Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Hemåt i natten
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1977-02-21

Medverkande

Lars Hjelt
Harri Hakkulinen, svetsare

Gunvor Sandkvist
Liisa Melin

Gunnel Fred
Cisse, Harris fru

Rita Holst
Ritva Sjöberg, Harris syster

Stellan Skarsgård
Kurt Sjöberg, Ritvas make

Rita Polster
Tarja Paasonen, kvinnan på båten

Visa alla medverkande

Handling

Harri från Hangö, Finland, arbetar som svetsare på ett varv i Stockholm. När hans far hade dött och han själv blivit arbetslös, sökte han sig till Sverige liksom så många andra...

Visa hela handlingen

Press

Jon Lindström fick ingen god kritik för sin långfilmsdebut. Flera recensenter tyckte att ämnet hade en potential som Lindström inte lyckats ta till vara. "Det sägs att varje...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
Produktionssekreterare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Rekvisita
Kläder
Smink
Ljudassistent
Övrig medarbetare
Speaker

Medverkande

Lars Hjelt Harri Hakkulinen, svetsare
Gunvor Sandkvist Liisa Melin
Gunnel Fred Cisse, Harris fru
Rita Holst Ritva Sjöberg, Harris syster
Stellan Skarsgård Kurt Sjöberg, Ritvas make
Rita Polster Tarja Paasonen, kvinnan på båten
Selma Impola Selma, Harris farmor
Juha Hyppönen Rane Koskinen
Asko Sarkola Stigu
Gustav Wiklund Kurt "Kurre" Yläranta
Laila Björkstam Marja Nyström
Margit Lindeman Sirkka, Harris kusin
Marianne Wasastjerna Inga-Britt Schultze
Carl-Axel Heiknert Schultze, Inga-Britts make, stadsingenjör
Ian Broman Jakob Melin, stadsdirektör
Lennart Snickars Artur Boman, varvsarbetare
Tor Wikström Naa, fiskare
Arto Rintamäki prästen
Tarja-Tuulikki Tarsala Gunilla, stadsarkitekt
Paul Backman begravningsgäst
Tyra Backman begravningsgäst
Birgitta Damberg begravningsgäst
Gunvor Fridholm begravningsgäst
Inga Moilanen begravningsgäst
Gerd Wahlsten begravningsgäst
Lisbeth Wahlsten begravningsgäst
Thor Wahlsten begravningsgäst
Tina Wahlsten begravningsgäst
Irma Arvola Irma, strippa
Lauri Tykkyläinen Tarjas pojkvän
Lars Lindholm Jussi
Nils-Erik Jansson
Karl-Henrik Svennblad
Olli Soinio
Paul-Erik Backman
Kaj Holmberg
Essie Holst
Hilding Lindholm
Thelma Lindholm
Harry Salokannel
Toa Salokannel
Hasse Sundström

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Jörn Donner Productions Oy
Distributör i Sverige (35 mm) Fox-Stockholm Film Distribution AB 1977
Laboratorium FilmTeknik AB
Övrigt bolag Adams Filmi Oy 1977 (finsk distributör)

Handling

Harri från Hangö, Finland, arbetar som svetsare på ett varv i Stockholm. När hans far hade dött och han själv blivit arbetslös, sökte han sig till Sverige liksom så många andra finländare.

Livet i Sverige blev dock inte vad han hade hoppats. Äktenskapet knakar i fogarna. När en kompis antyder att Harris fru har varit otrogen, sticker Harri en kniv i honom och flyr tillbaka till Finland. Han vet inte om kamraten är död och fruktar varje dag att polisen ska dyka upp. Under flykten upplever han flera snabba kontakter med kvinnor.

En dag står en polisbil utanför den villa han bor i för tillfället. Han kastar sig upp på en cykel och försöker fly. När polisen hinner upp honom, kastar han cykeln och försöker simmande ta sig från Hangö, men han drunknar.

Censur / granskning

Censurnummer 116547
Datum 1977-01-25
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2505 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2520 meter
Längd i minuter 92 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Jon Lindström fick ingen god kritik för sin långfilmsdebut. Flera recensenter tyckte att ämnet hade en potential som Lindström inte lyckats ta till vara.

