Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Gå på vattnet om du kan
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1979-09-17

Medverkande

Lena Nyman
Orlanda, nattsköterska

Tomas Pontén
Anders, UD-tjänsteman

Claire Wikholm
Malin, målarinna

Norman Briski
Raúl, läkare

Anni-Frid Lyngstad
Anna, Anders fru

Toni Valente
Jesus i Orlandas drömmar

Visa alla medverkande

Handling

Orlanda läser litteraturhistoria. Hon sitter på Kungliga Biblioteket och studerar D H Lawrence. För att försörja sig arbetar hon som nattsköterska på mentalsjukhuset Långbro. Där...

Visa hela handlingen

Press

Kritikermottagandet av Gå på vattnet om du kan var hövligt uppskattande. Ingen var elak. Ingen var entusiastisk. Hanserik Hjertén i DN angav tonen: "När kvinnoskildraren...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Distributionstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionschef
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Maskör
Mixning

Medverkande

Lena Nyman Orlanda, nattsköterska
Tomas Pontén Anders, UD-tjänsteman
Claire Wikholm Malin, målarinna
Norman Briski Raúl, läkare
Anni-Frid Lyngstad Anna, Anders fru
Toni Valente Jesus i Orlandas drömmar
Ernst Günther herr Löv, mentalpatient
Mats Sturesson Bengt, Malins fästman
Gunnar Schyman Seved, trädgårdsmästaren

Bolag

Handling

Orlanda läser litteraturhistoria. Hon sitter på Kungliga Biblioteket och studerar D H Lawrence. För att försörja sig arbetar hon som nattsköterska på mentalsjukhuset Långbro. Där träffar hon konstnärinnan Malin just som hon ska skrivas ut. Den nerviga målarinnan blir Orlandas väninna men begår senare självmord.

På KB sammanträffar Orlanda en dag med UD-mannen Anders som är på tillfälligt besök i Sverige. De förälskar sig och upplever en kort, passionerad kärleksaffär, innan Anders återkallas till Argentina, där han är ambassadsekreterare. Orlanda beslutar sig att följa med -- och Anders lovar att han nog ska fixa ett jobb åt henne.

Vad han inte talat om, det är att han är gift och att hustrun finns kvar i Argentina. Det blir en obehaglig överraskning för Orlanda -- liksom det faktum att Anders här förvandlas till en kylig och hård byråkrat.

Parallellt upplever Orlanda mannens förtryck och det militära/politiska förtrycket i det land hon kommit till. Personliga och politiska kollisioner blir oundvikliga -- i synnerhet sedan hon har solidariserat sig med det underjordiska politiska arbetet. Hon hamnar i fängelse och blir våldtagen.

Anders hjälper henne ut men en brytning är oundviklig. Hon har nått fram till såväl en politisk insikt som ett personligt uppvaknande.

Censur / granskning

Censurnummer 120519
Datum 1979-09-04
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2750 meter
Kommentar Aktlängder: 510-525-530-515-520-150 = 2 750 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Färg
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2750 meter
Längd i minuter 100 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikermottagandet av Gå på vattnet om du kan var hövligt uppskattande. Ingen var elak. Ingen var entusiastisk.

Hanserik Hjertén i DN angav tonen:

"När kvinnoskildraren Stig Björkman, med filmer som Den vita väggen bakom sig, och författarinnan Sun Axelsson med sina utländska och inte minst sydamerikanska livserfarenheter slår ihop sina påsar om en film så handlar den inte alldeles överraskande om både svensk kvinnokamp och politiskt förtryck av diktaturmodell. (-)

Stig Björkman berättar sin vana trogen snyggt och spänstigt, även om jag alltid saknar lite personligt djävlar anamma hos honom, och han har framför allt god hand med aktörerna. Han ger bland annat Claire Wikholm en roll som för första gången gör henne rättvisa i filmsammanhang. (-)

Men framför allt finns här förstås huvudrollsparet, Lena Nyman, som verkligen fyller den här filmen med sin ojämförliga version av hjärtats intelligens och Tomas Ponténs diplomatyngling med sitt givande porträtt av skenbar manlig fördomsfrihet. (-)

Den skildringen av ett problematiskt kärleksförhållande med många fint iakttagna nyanser och detaljer är filmens behållning. Och kanske kunde den med fördel berättas på ren svenska.

För jag kommer inte ifrån känslan att Björkmans och Axelssons inblandning av den politiska kampen på våldsammare breddgrader ger en alltför lättköpt bakgrund till Orlandas personliga frigörelse.

Pinochets och Videlas blodiga verklighet är nog värd mera uppmärksamhet än att få figurera i kulisserna till den svenska kvinnokampen, och hur vackert Violeta Parra än sjunger i slutbilderna så tycker jag nog att de andas en morgonrodnad av lite oförskämd svensk tappning.

Men Björkmans störst anlagda film med påtagliga spår av en människokunnig författarhand är det trots allt. Och så svindlande höjder når inte den svenska filmtillverkningen för närvarande att det finns någon som helst anledning att missa den."

