Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Bomsalva
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1978-02-18

Medverkande

Lars Hjelt
Rune Lindgren, verkmästare

Annika Lundgren
Sonja Persson, Runes flickvän

Folke Asplund
Göte Pilander, bergsprängare

Carl-Axel Heiknert
Arnold Jägner, platschef

Bo Brundin
Sven Gunnar Alm, driftsingenjör

Gunnel Lindblom
Alma Andersson, kocka

Visa alla medverkande

Handling

Året är 1977. Miljön är ett stort kraftverksbygge i övre Norrland. Under en lekfull kappkörning mellan två gigantiska specialfordon, vars funktion bygger på enorm styrka snarare...

Visa hela handlingen

Press

Bomsalva fick ett välvilligt mottagande av nästan samtliga kritiker. Invändningar mot vissa schablonmässiga inslag förekom, men i huvudsak tyckte de att filmen var en välriktad salva....

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Översatt titel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Produktionssekreterare
B-foto
Elektriker
Passare
Rekvisita
Kläder
Smink
B-ljud
Specialeffekter, ljud
Mixning

Medverkande

Lars Hjelt Rune Lindgren, verkmästare
Annika Lundgren Sonja Persson, Runes flickvän
Folke Asplund Göte Pilander, bergsprängare
Carl-Axel Heiknert Arnold Jägner, platschef
Bo Brundin Sven Gunnar Alm, driftsingenjör
Gunnel Lindblom Alma Andersson, kocka
Ulla Sjöblom Maria Lindgren, Runes mor
Tommy Johnson Sven Ohlsson, bergsprängare
Åke Lindman Rurik Lindgren, Runes far utsliten bergsprängare
Stig Grybe Erik Eriksson, bergsprängare, frånskild
Roland Hedlund Erik Bergström, gruvfogde
Pierre Lindstedt Jerker Svensson, lastmaskinförare
Bernt Ström Per Erik Fälth, bergsprängarbas
Rolf Skoglund Ejnar Olsson, fotograf
Ove Tjernberg Ejnar Magnusson, journalist
Fred Gunnarsson Arne Skoglund, verkmästare
Åke Lagergren Kurt Svedner, redaktör
Carl-Axel Elfving Olof Karlström, förrådsarbetare
Björn Gedda Per Berg, polisinspektör
Hans Bredefeldt Lennart Boberg, byggnadssnickare
Tomas von Brömssen Per Jonasson, fotograf
Leif Forstenberg Olle Bergman, verkstadsförman
Ulla-Bella Gabrielsson hovmästarinna
Anders Granell byggnadssnickare
Christer "Bonzo" Jonsson televerkare
Lillemor Mårtensson Siv Gräsberg, servitris
Thomas Oredsson polis
Kåre Santesson "Göken"
Gunnel Wadner Wilma Erikson
Johan Thorén stuntman
- Ej identifierade:
Egon Andersson
Károly Cserti
Gösta Rehnström
Helmer Törnkvist

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
AB Europa Film
Distributör i Sverige (35 mm) AB Europa Film
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Året är 1977. Miljön är ett stort kraftverksbygge i övre Norrland.

Under en lekfull kappkörning mellan två gigantiska specialfordon, vars funktion bygger på enorm styrka snarare än hastighet, möter vi den grupp som filmen handlar om.

Rune, filmens huvudperson och verkmästare i 30-årsåldern, iakttar måttligt road scenen, när han passerar på väg till gruvfogdens kontor för att meddela att laddningen av berget är klar. En större rutinmässig sprängning ska genomföras.

Nere i berget får vi stifta närmare bekantskap med bergsprängarna. Det är ett kollektiv av garvade individualister i olika åldrar och med olika erfarenheter, präglade av det tunga arbete som bergshantering i denna skala utgör.

Vid ett besök på ett närliggande sanatorium träffar vi Runes far som är hårt märkt av bergsprängaryrket. Han vill att sonen ska sluta -- om inte för annat så för att förhållandet mellan Rune och dennes före detta fästmö, Sonja, ska bli bra igen.

Nästa dag inträffar katastrofen.

Den statiska elektricitet, som ett annalkande åskväder skjuter framför sig, kan vara tillräcklig för att utlösa tändningen av ett dynamitladdat, malmförande berg. Är detta vad som har hänt?

Ställd mot väggen försäkrar gruvfogden att han verkligen ringt väderlekstjänsten. Rune tror honom inte. När så småningom de skadade och döda har forslats upp ur underjorden, visar det sig att fem av kamraterna omkommit. Det är lynchstämning bland bergsprängarna.