"Det sägs att varje filmare eller författare kan åtminstone göra ett nummer: det om honom eller henne själv. Jon Lindström har klarat av det numret. Vad han förmår därutöver får vi se.

I varje fall besitter han, tycks det, en rå vrede som eldats av Hannu Salamas midsommardanser och som borde gå att återanvända." (Jurgen Schildt i AB)

"Jon Lindström har själv berättat att en tilltänkt finansiär kallade det hela för en 'supa-skära-svära-knulla-historia', och det är tyvärr vad det är. Finns det några fördomar om finländare i Sverige, och det finns det, så blir de rikligt bekräftade och belönade här.

Man blir dubbelt less när man observerar de otvetydiga skärvorna av självbiografiskt liv, ögonblicken av sanning, några gråa bilder från arbetslöshetens Hangö, en gumma med urkraften i ett Diktoniusporträtt.

Det är fint. Men det är för lite." (Hanserik Hjertén i DN)

"Lindström missar sin chans att säga någonting vettigt om invandringen som medverkar till det svens!ka välståndet. Samhällsperspektivet i denna förvirrade och riktningslösa film har ersatts av en parodisk privatisering. Bara i några karga scener med farmor och kring faderns drastiska begravning sjunger en ömsint Finlandston, som kanske är egen.

För övrigt är det en finnig film." (Jonas Sima i Expr)

"Hemåt i natten är en trist historia både till innehåll och resultat. Det är tråkigt, eftersom filmens ärende är viktigt, avsikterna allvarliga. (-) Men Lindström som debuterar med Hemåt i natten har inte funnit formen eller någon av de regins nycklar, som gör ett viktigt ämne till en bra film.

I Hemåt i natten staplas kliché på kliché (-) Även om det verkliga livet d v s samhället föder förlorare som Harri blir det mesta i filmen så programmerat olyckligt att ingenting överraskar och ingen kunskap läggs till den vi redan har." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

"Borde inte Lindström nöjt sig med att försöka förankra Harri vid de två intressantaste kvinnorna i berättelsen; den svenska hustrun och en gammal släkting i Hangö som han av oredovisade skäl har ett varmt förhållande till, istället för att som nu fylla på med allt från finlandssvenska borgarfruar med impotenta äkta män till oskuldsfulla stockholmska poseringsflickor?

Hemåt i natten blir en förvirrad film med alltför många frågetecken om man vill anstränga sig med att försöka förstå Jon Lindströms avsikter och erfarenheter." (Hans Schiller i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Jon Lindström beskriver själv "historien om en långfilmsdebut" i ett pressmeddelande inför premiären:

"Året 1968 emigrerade jag till Sverige. Från avkroken Hangö till metropolen Stockholm. Jag trodde att jag kom till det förlovade landet, till möjligheternas land. Men jag hade mycket att lära.

Jag studerade foto och film några år på Christer Strömholms skola. Den lärdom jag fick var främst livets. Processen att anpassa sig till rikssvenskarna och deras samhälle var lång och smärtfylld. Jag kom direkt från skolbänken och var ung och blyg. Svenskarnas otroligt välsmorda käftar gjorde mig stum.

Efter fotoskolan arbetade jag en tid som stuvare i hamnen. Jag bodde i en rivningskåk på Norrlandsgatan, kände mig som en främling bland haschfilosoferna och de andra levnadskonstnärerna. I trappan tog de billigaste fnasken emot sina kunder.

Några år framöver hankade jag mig fram på ett otal tillfälliga jobb. En tid åkte jag runt Sverige som skolfotograf och betraktade storögt det svenska samhället. Finnarna var ett slags negrer -- och vi kände samma slags solidaritet.

Jag fick ett barn med ett halvblod. Mamman finska, pappan rikssvensk. Vi flyttade ut till förorten och jag försökte försörja familjen med att köra taxi. Jag tyckte allt var ett helvete.

Våren -73 samlade jag ihop mina dagboksanteckningar och skickade dem till Filmverkstan. Kjell Grede tände på idén och jag fick mina rullar råfilm. Av det blev så småningom kortfilmen Jon Blå. Min vän Bille August från Danmark fotograferade.

