Originaltitel | Målaren |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1982-02-19 |
Hans Mosesson
Stig F. Dahlman, fabriksarbetare
Kent Andersson
Eskil, fabriksarbetare
Anneli Martini
Mona Jonsson, fabriksarbetare
Jussi Larnö
"Finnen", fabriksarbetare
Hans Wiktorsson
Åke, fabriksarbetare
Stellan Johansson
Bertil Oskarsson, fabriksarbetare
Stig Dahlman står hemma och målar. Åskådaren får lyssna till hans inre röst: De glömda minnena sköljer över mig. Jag vill måla livet. I en bullrig fabrikslokal står Stig vid...
De flesta kritiker skrev vänliga recensioner om Målaren. Inte minst vänliga var göteborgskritikerna. Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Målaren är en av de vackrare svenska filmer, som...
Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Regi |
|
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto | |
Musik | |
Koreograf |
|
Scenograf | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Inspelningsledare | |
B-foto |
|
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Kläder | |
Maskör | |
Klädassistent | |
B-ljud | |
Ljudläggning |
|
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Hans Mosesson | Stig F. Dahlman, fabriksarbetare | ||
Kent Andersson | Eskil, fabriksarbetare | ||
Anneli Martini | Mona Jonsson, fabriksarbetare | ||
Jussi Larnö | "Finnen", fabriksarbetare | ||
Hans Wiktorsson | Åke, fabriksarbetare | ||
Stellan Johansson | Bertil Oskarsson, fabriksarbetare | ||
Hans Dornbusch (som Hans Johansson) | "Tjocken", fabriksarbetare | ||
Weiron Holmberg | Sune, fackrepresentanten | ||
Sten Ljunggren | Ragge, förmannen | ||
- | samt | ||
Carina Eriksson | fabriksarbetare | ||
Tomas Forssell | fabriksarbetare | ||
Mats Johansson | fabriksarbetare | ||
Siri Johansson | fabriksarbetare | ||
Thorsten Näslund | Stigs pappa, stuvare | ||
Med Reventberg | fabrikskuratorn | ||
Nenad Andrejevic | fabriksarbetare | ||
Ronald Macke | |||
Ingmar Nilsson | |||
Anki Rahlskog | |||
Daniel Nilsson | |||
Sven Andersson | |||
Lars-Göran Andersson | |||
Egil Bergqvist | |||
Ingmar Eriksson | |||
Björn Hedvall | |||
Björn Holmgren | |||
Olle Kauppinen | |||
Gunnar Lilja | |||
Åke Norrby | |||
Jan-Åke Pettersson | |||
Roger Thölin | |||
Dan Weissenberg |
Produktionsbolag | Hagafilm AB | ||
---|---|---|---|
Samproduktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
Produktionsstöd | Stefan Jarl | ||
Distributör i Sverige (35 mm) | Folkets Bio AB | 1982 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Folkets Bio AB | 2022 | |
Laboratorium | AB Nordisk Filmkopia | ||
Förtext | Animagica Film & Video AB | ||
Övrigt bolag | Animagica Film & Video AB | (animation) |
Stig Dahlman står hemma och målar. Åskådaren får lyssna till hans inre röst: De glömda minnena sköljer över mig. Jag vill måla livet.
I en bullrig fabrikslokal står Stig vid en maskin. En tidsstudieman går runt och gör noteringar om arbetarnas prestationer. När Stig är obevakad, passar han på att snabbt teckna av en arbetskamrat, Mona, vid sin maskin. Hon upptäcker vad Stig har för sig. Ge fan i att rita mig, ropar hon.
Det här är ingen konstskola! klagar förmannen som kommer förbi. Det är en arbetsplats.
Du ska inte tro att du är något, säger en arbetskamrat, Åke, efter jobbet.
En dag slocknar ljuset under arbetet. Varför går strömmen alltid på vårat skift? klagar någon.
Vid en maskin nära Stig och Mona arbetar Eskil. Han tänder ett ljus. Sedan överlämnar han en handskriven dikt till Mona. Den handlar om tröst. Det är inte han som har skrivit den utan Stig Dagerman, berättar han.
Eskil och Stig är ute och seglar tillsammans. Under ett strandhugg frågar Eskil varför Stig inte slutar på jobbet och ger sig hän åt måleriet. Det är jobbet som betyder något, säger Stig.
