Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Originaltitel The Elephant Man
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1981-03-23

Medverkande

Anthony Hopkins
Frederick Treves

John Hurt
John Merrick

Anne Bancroft
Mrs Madge Kendal

John Gielgud
Carr Gomm

Wendy Hiller
husmor

Visa alla medverkande

Handling

År 1884 bevistade en viss dr Frederick Treves en privatföreställning, vars attraktion utgjordes av den s k Elefantmannen. Vad den unge läkaren fick se var ett haltande, illaluktande...

Visa hela handlingen

Press

"Den är gjord i svartvitt, för att undvika monsterfilmens spektakulära effekter. Den handlar om outsidern på vilken omgivningen inhöstar endera pengar eller medicinsk berömmelse. Den...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Anthony Hopkins Frederick Treves
John Hurt John Merrick
Anne Bancroft Mrs Madge Kendal
John Gielgud Carr Gomm
Wendy Hiller husmor
Freddie Jones Bytes
Michael Elphick nattvakten
Hannah Gordon Mrs Treves
Helen Ryan prinsessan Alex
John Standing Fox
Dexter Fletcher Bytes pojke
Lesley Dunlop Nora
Phoebe Nicholls Merricks mor
Pat Gorman konstapeln på marknadsplatsen
Claire Davenport den feta damen
Orla Pederson den magra kvinnan
Patsy Smart den galna kvinnan
Frederick Treves ålderman
Stromboli eldslukaren
Richard Hunter Hodges
James Cormack Pierce
Robert Bush budet
Roy Evans kusken
Joan Rhodes kokerskan
Nula Conwell sköterskan Kathleen
Tony London den unge portvakten
Alfie Curtis mjölkbudet
Bernadette Milnes kvinna som slåss
Brenda Kempner kvinna som slåss
Carole Harrison en lättsinnig kvinna
Hugh Manning Broadneck
Dennis Burgess kommittéråd 1
Fanny Carby Mrs Kendals påkläderska
Morgan Sheppard en man på puben
Kathleen Byron Lady Waddington
Gerald Case Lord Waddington
David Ryall mannen med hororna
Deirdre Costello hora
Pauline Quince hora
Kenny Baker dvärgen med plymerna
Chris Greener jätten
Marcus Powell kortväxt man
Gilda Cohen kortväxt kvinna
Lisa Scoble ena siamesiska tvillingen
Teri Scoble andra siamesiska tvillingen
Eiji Kusuhara japanske blödaren
Robert Day lille Jim
Patricia Hodge skrikande mamman
Tommy Wright poliskonstapel
Peter Davidson poliskonstapel
John Rapley kungen i pantomimen
Hugh Spight kissen i pantomimen
Teresa Colding prinsessan i pantomimen
Marion Betzold huvudpersonen (pojken)
Caroline Haigh träd
Florenzio Morgado träd
Victor Kravchenko lejonet/kusken
Beryl Hicks fen
Michele Amas häst
Lucie Alford häst
Penny Wright häst
Janie Kells häst
Lydia Lisle Merricks mor

Bolag

Produktionsbolag Brooksfilms
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (DVD) Sandrew Metronome Distribution Sverige AB 2007

Handling

År 1884 bevistade en viss dr Frederick Treves en privatföreställning, vars attraktion utgjordes av den s k Elefantmannen. Vad den unge läkaren fick se var ett haltande, illaluktande mänskligt vrak, vars groteskt vanställda ansikte var oförmöget att visa några som helst känslor. Delar av kroppen var täckt av svampliknande hud. Treves ordnade så att Elefantmannen -- den 21-årige John Merrick från Leicester -- kunde komma till en föreläsning vid stadens berömda Medical College, som hörde samman med London Hospital. Treves undrade först om mannen var imbecill. Men så var inte fallet. Treves upptäckte efterhand att Merrick "var i besittning av höggradig känslighet -- och värre än allt annat -- hade en romantisk läggning." Sjukdomen Merrick led av hade inte angripit hjärnan. En dag förlorade läkaren kontakten med sin patient. Polisen beslöt nämligen att stänga "nöjesetablissemanget" och dess ägare begav sig till kontinenten med Elefantmannen. Merrick såldes till en annan tivoliägare, men lyckades på ett mirakulöst sätt ta sig tillbaka till Lonon, där han kollapsade på Liverpool Station. Polisen fann ett visitkort, som tillhörde Frederick Treves. Man lät kalla på läkaren, vilket blev upptakten till en ny tillvaro för Elefantmannen. John Merrick dog på sjukhus en aprildag 1890.

Censur / granskning

Censurnummer 122046
Datum 1981-01-21
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3390 meter
Kommentar Aktlängder: 550, 470, 435, 470, 430, 490, 545.


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Den är gjord i svartvitt, för att undvika monsterfilmens spektakulära effekter. Den handlar om outsidern på vilken omgivningen inhöstar endera pengar eller medicinsk berömmelse. Den skildrar det objekt som livet igenom befann sig i det sociala tittskåpet. Den angriper tittskåpsfunktionen.

Men står vi inte själva framför tittskåpet? Är biografernas tittare 1981 ädlare än londonslummens tittare 1884?

Upphovsmännen behöver inte rodna, eftersom filmen är mera dämpad än demonstrativ och mera medkännande än hemsk. Men risken finns att publiken behöver göra det.

John Gielgud och Anthony Hoppkins framför, utan en fadäs med stämbanden, var sin version av den brittiska stilteatern i dess allra som ståtligaste tappning. Spelmässigt liknar filmen ett dygdemönster; låt vara att det stundtals märkvärdiga utfallet av titelrollen till lika delar kan tillerkännas John Hurt och maskören.

Att det gäller ett fantastiskt verklighetsfall betyder inte automatiskt att det blivit en fantastisk film. Som sådan är den nämligen, prispokalerna och de utländska hyllningarna till trots, inte mera uppfordrande än ett viktorianskt kabinettsfoto." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Men för att ge detta drama liv, krävs att publiken görs delaktig. Sitter inte också vi på en freak show? Vilka fördomar bär vi inte själva på mot avvikelser från det "normala"? Vilka förutsättningar kräver vår egen humanitet, när "har vi råd" med den?

David Lynch lämnar inte bara publiken i sticket, han vrider dessutom historien mot det ofarligt sentimentala.

Här finns inte som hos Jack London en sociologisk ambition och politisk kritik; inte helelr, som hos filmföregångaren Herzogs Kaspar Hauser, någon kulturkritisk riktning.

Tvärtom: underklassen är bokstavligen en underklass: brutal, obilad, omänsklig. John Merrick blir människa först i borgerlighetens trygga humanistiska famn. Ja, biopubliken får inte ens se honom förrän han räddats under sin "manager" -- av Freddie Jones utformad som en försupen psykopat med antydd homosexualitet.

Att vänta med att göra Merrick till människa, såsom Lynch gör, är ett skräckfilmstrick som hör hemma i "Hajen".

Men jämsides med obehaget inför "Elefantmannen" infinner sig också en motvillig beundran: för konsekvensen i miljöskildringen, i den svart/vita filmens alla nyanser (denna tid som annars brukar beljugas i färggrann planschform), för John Hurts bräckliga, ständigt kärlekssökande stämma, i Anthony Hoppkins sammanbitna moraliskt tvehågsna läkargestalt.

Det är inte deras skuld att "Elefantmannen" inte blir den utmaning historien om John Merrick borde vara också för oss." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"Filmen har också blivit ett verkligt värdigt porträtt över en värdig människa som fötts till en ovärdig värld. Omgivningen med dess goda och onda krafter -- är känsligt och intelligent framställd av den spännande regissören Lynch. Victorias London har han återskapat med sällsynt dokumentär skärpa, lika mycket för örat som för ögat.

Utan försköningar har den fulaste av människor blivit till en ovanligt vacker film." Camilla Lundberg i Expressen

"När man hör att det gjorts en underhållningsfilm om "det mänskliga monstret" John Merrick så drar man onekligen öronen åt sig. Merrick var en ohyggligt missbildad ung människa som levde i drottning Victorias England och visades för pengar som ett kringresande tivolis främsta attraktion. (Hans levnadsöde beskrevs i en artikel i SvD den 23 mars.)

Att göra en film om denna olyckliga människa; vår tids sätt att visa honom för pengar? Nej, det är det inte. Så som den amerikanske regissören David Lynch lagt upp sin film och -- med några av Englands styvaste skådespelare i rollerna -- genomför den, får den mirakulöst nog aldrig tycke av sensationsmakeri.

Lynch gör historien om "Elefantmannen" (Merrick kallas så) till en fyllig tidsskildring i mustigt svartvita färger -- John Hurt i titelrollen gör den samtidigt till en tidlös berättelse om människoandens förmåga att övervinna även de vidrigaste omständigheter. Kanske ordet människoande låter en smula patetiskt: John Hurt håller på allt sätt tillbaka patetiken kring figuren." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Visningar

Stockholmspremiär 1981-03-25 Grand 1 Sverige 124 min
Sverigepremiär 1981-03-23 Cinema Göteborg Sverige 124 min
1981-03-23 Cinema Lund Sverige 124 min
1981-03-23 Sandrew Malmö Sverige 124 min
TV-visning 1995-01-29 Femman Sverige
1997-10-05 TV3 Sverige
1997-12-19 TV3 Sverige
2001-06-26 TV3 Sverige
2001-09-22 TV4 Sverige
Dvd-release 2007-04-18 Sverige

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3340


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Dia 1
Album Nej


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?