Efter det var jag trött på att fingranska mitt eget själsliv och skrev en rak novell om emigranten Harri. Hannu Salamas kärva prosa hade inspirerat. I augusti 1974 fick jag ett positivt och pådrivande svar av Bengt Forslund på Svenska Filminstituet där han uppmanade mig att kontakta Jörn Donner. Jörn läste texten som handlade om finländaren Harris svårigheter att anpassa sig till det svenska samhället, om våldet som förlängningen av en outhärdlig situation.

Jörn Donner ringde omedelbart till mig och bad mig skriva ett långfilmsmanus. Senare skrev han från Singapore att han ville samproducera filmen med sitt eget bolag i Finland.

Jag åkte till Finland med Bille och kände på miljöerna, skrev sedan ett omfångsrikt manus. I det tog jag också med bakgrunden till emigrationen -- farsans död och arbetslösheten i sextitalets Hangö. Handlingen dramatiserades med en knivskärning, och den svenska flickan framtonades som kylig och intellektuellt överlägsen. Historien blev allt svartare och huvudpersonen framstod som djupt självdestruktiv.

I-fonden seglade upp och Jörn föreslogs som fondhandhavare. Filmsituationen blev i ett slag kaotisk i Sverige -- alla väntade på att de nya miljonerna skulle pumpas ut. Teaterförbundet varslade om strejk och fick producenterna att definitivt dra öronen åt sig. Situationen såg mörk ut för Harri (arbetsnamn för Hemåt i natten). Under vårvintern skrev jag om manuset i långa stycken. Jag ringde Lasse Hjelt på Wasa Teater och undrade om han ville spela Harri. Han nappade direkt och från den dagen höll vi regelbundet kontakt per brev och telefon.

Jörn skrev från Grasse i maj att det var föga troligt att vi skulle få ett produktionsbeslut före den 15 juni. Sedan gick allt åt helvete. Teaterförbundets strejk lamslog allt filmarbete i landet. Och till råga på allt skrev Sveriges Radio att mitt hopkok av supa/skära/!svära/knulla inte var något för dem. Med annonser i pressen skulle de locka fram alla de fina långfilmsmanuskript som svenska folket gömde i byrålådorna. Jörn skrev "alltså sitter vi fast på alla håll och kanter, du måste vänta, eller hitta på något annat".

Jag var 26 år. Sommaren blev het och lång. Jag pendlade mellan Sverige och Finland, körde taxi i Stockholm och låg och grämde mig på stranden i Hangö. Jag behövde närheten till havet och det finska folket.

Under senhösten och fram till nyår fördjupade jag mig ytterligare i personen Harri. Jag berättade om honom i prosaform, djupt inspirerad av Salama. På det personliga planet upplevde jag en liknande desperation och ensamhet, en liknande rotlöshet och odefinierbar längtan. Finland hade förändrats och jag hade förändrats. Inget språk kändes som mitt eget.

Jag levde ensam ute i Stockholmsförorten, körde taxi för att överleva. Att supa mig full var en tröst. Ibland sprang jag runt i motionsspåret ute i Svedmyraskogen, kände blodsmak i munnen.

Jörn uppmuntrade mig hela tiden, lovade att filmen skulle bli av. Och i februari 1976 fick vi klartecken från SR. Men då visste jag att det skulle bli en annan film.

När jag skrivit färdig romanen (som aldrig blivit antagen) fortsatte jag av bara farten och totade om filmmanuset ytterligare en gång, nu med nya erfarenheter i ryggen. Jörn körde igång med en rad andra projekt och jag fick hållas. Jag ringde till Lasse Hjelt och bad honom sätta igång med en bantningskur för att tunna ut skådespelarfläsket, dessutom borde han iaktta sexuell avhållsamhet veckorna innan inspelningssart. Gunvor Sandkvist på Svenska Teatern i Helsingfors var orolig för dom öppet sexuella scenerna, men jag påpekade att hennes sensualism satt i ögonen och lovade att vara varsam.

Våren gick åt till förberedelser. Den låga budgeten krävde noggrann planering. Med Rita, min hustru, åkte jag runt i Finland och tittade på finlandssvenska amatörteatrar. Hennes säkra öga vad gäller människor var till stor hjälp. Vi var överens om att birollsinnehavarna och statisterna var lika viktiga som huvudrollerna. Bille kom upp från Danmark och hjälpte mig med en detaljerad story-board.