"Trots fyrkantigheter i filmen tycker jag att Stig Björkman är en känslig regissör. Han är en av de få som har -- och ger uttryck för -- en i bästa mening modern kvinnosyn. Han har, tycks det mig, på ett alldeles naturligt sätt den jämlikhetsaspekt som borde vara självklar hos svenska regissörer idag men inte är det. (-) När vi lämnar Orlanda -- till tonerna av Violetta Parras 'Jag vill tacka livet' -- så har hon kanske nått den insikt Sun Axelsson tidigt lät henne ana, nämligen att den som skall kunna hjälpa andra först måste kunna stå på egna ben. Fast kvinnor alltid luras tro att de skall leva genom någon annans trygghet.

Så är Gå på vattnet om du kan tillika en 'kvinnofilm' utan att påstå sig vara det och utan generande enfald. Däri ligger förtjänsten." (Elisabeth Sörenson i SvD)

"Det finns här en smärta och en lidelse som gör att jag i enstaka stunder upplever Gå på vattnet som en alldeles ovanligt övertygande kvinnofilm. Detta är Lena Nymans förtjänst. Det är hon -- och Claire Wikholm i ett par skakande scener i inledningen -- som svarar för dramats inre liv. Det känns ibland som om det var det enda liv som fanns."

Björkman "är en fin och lyhörd filmteoretiker, men när han ställer sig bakom kameran för att praktisera det han kan om film tycks visionerna fly honom. I Gå på vattnet om du kan samarbetar han med Sun Axelsson, en författarinna med eld och briljans i vanliga fall, men här bara ryckvis i takt med sin egen berättelse. De yttre världarna i deras film är stelbent skildrade." (Lasse Bergström i Expr)

Även Jurgen Schildt i AB efterlyste elden:

"Sun Axelsson är ett sjusärdeles kynne: med sin flamma och sina febrar, sin självutgivelse och sin kosmopolitism. Hon baxar sig ut ur privatsfären och, för att låna titeln på en av hennes diktsamlingar för fem år sen, 'in i världen'.

Stig Björkman är mera tempererad än hon. Det finns visserligen några scener där det bränner till i konfrontationerna, framför allt i samspelet mellan Nyman och Pontén. Liksom i de drömavsnitt där filmen illustrerar det latinamerikanska förbundet mellan kyrkan och reaktionen och där de fattiga utfordras med tro och stenar i stället för bröd.

Men i långa stycken beter sig Björkman kyskt, svalt och aningen programmatiskt. Han förmedlar ingen eld, möjligen den akademiska uppfattningen om elden. Han konverserar hellre än samtalar. Kanske sitter han, som diplomaten Pontén, fast i protokollet. Dialogföringen låter på några håll oroväckande stel.

Det är med andra ord ingen riktigt lyckad film. eftersom den sträcker sig efter mer än den når och vill mer än den orkar.

Men det ska gärna erkännas att den inte är någon alldeles vanlig företeelse i det inhemska utbudet. Den vidgar ju vår syn och våra gränser. Den prövar våra attityder och insnörningar. Den belyser den berömda raden hos John Donne om att 'ingen människa är en ö, sig själv tillräcklig.' Den försöker åtminstone, som Orlanda, betrakta tillvaron och yttervärlden med renskurade ögon.

Redan det är faktiskt någonting att ta vara på: mitt i den svenska spenaten." (Jurgen Schildt i Aftonbladet)

Monika Tunbäck-Hanson i GP och Sven E Olsson i Arbetet var bägge eniga om att filmen var "välspelad", främst av Lena Nyman och Claire Wikholm, och bägge tyckte därför också att stockholmsavsnittet var klart bäst.

"På plats i tredje världen rämnar alla fasader och där börjar också filmen att spricka. Det som på svensk mark kändes äkta och nyanserat tappar på bortaplan i trovärdighet och berättarkraft." (Tunbäck-Hanson)

"Så länge filmen håller sig kvar i Sverige är den alldeles förträfflig. Människor och miljöer tycks på ett förtroget sätt luta sig mot varandra. Scenerna har flyt och dramatisk puls. (-)

Men sedan förflyttar sig film och handling till generalernas Argentina, och då känns motiv och situationer stundom mer konstruerade. (-)

Björkmans bildlösningar är tunnare nu och det som förut var temperamentsfattigt blir nästan kallt och dött." (Olsson)

Jan Aghed i SDS saknade en politisk analys:

"Det vänsterradikala politiska ställningstagandet på sextiotalet byggde ofta mindre på politisk analys och diskussion än på ett romantiskt engagemang. Nu då detta slags engagemang på många håll sedan länge efterträtts av en artikulerad och analytisk radikal medvetenhet gör Stig Björkman med hjälp av Sun Axelsson på manussidan en politisk film som knappt innehåller en tillstymmelse till argumentering utan upphöjer vagheten och romantiken till princip. Gå på vattnet om du kan känns som en 60-talsfilm som råkat bli inspelad i fel årtionde."

