Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Hempas bar
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1977-09-23

Medverkande

Krister Hell
Kille

Jan Nielsen
Helge, hans bror

Ann-Marie Gyllenspetz
Gunnel, deras mor

Carl-Axel Heiknert
Erik, deras far

Mats Lindström
Råttan

Visa alla medverkande

Handling

Det är i en svensk småstad på 1950-talet. Den 14-årige Killes storebror Helge har varit till sjöss och i Amerika. Han har hoppat av i Norge efter en påstådd...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmspressen var genomgående kallsinnig inför denna minnesbild av 50-talet, även om tidsskildringen och aktörerna fick en del lovord: "Om ärlighet varar längst så ger jag...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
Klädassistent
Specialeffekter, ljud
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Krister Hell Kille
Jan Nielsen Helge, hans bror
Ann-Marie Gyllenspetz Gunnel, deras mor
Carl-Axel Heiknert Erik, deras far
Harriet Andersson Sonja
Mats Lindström Råttan
Berto Marklund Hempa
Tina Westin Anki
Li Brådhe Birgitta
Rolf Sohlman Freddy
Rolf Skoglund scoutledare
Per-Olof Albrektsson polis
Mats Perlstam polis
Lotta Liedfeldt Harriet
Dan Nerenius Lajos
Pierre Stahre en mc-kille
Brit Eklund Råttans morsa
Lasse Lundgren Birgittas fästman
Jan Ahlgren
Rune Jansson ej identifierade roller

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri 1977
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Det är i en svensk småstad på 1950-talet.

Den 14-årige Killes storebror Helge har varit till sjöss och i Amerika. Han har hoppat av i Norge efter en påstådd blindtarmsinflammation. Han kommer hem till sin tjej Birgitta. Hon har dock övergivit honom för ungraren Lajos. Helge deppar, vill inte jobba och tänker på hämnd.

I Killes ögon för Helge med sig något nytt, en individualistisk frihetsfilosofi, symboliserad av Elvis-plattor och en stilett, "en sån som gangsterna har".

Kille ägnar mycken tid åt att träna för det årliga stadsparksloppet. Han är en av favoriterna. Kille vinner inte utan blir bara tvåa, något som han själv är rätt nöjd med, men pappan är grymt besviken. Därmed går Killes stora dröm i kras - att få läsa vidare på gymnasiet. Han gör ett inbrott, och för det stulna byter han till sig sprit hos skrothandlaren och berusar sig.

Helge köper en motorcykel för att hävda sig mot de andra och för att kunna skaffa brudar. Så småningom beslutar han sig för att utkräva sin tilltänkta hämnd.

Han kör på och nästan dödar sin rival Lajos och våldtar Birgitta. Han ångrar direkt vad han gjort.

Efter att ha druckit en flaska sprit, som Kille ordnat, beslutar han sig för att åka till sjukhuset och be Birgitta om förlåtelse. På vägen dit kör han ihjäl sig.

Familjen splittras ytterligare, när Kille hämtas av polisen för vidare befordran till ett ungdomshem.

Censur / granskning

Censurnummer 118284
Datum 1977-09-24
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2850 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2850 meter
Längd i minuter 104 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmspressen var genomgående kallsinnig inför denna minnesbild av 50-talet, även om tidsskildringen och aktörerna fick en del lovord:

"Om ärlighet varar längst så ger jag inte en byxknapp för den här historien. Revoltmotivet är på en gång övertydligt och lösligt underbyggt. Svartsjukeintrigen kring den invandrade ungraren Lajos är en trubbig allmänning. Det hela påminner -- på ett sätt som inte kan ursäktas av själva tidsanknytningen och som under alla förhållanden förefaller urvuxet 1977 -- om 50-talet. D v s om dåtidens filmade och svartvita raggarmelodramer.

Dessbättre finns här annat att hämta.

Till 50-talet kan en filmare förhålla sig på olika vis. Man kan ägna årtiondet en social eller politisk pejling, betrakta det som avstamp och förebud. Man kan också inskränka sig till blotta rekonstruktionen och miljöbeskrivningen och förevisningen. Så här var det. Så här såg det ut.

Thelestam gör det senare, och han gör det med öppna ögon och känsliga fingrar. Det står en lukt av äkthet kring hans beskrivningar av Presley-kulten, mc-svärmeriet, de oljade frisyrerna, de mera skentuffa än stentuffa jargongerna. Världen är stor och den svenska småstaden är liten. (-)

Men bygga en historia, det är svårt det. Om Thelestam haft miljön och backspegeln i sin hand så misstänker jag i gengäld att han haft en medarbetare som fumlat med pennan." (Jurgen Schildt i Aftonbladet)

"Som dramatisering av ett viktigt socialt skeende kunde detta ha blivit högintressant. Som bakgrundsstudie till dagens sprickfärdiga samhälle kunde det i all enkelhet ha blivit tankeväckande.