Genast efter midsommar körde vi igång i Hangö. Teamet var en salig blandning av danskar, purfinnar, finlandssvenskar, rikssvenskar och en norrman.

Den 29 juli var vi klara i Hangö och tog finlandsfärjan till Stockholm. På överresan passade vi på att filma i en hytt och uppe på däck. Den 14 augusti var den sista metern tagen utanför Lido på Hornsgatan. Jag gick in på sexklubben och köpte ett snapsglas i form av en penis till Lasse.

Under höste klippte jag filmen tillsammans med Irma Taina i Helsingfors. Jörn levererade goda råd när arbetet körde ihop sig. A-kopian var klar två dagar före julafton."

1984 fick Jon Lindström göra ett nytt försök med filmen Sista leken med Sven Wollter i huvudrollen. Den gången blev mottagandet mera välvilligt. 1986 regisserade han deckaren Skuggan av Henry för svensk TV (TV1).

Hemåt i natten är en svensk/finsk samproduktion. Filmen hade finsk premiär på Astor i Helsingfors den 4.3.1977.

Inspelning

Lido, Hornsgatan (sexklubb) Stockholm Sverige 1976-08-14 1976-08-14
Stockholm Sverige 1976-07-31 1976-08-14
Finlandsfärjan Östersjön 1976-07-29 1976-07-30
1976-06-28 1976-08-14
Hangö Finland 1976-06-28 1976-07-29
Finnboda varv Nacka Sverige
Henriksdalsringen Nacka Sverige
Stockholms skärgård Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1977-02-21 2001 Stockholm Sverige 91 min
1977-02-21 Vågen Stockholm Sverige 91 min
Urpremiär 1977-02-21 2001 Stockholm Sverige 91 min
1977-02-21 Vågen Stockholm Sverige 91 min
TV-visning 1979-12-10 TV1 Sverige 88 min
Annan visning 1977-02-25 Kino Turku Åbo Finland 92 min (finsk premiär)
1977-03-04 Astor Helsingfors Finland 92 min
1977-03-04 Kino Helsinki Helsingfors Finland 92 min

Musikstycken

Originaltitel Blott en dag, ett ögonblick i sänder
Kompositör Oscar Ahnfelt (1872)
Textförfattare Lina Sandell (1865)
Sångare Arto Rintamäki
kör


Originaltitel Siks' oon mä suruinen
Kompositör Toivo Kärki
Textförfattare Kerttu Mustonen (1944)
Sångare Irja Kuusela


Originaltitel I See You
Kompositör John Povey
Allan Edward Waller
R.C. Taylor
Phil May
Textförfattare John Povey
Allan Edward Waller
R.C. Taylor
Phil May
Framförs av The Pretty Things (skivmärke: DeWolfe 3069)


Originaltitel Ganges Sunrise
Kompositör Harihar Rao


Originaltitel Indian Dance No. 1
Kompositör M. Kansara


Originaltitel Kun ilta ehtii
Kompositör Robert von Essen
Textförfattare Olavi Virta
Sångare kör


Originaltitel Pieni hetki
Kompositör Atte Juden
Textförfattare Atte Juden
Sångare kör


Originaltitel Petite romance
Av René Costy


Originaltitel Sicilienne, air et tambourin
Kompositör René Costy
Gus Decock


Originaltitel Aira et allegro
Kompositör René Costy
Frank Engelen


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1977

Ämnesord

Arbetslöshet
Debutfilm
Drunkning
Dråp
Finland
Finlandsbåt
Flykt
Hangö
Invandring
Stockholm
Svetsare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ I-band musik
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel HEMÅT I NATTEN.
Affischdesign Kiviranta


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel HEMÅT I NATTEN.
Affischdesign Kiviranta
Erki Ruuhinen
Ilmari Kostianen


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel Harri! Harri! Av Jon Lindström.
Omfång 114 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hemåt i natten. Dialog.
Omfång 20 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Homeward in the night. Dialogue.
Omfång 18 s.
Språk Engelska


Typ Synopsis
Manustitel Harri, Harri.
Omfång 115 s. + 4 s. Ur novellen om Selma (Momi) + 3 s. rollista + 2 s. sekvensindelning + 6 s. korrespond.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 16
Färg papper SET
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?