Eskil berättar om en kille på jobbet som kallades Bellman. Han skrev dikter. Någon hittade hans skrivblock och tapetserade hela fabriken med dikterna. Det blev ett allmänt hån som Bellman inte orkade med. En morgon hade han hängt sig.
Eskil skriver dikter, men han har aldrig publicerat något. En gång skickade han en dikt till Metallarbetaren, berättar han för Stig. Men den blev aldrig införd.
På fabriken får fackordföranden, Sune, frågor om hur det ska bli med det nya ackordet. Men han har inga besked att lämna.
Mona kallas in på kontoret. Förmannen klagar på hennes försämrade produktionsresultat.
Arbetskamraterna är hemma hos Eskil på fest. Tänk om alla vi skrev eller målade eller komponerade musik, säger han. Vilken konst det skulle bli!
Men alla är ju inte begåvade, invänder någon.
På fabriken har arbetarna startat en fars. I ett rep från taket hänger en docka som förmannen förgäves jagar runt för att hala ned.
Efteråt grälar fackordföranden med Eskil. Är det så här man ska kämpa för jobben? Sedan två år håller fabriken på att köras i botten. Det görs inga investeringar.
Har du vetat detta i två år? undrar Eskil häpet.
I trappan tycks Eskil drabbas av yrsel, och vid maskinen faller han sedan till golvet. Stig skyndar fram.
Eskils ögon stirrar livlöst.
Stig och Mona ligger med varandra. Sedan ber hon honom gå. Han berättar att han ska göra något som han velat hela sitt liv. Han ska visa dem! säger han.
Stig målar nya tavlor. Utan historien är vi ingenting, säger hans inre röst.
Han tar sig osedd in i matsalen på jobbet. På väggarna hänger han tavlorna. En föreställer Eskil som har stupat vid sin maskin.
Det hörs några beundrande röster framför tavlorna. Men andra kamrater skrattar rått, särskilt när Åke gör sig lustig över "konstnären".
Fackordföranden anklagar Stig för skadegörelse - en förseelse som inte blir mindre allvarlig för att fabriken nu ska läggas ned.
En arbetare, Bertil, beskyller dock kamraterna för feghet. Ni struntar i era jobb, säger han. Eskil har ni redan glömt. Men Stigs tavlor får oss att inte glömma.
Stig eldar upp tavlorna ute i det fria.
Senare tar han sig in på den nedlagda fabriken. Han lyckas hålla sig undan för en patrullerande vakt, och han barrikaderar sig inne i en stor hall, där han börjar måla på en mur. Stående på en stege fullbordar han en målning som blir hans maning till kamp för rättvisa.
Vakten upptäcker att Stig har förskansat sig i hallen. En larmsignal ljuder. Stig målar vidare.
Stig står vid muren. Bilden fryses. Det hörs havsbrus.
Censurnummer | 123128 |
---|---|
Datum | 1982-02-12 |
Åldersgräns | Tillåten från 11 år |
Originallängd | 2440 meter |
Kommentar | Aktlängder: 535-540-530-515-320 m. |
Censurnummer | 122992 |
---|---|
Datum | 1981-12-08 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Fujicolor |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2440 meter |
Längd i minuter | 89 min |
Akter | 5 rullar |
De flesta kritiker skrev vänliga recensioner om Målaren. Inte minst vänliga var göteborgskritikerna.
Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Målaren är en av de vackrare svenska filmer, som jag sett på bra länge. Dessa blåtonade bilder över stan, över öarna och havet - dessa vandringar längs kajer och bland bergen gör att Göteborg kommer nära. Fiskmåsarna skriker, vattnet kluckar, spårvagnarna skramlar, utan att se havet känner vi dess närhet. Så är det ju med Göteborg.
Filmarna arbetar med kontraster. Mot de fria, vackra utomhusbilderna ställs den bullriga, nergångna interiören från arbetsplatsen, där nedläggningshotet hänger i luften. (-)
Det är ingen tvekan om att filmarna vet vilket samhälle de lever i Om det har de berättat förut i dokumentärer och halvdokumentärer. Det är också självklart för dem att ställa några arbetare i centrum. Men de har valt att skildra individer i stället för kollektiv, drömmar i stället för ideologier, den inre kampen och ej den yttre. Med sådana mål är det inte underligt att filmen ibland i sitt budskap blir något diffus.