Eftersom det var en bomsalva, har inte hela laddningen smällt av. Instoppad i berget ligger nu massor av odetonerad dynamit. Innan tunneldrivningen kan fortsätta, måste dynamiten avlägsnas. Alla vet vilka risker detta röjningsarbete innebär. Man måste med oändlig försiktighet borra nya meterdjupa hål bredvid de gamla ännu kvarvarande för att i en ny sprängning slå ut de gamla resterna. Eftersom det är semestertid, beslutar företaget att detta ska ske först efter ledigheten. För var och en innebär detta en semester störd av molande tankar på vad som väntar.

Vi får ett mellanspel av idyll och avkoppling, när Rune och Sonja badsemestrar i Danmark. Det är också en tid av resonemang om arbetsvillkoren och Runes framtid. Eftersom han står närmast i tur för en arbetsledarposition, är ett beslut om att sluta i berget inte lätt att fatta.

Första arbetsdagen efter semestern är bergsprängarna nere i berget igen. Med risk för livsfarliga ras efter den okontrollerade bomsalvan arbetar de sig långsamt fram och apterar utstickande och avslitna trådändar där det finns några.

Sedan börjar borrningen. Detta pågår en tid med allas nerver på helspänn.

Plötsligt hamnar av misstag ett borrstål i en gammal snedborrad pipa. När spetsen dras ut, är den insmord med en skär gröt av färsk dynamit. En av de yngre grabbarna får ett nervsammanbrott.

Efter intermezzot fortsätter det sniglande arbetet. Allteftersom nya pipor blir färdiga laddas de och apteras.

Ovan mark i chefsbaracken vankar beslutsfattarna med svettiga handflator. Strax utanför på planen kan de se ambulanserna framkörda, väntande i högsta beredskap. Även massmedier är på plats.

Alla är beredda på det värsta, men det hela avlöper utan problem.

För några har dock det som skett fått avgörande konsekvenser.

Censur / granskning

Censurnummer 118830
Datum 1978-08-02
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1160 meter


Censurnummer 118830
Datum 1978-02-09
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2900 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2900 meter
Längd i minuter 106 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Bomsalva fick ett välvilligt mottagande av nästan samtliga kritiker. Invändningar mot vissa schablonmässiga inslag förekom, men i huvudsak tyckte de att filmen var en välriktad salva.

"Summan av den här filmen är, som det hette på forntidens korpralprosa, hård men rättvis. Man kan nalkas sociala fakta som Kennet Ahl gör det i Lyftet, med ett spiralformat vansinne som understryker det verkliga och skrämmande i själva grundsituationen. Man kan också, som Lars Molin, kalla en katt en katt och nöja sig med att låta realismen tala.

Det senare är som synes -- sagt med all den respekt hans film förtjänar -- ingen fårskallig metod det heller." (Jurgen Schildt i AB)

"Det är ingen oäven skildring av svenskt arbetsliv av i dag. Till det bästa hör scenerna i berget där karlarna jobbar bland larmande borrar och stendamm och detonationerna mullrar som om en jätte ruskade på sig.

Men det är också en film om sociala spänningar och klassmotsättningar, och Molin får övertygande fram klyftorna mellan jobbare och chefer som går i dagen genom sprängolyckan.

Molin kan med andra ord den här miljön. Han vet hur klassamhället ser ut på 70-talet och han känner till något om dess välbetalda skitjobb.

Tyvärr har han inte samma säkra grepp om ämnet hela vägen. Här finns också schabloner, oäkta tonfall och halvfärdiga figurer som om han gapat över lite för mycket i debuten.

Men Åke Lindmans porträtt av en utsliten bergsprängare glömmer man inte i första taget. Här förkroppsligas den hårda verkligheten i Bomsalva av stillheten hos en förbrukad människa, hans resignerade blick på sitt liv och uppmaning till ungdomen att lämna berget.

Det är en lysande höjdpunkt i denna ojämna men avgjort sevärda film. Molin är välkommen tillbaka, och vem skall förresten hindra honom?" (Hanserik Hjertén i DN)

"Lars Molins film är ojämn. Hans genomlysning av en manlig arbetsplats är distinkt och klar. Några roller har hittat rätt skådespelare.

Folke Asplund gör ett utmärkt porträtt av en gruv!arbetare, spelar fram ett undertryckt ursinne som känns alldeles äkta. Hans motpol -- platschefen -- har en lika lyhörd uttolkare i Carl-Axel Heiknert. Flera kunde nämnas.