Carl-Eric Nordberg i Vi:

"Det kan inte hjälpas att Orlandas uppror mot yttre och inre förtryck verkar lite för tillrättalagt i sedelärande syfte.

I Björkmans som vanligt måttfulla och genomtänkta -- fast alltför svala och opersonliga distansregi -- blir det framför allt de privata känslokonflikterna som bränner igenom."

Chaplin:

"Det märkliga är att filmen på ingen punkt försöker fördjupa eller komplicera vår kunskap om de problem den tar upp. Ingenstans gör den någon ansats till att överraska åskådaren och säga något som denne inte väntar sig. Allt är givet på förhand och fritt från större känslomässig intensitet (-) Stig Björkman berättar rejält, utan direkta longörer, men skäligen oinspirerat. Bildspråket är ofta så rutinmässigt i sin brist på originalitet, att det blir övertydligt."

Kommentar Svensk filmografi

Sun Axelsson (f 1935) gav 1972 ut en roman från Chile med klart självbiografiska drag, "Eldens vagga". Den blev mycket uppmärksammad, och 1975 skrev hon på eget bevåg ett filmmanuskript som fritt byggde på såväl personliga upplevelser som denna roman. Manuskriptet skrevs för Stig Björkman som just haft sin största framgång med Den vita väggen (1975/10), men då Björkman samma år blev anställd som filmkonsulent med 3-årskontrakt vid Det danske filminstitut, lades manuskriptet åt sidan. Det var betitlat Orlanda Furiosa.

1978 hade mycket förändrats på Filminstitutet. Jörn Donner hade tillträtt som chef, Anna-Lena Wibom som ny producent. Axelsson/Björkman hade god kontakt med bägge. Manuskriptet drogs fram ur skrivbordslådan, reviderades, fick produktionsgaranti och antogs till inspelning. Enligt Filminstitutets nya principer lades dock inspelningen ut på ett mindre bolag, Bo A Vibenius' Audivision Investment, fast Anna-Lena Wibom kvarstod som producent. Det var ett arrangemang som Björkman var mindre lycklig över, men som han fick finna sig i, om han ville göra filmen. Budgeten var heller inte stor, bara drygt tre miljoner kronor. Chile, som i manuskriptet förvandlats till Argentina, fick vid inspelningen bli Spanien, där det var billigt att filma.

Inspelningen genomfördes -- som alla Björkmans filmer -- smidigt och planenligt, tre veckor i Stockholm från 8.1.1979, därefter sex veckor i Sevilla till och med 11.3.1979. Normal tid användes för efterarbetet, och det blev tidig höstpremiär.

Publikintresset var svalt. Filmen samlade 11 000 besökare.

Filmen visades i svensk TV (TV1) 30.9.1982.

I rollen som diplomathustrun gjorde ABBAs Annifrid Lyngstad spektakulär spelfilmdebut.

Inspelning

Stockholm Sverige 1979-01-08 1979-03-11
Stockholm
Sevilla Spanien

Visningar

Sverigepremiär 1979-09-17 Festival Stockholm Sverige 100 min
TV-visning 1982-09-30 TV1 Sverige 96 min
1999-10-28 SVT1 Sverige 96 min
Urpremiär 1979-09-17 Festival Stockholm Sverige 100 min
Cinemateksvisning 2020-02-17 Filmhuset Stockholm Sverige

Musikstycken

Originaltitel Gracias a la vida
Kompositör Violeta Parra (1966)
Textförfattare Violeta Parra (speansk text 1966)
Brita Åhman (svensk text)
Sångare Violeta Parra


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1980 (bidrag om 150 264,92 kr)

Ämnesord

Ambassad
Ambassadsekreterare
Argentina
DK Drama
DK Kärlek
Diplomat
Fängelse
Kungliga Biblioteket
Litteraturhistoria
Långbro
Mentalsjukhus
Militärdiktatur
Målarinna
Nattsköterska
Politik
Sevilla
Spanien
UD
Underjordiskt arbete
Våldtäkter
Äktenskapsbrott

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2750


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2750


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2750


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2750


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ I-band effekter
Bredd 17,5 mm


Typ I-band musik
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel GÅ PÅ VATTNET OM DU KAN Det började med en kärlekshistoria...
Tryckeri American printing


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel GÅ PÅ VATTNET OM DU KAN Det började som en kärlekshistoria...
Tryckeri American printing


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Omfång 99 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda furiosa
Omfång 135 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda & världen
Omfång 164 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda och världen : ett filmmanuskript av Sun Axelsson i regi av Stig Björkman
Omfång 116 s., innehållsbeskrivning (3 s.) ingår
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda & världen : en långfilm av Sun Axelsson
Omfång 163 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda & världen : en långfilm av Sun Axelsson
Omfång 163 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Un guión cinematográfico de Sun Axelsson en colaboración con Stig Björkman
Omfång 93 s.
Språk Spanska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Orlanda & världen
Omfång 144 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Walk on the water if you can
Omfång 43 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Orlsanda & världen
Omfång 44 s. + 4 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Walk on the water if you can
Omfång 24 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Omfång 43 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 16
Dia 5
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?