Världens störste älskare (1977)

Ägaren av Rainbow studios, Zitz, är svartsjuk på Paramount för deras succé med Rudolph Valentino. Han utannonserar en tävling i vilken han söker "världens störste älskare". En av dom som ställer upp är Rudy Hickman, en bagare från Milwaukee. Han far till Hollywood med sin hustru Annie, tar in på ett lyxhotell och ändrar sitt namn till Rudy Valentine. Men Annie, som är besviken på Rudys älskarkonst, lämnar honom och söker upp Rudolph Valentino. Rudy träffar Valentino och övertalar honom att få ta dennes plats under ett möte med Annie. Förklädd lyckas Rudy förföra Annie. Hon återvänder till Rudy när hon kastas ut av Valentino. Rudy är en av de tre finalisterna i tävlingen, som han vinner. Annie har återigen lämnat Rudy för att fara hem till Milwaukee, men han rider ifatt tåget och tar över henne till sin vite springare.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Som clown är Gene Wilder på sin höjd älskvärd. Som författare och regissör klarar han sig bara undantagsvis på sin parodiska blick, sin ystra ambition att driva gäck med stumfilmepokens kvartsfigurer och uppkomlingslater och kejsarvansinne. För vart tog poängerna vägen? Hejdlösheten?" Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Ibland får Wilder till det och är rolig, men dessemellan lider han i VÄRLDENS STÖRSTE ÄLSKARE av en fantasitorka som han försöker dölja genom att göra alla figurer hysteriskt uppskruvade.

Sånt blir tröttsamt i längden." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Det finns aktningsvärda komiska explosioner, men i stort tycker jag nog att Wilder än så länge är rarare som aktör än som författare och regissör.

Hans komiska ingivelser är sällan originella och det förefaller mig som om han ofta skrattar först och handlar sedan och det är inte en bra metod." Lasse Bergström i Expressen

"Det är inte så mycket som är nytt i denna dåraktiga farskarusell men Gene Wilder kastar sig in i leken med friskt humör och sin speciella blandning av mildhet och djävulskap i angreppen.

Jag tycker resultatet är roligt - och det blir inte sämre av John Morris poängrika musik. Vi skrattar kanske på olika ställen - och behöver inte vara rädda att skratta fel. För egen del hade jag nog roligast åt finalisternas provfilmning. För deras arma motspelerskas skull. Men jag är inte säker på att Gene Wilder skulle värdesätta den reaktionen." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se