Kanske hade trots allt en talträngdare huvudperson gjort berättelsen mindre vilsen. Vad vill Stig F Dahlman med sin konst: skildra sin längtan, dokumentera arbetarnas liv? Vad driver hans drömmar framåt, vad tänker han, vilka är hans föreställningar och mål? Inte heller hans vänner är tydliga hela vägen.
Men dessa invändningar är ändå marginella, denna gång. Det finns så många scener, som lyfter filmen förbi otydligheterna. (-)
Målaren är en film spelad med hjärtat. Ulf Dagebys suveräna musik suggererar örat, medan bilderna målar för ögat."
Ingela Lind, DN: "Filmen är tät av debattstoff som jag hoppas får en sprängverkan i hela landet - nu när populismen hotar att hjälpa stat och kommun att sänka den kulturpolitik som alltid suttit löst i verkligheten.
Redan öppningen i Målaren, med svanen simmande i blåljus över Göteborgs nedsmutsade hamnvatten, ger filmens grundackord. Målaren som försöker förena konsten med det monotona arbetet på fabriken är Stig, mjukt tolkad av Hans Mosesson.
För honom finns ingen motsättning mellan kroppsarbetet (som skildras med en ovanlig närgångenhet i långa, dokumentära och vackra sekvenser) och konstskapandet. Tvärtom befruktar det ena det andra.
Han skissar sina arbetskamrater i blyerts vid maskinerna och målar efter arbetstid dukarna tunga av mekanisk rörelse mot uttröttade kroppar i en expressiv efter-Amelinsk stil. Konsten gestaltar och förtätar relationerna mellan människorna, maskinerna och deras ägare på den nedläggningshotade fabriken.
(Bakom bilderna står i verkligheten den unge konstnären Ragnar Schmid, som i filmen också bokstavligen öppnar en ovanlig utställning.) (-)
Filmen balanserar på en smal gräns mellan realism och symbolism, och frånsett några klichéartade undantag lyckas den ända till slutet, som däremot blir farsartat. (-)
Men det är en parentes i en i övrigt mycket levande film, befriad från stereotyper både i person- och miljöskildringen och i estetiken.
Ovanlig är också filmens säkra rytm. Bilderna växlar mellan lugna svep över det nattliga industrilandskapet och bråk i trånga rum, mellan tystnad och hänförelse."
Stig Larsson, StT: "Stig F. Dahlman är en industriarbetare som också målar tavlor. Han verkar plågas av sitt arbete på fabriken. För honom ger det konstnärliga arbetet en glimt av frihet. När hans arbetskamrat och bäste vän dör på fabriken beslutar han sig.
Han hänger upp sina tavlor i lunchrummet, men några av hans arbetskamrater börjar driva med honom. På natten smyger han sig in i fabriken och gör en stor väggmålning. Nattvakten upptäcker honom.
Som ni förstår är det här en av de långtråkigaste filmer som gjorts i Sverige, vilket inte vill säga lite. Det är s a s en konstnärlig proletärfilm. Gestaltningen av arbetets helvete är ofta en komisk parafras på Bergman, en sorts Ormens ägg i fabriksmiljö. Stundtals är filmen helt outhärdlig. Men den innehåller också scener där klichéerna bryts av en värme, en arbetsplatsernas gemenskap."
Sverker Hällen, Chaplin: "Göteborg är en stad som nästan inte finns, åtminstone inte i massmedia. I filmens sällsamma värld har staden endast sparsamt skymtat som i Ingmar Bergmans Hamnstad och Alf Sjöbergs Vildfåglar. I Målaren träder den fram i ett brett panorama, en förälskad drömsyn, stundom med tycke av Chagall som då det dansande paret synes sväva ut över stadens tak.
Filmen innehåller också ett brett personregister med Hans Mosesson som centralgestalt, vass och vig i sitt spel. Han har hetta men också tyngd, besitter den specifika vikt som rollen kräver. (-)
Filmen rymmer också mycket roliga scener, som den sjungande, nakna, intvålade manskören i duschen och scenen med den upphängda dockan som föreställer verkmästaren. (-)
Musiken av Ulf Dageby är en tillgång för filmen, sparsamt använd, välavvägd och distinkt. Det är också trevligt att höra Charlie Parker, att höra Ferlin och Dagerman citeras. En smula kultur har trängt in i den svenska filmen."