Nu blir det ingetdera. Orsaken är lätt att peka på: Bosse Andersson och Lars G Thelestam har förvandlat det goda uppslaget till en tafatt historia med pekpinnar och knalleffekter.

Det blir förfärligt töntigt, och tyvärr har inte Thelestam försökt övervinna manusets svagheter. Tvärtom blåser han upp dem med sina tablåer i imiterad femtitalsstil.

Då hjälper inte Jörgens Perssons fina småstadsbilder, inte heller att skådespelarna är utmärkta, främst unge Krister Hell, som agerar förbluffande säkert i alla möjliga och omöjliga situationer.

Thelestam visade redan i Gangsterfilmen sin lust att konfrontera amerikanska och svenska livsformer med varandra. När han nu gör om det, denna gång från mera historiska utgångspunkter, är han tyvärr mindre framgångsrik." (Hanserik Hjertén i DN).

"Lars G Thelestam har en del filmkunnande i nyporna men varför han lagt ner det i Hempas bar är svårförklarligt.

Ändå finns det i Bosse Anderssons småstadsmelodram små skärvor av riktiga minnesbilder, ögonblick då man upplever att den här filmen trots alla overkliga övertydligheter handlar om riktiga människor.

I de skärvorna uppträder nästan alltid Krister Hells Kille, buttert kontaktsökande, intelligent och med förmåga att överleva alla sorters konstiga verkligheter." (Lasse Bergström i Expr).

"Dessvärre spårar också filmen ur. Thelestam, som börjar så bra med motorcyklarna som river hål i stadens tystnad och annat som perfekt återger tidsatmosfären tappar stilen och hamnar i en onyanserad melodram. Åtminstone av den här filmen att döma har han mer känsla för miljön än för människorna. I varje fall är personregin okänslig. Den annars så sensible Jan Nielsen, den från Staterna hemkomne, är alldeles nyanslöst hårdknuten och håller samma gradtal hela vägen.

Unge Krister Hell verkar ha en intuitiv begåvning för skådespelaryrket och är bra när han får vettiga repliker. Men har inte regissören hört hur fullkomligt parodiska somliga repliker låter i mun på en fjortonåring? Överhuvudtaget förekommer töntigheter som inte är 50-talets utan filmens alldeles egna. Synd för nog fanns här förutsättningar för något bättre." (Elisabeth Sörenson i SvD).

"Filmen lutar sig in i den tid den skall omfatta så att både vi och den stundtals är helt absorberade. (-) Detta gör filmen ärlig och riktig, tycker jag. I mycket också viktig, därför att den antyder var en del nutida politiska och mänskliga problem började." (Sven E Olsson i Arbetet)

"Det har blivit en händelserik och stämningsmättad 50-talsskildring, där småstadsmänniskors vardagsvillkor avsynas och avlyssnas med den fint avvägda blandning av realism, ömhet och humor som är dramatikern Bosse Anderssons speciella kännemärke.

(-) Det är onekligen en svidande, om än skickligt inlindad kritik som Bosse Andersson här levererar mot en av materiella välståndsdrömmar alltför uppslukad arbetarklass. (-) Må så vara att Hempas bar inte är alltigenom filmatiskt lyckad (-) men det är en förbaskat sympatisk film, hederlig och rätlinjig. Precis så här tror jag att många unga upplevde det 'bekymmerslösa' 50-talet, uppbrottet ur barndomen mot den problematiska vuxenvärlden." (Ulla Swedberg i GT)

"Hempas bar handlar inte så mycket om att återskapa ett 50-tal, som att tolka det. Här finns en social, analytisk ambition, som är tydligare än den i t ex Sista natten med gänget. Det är också den ambitionen, som lägger krokben för filmens sista hälft och gör den övertydlig, platt och ja -- dramatiskt dålig. (-) Det är i skildringen av relationerna mellan familjens medlemmar som filmen har sin styrka, men när berättelsen packas tätt av händelser och olyckor förloras människorna ur sikte. Småstaden blir en kuliss, dess invånare figurer, som representerar ideér istället för liv." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

Vissa klichéer störde även Bo Heurling i Chaplin, som dock var övervägande positiv och förvånade sig över att filmen inte fungerat publikt:

"(-) det är ändå ofrånkomligt att filmens främsta egenskap är dess publiktillvändhet, dess lättillgängliga berättande. (-)

Hela historien om Kille bygger på ett slags erfarenhetsgemenskap med publiken, en genomskådandets klarsyn: Så här var det! Så här gick det ofta till! Så här kunde människorna bete sig och fungera! Så här är det många gånger än!

Bosse Andersson (manus) och Lars G Thelestam (regi) har här närmat sig publiken på ett sätt, som påminner om Fassbinders i hans mer publiktillvända filmer."