Smatidigt hänger andra roller i luften -- och skådespelarna med dem.

Ändå -- Lars Molin har visat att det går att göra effektiv dramatik av aktuella arbetsplatsfrågor. Det är gott nog -- så här i medbestämmandelagens födelsetid." (Bernt Eklund i Expr)

"Lars Molin äger en väldig frenesi och en bubblande vitalitet, egenskaper som han pumpat in i sin film. I förening med hans egna erfarenheter av anläggningsarbeten, hans kunskap om dessa jobbare som drar från arbetsplats till arbetsplats och tjänar mycket pengar men saknar fast förankring, har det blivit en stor tillgång.

Men dessvärre är han inte någon finlirare och kanhända är han en aning otålig. Han har inte givit sig tid att utveckla det mer finstilta, de psykologiska spänningarna, det inre skeendet. En aktör som Carl-Axel Heiknert klarar sådant på egen hand. Hans massive platschef är ett drama i sig. Lars Hjelt som arbetsledaren Rune Lindgren är inte lika lyckligt lottad. Han är fullt trovärdig som yrkesman, men om hans inre konflikter är man i stort sett ovetande och när han fattar sitt stora beslut är man tämligen oförberedd. Slutscenen rinner ut i något som liknar snopenhet. Det beror väl också på att kompositionen är ojämn.

Bomsalva är sin egen fullt synliga kraft och den är kanske skön nog i ett tämligen anemiskt filmklimat." (Elisabeth Sörenson i SvD)

"Många scener vittnar annars om att Molin med säker hand kan lämna det rapsodiska åt sidan. En sådan scen utspelas mellan Rune och hans far, en bergsprängare som nu avråder sonen från att fortsätta i gruvan. De blir sittande på en bänk och Åke Lindman ges tid att övertygande gestalta den silikosdrabbade faderns situation. Samtliga scener med den alltid imposante Carl-Axel Heiknert, här i rollen som företagets platschef, är dramatiskt välberäknade.

De för berättelsen avgörande frågorna kring arbetarskydd samt bolagets och gruvledningens even!tuella försummelser kommer lite i skymundan. Ansvarsfrågan reduceras till en stilla undran huruvida gruvfogden, som pimplat whisky på arbetstid, verkligen ringt meteorologen och hört sig för om vädret.

Filmen är till det yttre snygg och prydlig, men saknar det jävlaranamma som -- för att ta ett aktuellt exempel -- gör en film som Lyftet till en angelägenhet för alla och envar. Ändå är Bomsalva en film man inte vill vara utan. Molins filmdramatik är vass!kantad och berövad sina schabloner bör den i hög grad kunna bidra till det i mer än ett avseende spännande svenska filmklimat som många nu går och hoppas på." (Lars Lönroth i SDS)

Kommentar Svensk filmografi

Bomsalva fick, som framgår av pressreferatet, förhållandevis goda recensioner. Trots detta gick den dåligt på biograferna. I ett desperat försök att få publiken att hitta filmen gav producenterna några välbesökta gratisvisningar i Stockholm. Detta hjälpte dock inte, vilket gav upphov till en debatt om den svenska filmens oförmåga att nå en större publik så fort den behandlar svensk verklighet -- en diskussion som egentligen aldrig har upphört.

Lars Molin kom själv in på detta i en intervju av Lars Lidström i Norrskensflamman (10.3.1978):

"-- Biopubliken har blivit allt 'smalare' med åren. Det handlar i stort sett mest om ungdomar. Och de vill ha verklighetsflykt i form av James Bond och annat i den stilen. Att inte Bomsalva kan konkurrera med t ex Stjärnornas krig är inte förvånande med tanke på vilka som går på bio.

-- Dessutom så förekommer det arbetare på filmaffischen och det är uppenbarligen mycket avskräckande. Det finns även en annan biopublik, men för att de ska lockas så måste det vara själsliga djupdykningar producerade av Ingmar Bergman.

-- Problemen är f ö desamma inom teatern. Det är grovt uttryckt bara en viss kategori människor som går på teater. Jag förstår i och för sig om både bion och teatern slår vakt om sin publik och odlar den typ av konst som den här publiken vill ha. Men det är ändå en mycket farlig utveckling. Teater och film måste även våga satsa på något nytt om man ska kunna locka en ny och bredare publik.