Göran du Rées (f 1947) och Christina Olofson (f 1948) debuterade som spelfilmsregissörer med Målaren.
Stig Dahlmans målningar i filmen är i verkligheten utförda av Ragnar Schmid (f 19xx). Inför filmens premiär interjuades han i Arbetet (18.2.1982) av Maria Rudberg:
"Det kändes aldrig som om jag bara skulle illustrera en film. Det här är mina egna bilder, säger konstnären Ragnar Schmid."
Inspelningen av slutscenen fick skjutas upp från våren 1981 till hösten. Det "berodde mycket på att Ragnar inte var färdig med den stora väggmålningen som blir Stig Dahlmans starka protest.
I filmen verkar det som om han målar hela väggen i maskinhallen som besatt under en enda natt, hela tiden rädd att bli upptäckt av vakten.
- Nej, det skulle nog inte gå... Mig tog det tre veckor, berättar Ragnar. Duken är närmare fem gånger fem meter. (-)
Ragnar Schmid gick ut Valand 1975."
I Chaplin (nr 179/1982) meddelade Sverker Hällen: "Filmen är gjord för en ungefärlig kostnad av tre miljoner, något som till stor del möjliggjorts genom att den spelats in på 16mm samt genom att de medverkande satsat sina löner i filmen. Av Filminstitutet hade man fått H-fondsgarantier (1.211.000, något mindre än Varning för Jönssonligan) och därutöver endast ett mindre "stöd" ur G-fonden på ca 300.000. Flera gånger var upphovsmännen nära att ge upp och det var Stefan Jarl som slutligen ekonomiskt rodde projektet i land, en synnerligen värdefull insats."
Målaren deltog som svenskt bidrag vid Moskvafestivalen 1983, där den utsattes för övergrepp av de ryska värdarna. Om detta rapporterade Lars Åhlander i Chaplin (nr 188/1983): "Trots protester och motstånd från upphovsmännen (-) kapades [Målaren] med närmare sex minuter (en scen med män i dusch och en kärleksscen med ett par liggande i en säng). Olofson/du Rées ställdes till slut inför fait accompli med det "lugnande" beskedet: Det är en mycket erfaren och van person som gjort klippningen. Ni kan vara glada. Han har ju bara gjort filmen bättre."
1981-05 | 1981-06 | |||||
Sverige | 1981-02 | 1981-04 | ||||
Göteborg |
Sverigepremiär | 1982-02-19 | Sture | Stockholm | Sverige | 89 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1982-02-19 | Sture | Stockholm | Sverige | 89 min | |
TV-visning | 1985-07-30 | TV2 | Sverige | |||
Festivalvisning | 2023-01-28 | Haga 1 | Göteborg | Sverige | Göteborg Filmfestival 2023 |
Originaltitel | Embraceable You | |
---|---|---|
Kompositör | George Gershwin | (1929) |
Textförfattare | Ira Gershwin | (1929) |
Framförs av | Charlie Parker | (altsaxofon) |
Originaltitel | Kulkurin kaiho |
---|
Originaltitel | Tårarna fryser Kassandra | |
---|---|---|
Textförfattare | Stig Dagerman | |
Framförs av | Kent Andersson |
Originaltitel | Klättergrodan | |
---|---|---|
Textförfattare | Nils Ferlin | |
Framförs av | Kent Andersson |
Guldbagge | Stockholm | 1982 | Juryns specialbagge | Ulf Dageby | (för musiken) |
---|---|---|---|---|---|
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1982 | (bidrag om 562 474,94 kr) |
Tag ditt liv : En personundersökning (1995) | Målaren (1982) |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2425 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | I-band effekter |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | I-band musik |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Originalnegativ bild för OP |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 16 mm |
Typ | CRI-negativ |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Av Göran du Rées. |
Omfång | 102 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Av Göran du Rées. |
Omfång | 92 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Målaren- om en stads uppgång och fall eller om pojken som förblev okänd. |
Omfång | 97 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Målaren... där kulturen tar slut, där tar våldet vid. Av Göran du Rées. |
Omfång | 62 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Textlista. |
Omfång | 24 s. + 1 s. produktionsuppgiter och personlista. |
Språk | Tyska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 7 |
---|---|
Dia | 5 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Färgtyp | Färg |
Hastighet | 24 |
Längd i minuter | 89 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | WAV |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |