet. Den nya generationen tränger på. Den borgerliga idyllen barkar åt helvete. (-)

Det här är -- långt bortom alla ironiska eller halvironiska högreståndsinteriörer -- en förändring som samtidigt ger filmen dess vidgade användbarhet, dess egen oroliga puls. För naturligtvis handlar det inte bara om de generationsbetingade krystvärkarna på ett sommarnöje i Vaxholmstrakten. Det gäller också, för den som har ögon att se med, i-länderna som frodas medan u-länderna våndas och bankar på porten.

Allt hopslaget -- de nämnda och glömda aktörerna inte minst -- är Paradistorg ändå en regidebut som med sin kultiverade upprördhet tänder vårt sympati. Därtill är den ovanlig." (Jurgen Schildt i AB)

"Lindbloms film är traditionellt svensk. Den saknar yttre filmiska särdrag och skulle i långa stunder kunna vara gjord av Gustaf Molander. Den är mänskligt mogen och satsar nästan allt på skådespelarnas förmåga att uttrycka komplikationer som bilderna inte vill förmedla." Men visst är den angelägen. "Filmen handlar till slut om en stor sorg: att vi för våra framstegs skull offrat den gammaldags tron på att den generation som fötts sist alltid är den viktigaste. För att tillfredsställa våra egna behov av frihet och jämlikhet offrar vi våra barn. (-) Vissheten om detta tillsammans med en maktlös känsla av att det är för sent att vända om präglar Ulla Isakssons och Gunnel Lindbloms film. Budskapet blir inte mindre skakande därför att det kommer från hjärttrakterna av ett utpräglat kvinnoland." (Lasse Bergström i Expr)

"Vore det inte så att ordet 'hederlig' så när blivit ett skällsord, så skulle jag säga att Paradistorg är en mycket hederlig film, d v s klar, rak och trogen det som är det centrala i romanen. (-) Dramatiskt och rakt skildrar Gunnel Lindblom hur en liten idyll sprängs sönder inifrån, därför att den vilar på egoism, omedvetenhet och ytans generositet.

Det är en film där mycket viktigt blir sagt utan att filmens bilder pratas sönder. Här finns en behärskning i spelet som gör filmen fri från sentimentalitet, men tydlig i känslan. Jag skulle önska att många såg den." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

Jan Aghed i SDS fann att "både innehåll och metod motiverar en rad frågetecken." Det förra fann han snarast reaktionärt:

"Knappast någon film som försöker ställa sig in hos den pågående kvinnodebattens radikalt medvetna, eller ens särskilt medvetna, deltagare. Vissa isolerade giltiga iakttagelser, av miljöförgiftning, den inkrökta borgerliga kärnfamiljens skadlighet och av barns utsatthet, sammanfogar Lindblom -- med manusförfattaren Isakssons hjälp -- till en samhällsförkunnelse som inte har något gemensamt med en analytisk samhällskritik och därigenom blir ännu mer diskutabel. (-)

Paradistorg har sin styrka i den starka solidaritet, ömhet och värme varmed Gunnel Lindblom betraktar filmens kvinnovärld, liksom i de ofta storartade rollporträtt som aktriserna presterar" men det mesta blir fragment, lösa bitar.

"Det är inte särskilt lätt att bilda sig ett tematiskt sammanhang eller några hållbara begrepp om motiv ur det här myllret av trasiga och spretande trådar, och denna splittrade stil återverkar självklart på skådespelarnas möjligheter att åstadkomma någon hel eller fördjupad karaktärsskildring."

Carl-Eric Nordberg i Vi hittade en annan kritisk infallsvinkel:

"I Gunnel Lindbloms välvårdade och smakfulla regi luktar nästan alla bilder gott. De doftar inte bara av tvål utan också av nybakat bröd och luftade lakan och solbränd hud och lövad veranda och lilla nubben till frukost. Men egentligen borde de ju ha luktat dåligt samvete!"

Ana Maria Narti i Chaplin hängde framför allt upp sig på "den överdrivna tilltron till ordet, som nu för tiden förvandlar de flesta svenska föreställningar till oändliga samtal. Allt som är viktigt sägs i replikerna. Rörelserna, reaktionerna och relationerna illustrerar dialogen. Därför har filmens människor väldigt liten kontakt med tingen, rummen, landskapet och med varandra. (-) Intresset för illustration och övertydlig förklaring präglar valet av skådespelare och spelsätt. Också i detta känner man igen typiska teatermanér", med ett undantag -- Sif Ruud.

"Hon ger liv åt texten. Vi lyssnar fascinerande till henne, vi blir gripna, vi lämnar biografen med sent försvinnande minnen och tankar efter Emmas försvars- och anklagelsetal om barnens öde.

Därför är det svårt att se filmatiseringen enbart som misslyckad. Det är klart att filmversionen inte motsvarar de erfarenheter som boken skänker, och det är uppenbart att den inte kan intressera som självständig filmupplevelse. Ändå finns det en ärlighet som är värd respekt. Gunnel Lindblom kan fortfarande lära sig film, hon har mycket att säga och hon vill tala om viktiga saker."