Kommentar Svensk filmografi

F d industriarbetaren Bosse Andersson (f 1945) gjorde sig i mitten av 70-talet bemärkt som en ny, lovande TV-dramatiker med de vardagsrealistiska styckena "Offside" och "Liv". Han vände sig också först till TV med manuskriptet "Kille", en historia med självbiografiska drag från hans ungdom i Alingsås, men ville hellre se den som film och skickade därför ett manuskript till producenten Bengt Forslund på Filminstitutet i maj 1976. Forslund blev omedelbart förtjust i detta originalmanus, i vilket han såg en svensk motsvarighet till de vid denna tid populära 50-talsfilmerna, till exempel Sista natten med gänget (1973), och vände sig till regissören Lars G Thelestam som även han blev intresserad. Redan i juni skrevs ett optionskontrakt med författaren.

Platssökning (i Alingsås) och budgetering gjordes på eftersommaren, och sedan filmen hade fått produktionsgaranti i början av september, stod det klart att den skulle kunna spelas in redan våren 1977 -- dock utan produktionsstöd från något av de stora bolagen.

Filmen hade nu döpts om till Hempas bar.

Inspelningen genomfördes planenligt och något under budget 4 april -- 9 juni 1977 (totalt 40 inspelningsdagar, varav 25 "på plats" i Alingsås). Killes hem och Hempas bar spelades dock in i Filminstitutets ateljé.

Även efterarbetet gick smidigt, och jämnt ett år efter produktionsbeslutet fick filmen urpremiär i Alingsås 23 september 1977. Dagen därpå gick den upp i Stockholm och Göteborg.

Mottagandet i Stockholm blev rent nedgörande. Att det var bättre i Göteborg och lysande i Alingsås hjälpte inte. Filmen försvann snabbt från repertoaren (under 15 000 besökare), och redan till årsskiftet sa SF upp distributionskontraktet.

För export klipptes filmen ned 15 minuter, men inte heller det hjälpte. Den som tog det hårdast var författaren som också fick den mest personliga kritiken. Som dramatiker drog han sig tillbaka. 1981 skrev han om historien i romanform. "År av hopp" fick den då heta.

Inte heller Lars G Thelestam fick någon chans att komma tillbaka. En viss upprättelse fick filmen, när den senare visades i TV (TV1 28.9.1981) som kanske var dess rätta medium.

Den film som pojkarna ser på biografen i filmen är Montezuma (1951) i regi av Lewis Milestone.

Inspelning

Filmhuset Stockholm Sverige 1977-04-04 1977-06-09
Stockholm Sverige
Alingsås Sverige

Visningar

Stockholmspremiär 1977-09-24 Bostock Stockholm Sverige 104 min
Sverigepremiär 1977-09-23 Saga Alingsås Sverige 104 min
TV-visning 1981-09-28 TV1 Sverige 100 min
1999-10-04 SVT1 Sverige 100 min
Urpremiär 1977-09-23 Saga Alingsås Sverige 104 min

Musikstycken

Originaltitel Dreamy
Kompositör Hans Posegga


Originaltitel Norrköpings hemvärnsmarsch
Kompositör Inge Ericsson


Originaltitel Vi äro svenska scouter
Kompositör Sigurd Svedberg
Textförfattare Johan Nordling


Originaltitel That Doggie in the Window?/(How Much Is) That Doggie in the Window?
Kompositör Bob Merrill (1952)
Textförfattare Bob Merrill (engelsk text 1952)
Ninita (svensk text 1952)


Originaltitel Sköna maj, välkommen till vår bygd igen
Kompositör Lars Magnus Béen
Textförfattare Johan Ludvig Runeberg (1870)


Originaltitel Heartbreak Hotel
Kompositör Tommy Durden (1956)
Textförfattare Mae Boren Axton (1956)
Elvis Presley (1956)


Originaltitel Love Me Tender
Kompositör Elvis Presley (angiven p.g.a. copyrightproblem)
Ken Darby (1956)
Textförfattare Vera Matson (angiven p.g.a. copyrightproblem)
Ken Darby (1956)


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1978 (bidrag om 154 141 kr)
Montezuma (1951) Citeras i Hempas bar (1977)

Ämnesord

50-tal
Alingsås
DK Ungdomskultur
Inbrott
Kriminalitet
Motorcyklar
Olycka/motorcykel
Rival
Småstäder
Stiletter
Ungdomsproblem
Våldtäkter

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2820


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 703


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel HEMPAS BAR
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel HEMPAS BAR
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel HEMPAS BAR
Tryckeri Narva-Tryckeriet


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel Kille - Fjorton år. Filmberättelse av Bosse Andersson.
Omfång 89 s. Inledning och rollista (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hempas bar. Originalversion med Lars G. Thelestams ändringsförslag.
Omfång 107 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hempas bar. Ett filmmanus av Bosse Andersson.
Omfång 183 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hempas bar. Dialoglista.
Omfång 30 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 11
Färg papper SET
Dia SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?