-- Det är egentligen rätt hemskt när man tänker på vilka filmer som spelas. Det är mest verklighetsflykt av skilda slag. När det kommer en film som baseras på den svenska verkligheten så framstår den närmast som exotisk. Men även de som producerar film och teater måste skärpa sig. Svensk verklighet behöver inte vara trist och likgiltig. Det går att göra det som är både bra och roligt. Filmen Bomsalva tycker jag i varje fall att vi lyckats göra mycket spännande i vissa avsnitt.

Lars Molin menar att arbetarrörelsens misslyckanden på kulturens område är orsaken till att 'borgerlig' film och teater frodas och att publiken rekryteras från relativt snäva grupper. Som författare måste han delvis ta det här missförhållandet i beaktande.

-- Bomsalva är en film som jag format utifrån verkligheten och utifrån hur jag själv subjektivt uppfattat saker och ting. I den filmen jobbade jag aldrig utifrån tanken 'vad ska publiken tycka'. När det gällde pjäsen 'Hermelinarna' tog däremot jag och Macke Nilsson hänsyn till den 'allmänna publiksmaken'. Vi gjorde pjäsen avsiktligt lite glättad för att publiken skulle komma och se den. Det lyckades vi också med.

-- Göteborgs stadsteater spelar f n 'I afton dans' som jag skrev för något år sedan. Jag är själv inte så nöjd med den men den går för fulla hus. Titeln och interiören, ett stadshotell där det sups, uppfattas väl som 'häftig'.

-- Det huggs timmer, det bryts malm, det byggs kraft!verk av olika slag. Allt detta bör skildras i kulturen. Och eftersom inte någon i utlandet vill göra det så får vi lov att göra det själva."

Inspelningen av Bomsalva påbörjades 16 maj 1977 och avslutades 22 juli samma år.

Filmens manus bygger på romanen med samma titel (utgiven 1970) av Lars Molin.

Bomsalva visades i svensk TV (TV2) 8 mars 1980.

Förlaga

Originaltitel Bomsalva (Roman)
Författare Lars Molin


Inspelning

bl a en fjärrvärmetunnel under Karlbergskanalen Stockholm Sverige 1977-05-16 1977-07-22
Forsmark Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1978-02-18 Festival Stockholm Sverige 106 min
TV-visning 1980-03-08 TV2 Sverige
1991-11-02 Kanal 1 Sverige
Urpremiär 1978-02-18 Festival Stockholm Sverige 106 min

Musikstycken

Originaltitel Flute Samba
Kompositör Roger Bourdin


Originaltitel Morning Ride
Kompositör Cy Payne


Originaltitel La paloma
Kompositör Sebastián Yradier (1859)
Textförfattare Sebastián Yradier (spansk text 1859)
Ernst Wallmark (svensk text)


Originaltitel Arholmavalsen
Kompositör Albin Carlsson (1909)
Textförfattare J.L. Ö-d (1912)


Originaltitel Vildandens klagan
Kompositör Elna Nilsson (1889)
Textförfattare -rd (1886)


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1978 (bidrag om 191 434 kr)

Ämnesord

Arbetarskydd
Arbetsmiljö
Arbetsvillkor
Bergssprängare
Bomsalva
Borrning
DK Arbete, Arbetsvillkor
DK Drama
Debutfilm
Dynamit
Dödsolyckor
Fotograf
Gruvfogde
Journalist
Klasskamp
Kocka
Kraftverksbygge
Lynchstämning
Olycka/sprängning
Platschef
Sanatorier
Semester
Tunnel
Verkmästare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2900


Typ Duplikatpositiv Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2900


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2900


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel En laddad svensk film! Dynamit i berget... Åska i luften...BOMSALVA


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel En laddad svensk film! Dynamit i berget... Åska i luften... BOMSALVA
Tryckeri American printing


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel BOMSALVA


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel En laddad svensk film! Dynamit i berget... Åska i luften... BOMSALVA
Tryckeri American printing


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Bomsalva. Av Lars Molin.
Omfång 121 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Bomsalva.
Omfång 62 s. + 2 s. trailer.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Bomsalva. Av Lars Molin.
Omfång 888 s. (348 s. + 389 s. + 89 s. + 62 s.)
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Bomsalva. Av Lars Molin.
Omfång 121 s. Rollista ( 1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Drakforsen. [Av] Lars Molin. 2:a version.
Omfång 80 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 10
Färg papper SET
Bakombild papper 9
Dia 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Engelska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Hastighet 24
Längd i minuter 106 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Bredd WAV


Bredd DCP


Bredd MAP


Bredd MAP


Bredd ProRes


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?