Kommentar Svensk filmografi

Gunnel Lindblom (f 1931) debuterade som filmregissör med Paradistorg. Hon hade under några år regisserat på teatern -- och en av dessa föreställningar, "Sjung vackert om kärlek", Gottfried Grafströms pjäs om Fröding, hade hon också iscensatt för TV.

Förslaget att filmatisera Ulla Isakssons (f 1916) 1973 utgivna roman "Paradistorg" kom inte från henne själv utan från Ingmar Bergman som var road att själv producera den på sitt bolag Cinematograph. Hon kände också Ulla Isaksson väl från inspelningen av Jungfrukällan (1960/1) som ju Isaksson hade skrivit manus till. Hon kände också Ulla Isaksson väl från inspelningen av Jungfrukällan (1960/1), som ju Isaksson skrivit manus till. Och nu ville Ingmar Bergman att de skulle skriva ett manus tillsammans. Detta skedde kring årsskiftet 1975/76, och redan till sommaren skulle inspelningen gå igång. Att Filminstitutet skulle ställa upp var ganska självklart, och även SF var intresserat. Manusarbetet kom snart igång.

Strax därpå inträffade den s k Bergman-affären, d v s den beryktade polishämtningen på Dramaten under förespegling av stora skattebrott, Bergmans sammanbrott och följande exil. Om detta kan man utförligt läsa i Bergmans memoarer, "Laterna magica" (Norstedts, 1987), där det också framgår att arbetet med Paradistorg fick en avsevärd terapeutisk betydelse, men samtidigt innebar exilen att Bergman inte kunde följa inspelningen som han -- och Gunnel Lindblom -- egentligen hade velat.

Inspelningen kom dock igång planenligt 26 april 1976 och fram till mitten av maj pågick den i Stockholm, innan den flyttades till en sommarvilla på Singö. Inspelningen avslutades 2 juli.

Budgeten löd på 2,9 miljoner kr. Den höll nästan. Kostnaden blev 3,5 miljoner kr. En önskvärd julpremiär fick dock skjutas på till februari. Efter det relativt svala kritikermottagandet kom snart en debatt igång, och publikt gick det bättre -- 53 000 besökare. Det som debatterades var inte bara barnens situation -- ett av filmens teman -- utan också de manliga kritikernas inställning till en typisk kvinnofilm, liksom problematiken att filmatisera litteratur.

Sedan filmen hade inbjudits till en sidoserie vid !Cannesfestivalen i maj 1977, började dess segertåg utomlands. Här möttes den som en ny "Bergmanfilm", och både innehållet, skådespelarna och den svenska sommaren fick ett starkt engagerat mottagande. Vid Londonfestivalen på hösten blev filmen det stora samtalsämnet. De franska kritikerna satte den på tredje plats (efter Barry Lyndon och Spetsknypplerskan), när de sammanfattade 77 års bästa utländska filmer, och när Time gjorde sin lista över 1978 års tio bästa filmer i USA, var Paradistorg en av fyra icke amerikanska filmer.

Paradistorg blev en av svensk films främsta utlandsframgångar vid sidan av Bergmans verk under 70-talet.

I Sverige tilldelades Birgitta Valberg en guldbagge som 1976/77 års bästa skådespelerska.

Svensk TV (TV2) har hittills visat Paradistorg inte mindre än tre gånger -- 7.10.1978, 14.3.1981 och 22.7.1986.

Förlaga

Originaltitel Paradistorg (Roman)
Författare Ulla Isaksson


Inspelning

Filmhuset Stockholm Sverige 1976-04-26 1976-07-02
Klippudden Stockholm
Singö

Visningar

Sverigepremiär 1977-02-18 Spegeln Stockholm Sverige 111 min
Urpremiär 1977-02-18 Spegeln Stockholm Sverige 111 min
TV-visning 1978-10-07 TV2 Sverige 107 min
1981-03-14 TV2 Sverige 107 min
1986-07-22 TV2 Sverige 107 min

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1977 Bästa skådespelerska Birgitta Valberg
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1977

Ämnesord

DK Drama
DK Litterära förlagor
DK Relationer, Samliv
Generationsklyftor
Idyll
Läkare
Problembarn
Singö
Självmord
Skärgård
Socialarbetare
Sommarställe
Stockholm/Klipphusudden
Traditioner

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 3053


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 3053


Typ Duplikatnegativ
Bredd 16 mm


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3053


Typ CRI-negativ
Bredd 35 mm


Typ CRI-negativ
Bredd 35 mm


Typ CRI-negativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3053


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild för OP
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ I-band effekter
Bredd 35 mm


Typ I-band musik
Bredd 35 mm


Typ I-band musik
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel PARADISTORG En film av Gunnel Lindblom efter en roman av Ulla Isaksson


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel PARADISTORG En film av Gunnel Lindblom efter en roman av Ulla Isaksson


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SUMMER PARADISE


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Ulla Isaksson.
Omfång 157 s. Förord av Ulla Isaksson, Gunnel Lindblom och Ingmar Bergman (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Ulla Isaksson.
Omfång 145 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Dialoglista.
Omfång 62 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper SET
Bakombild papper 6
Dia 3
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?