Pennies from Heaven (1981)

Arthur Parker är en kringvandrande notförsäljare i depressionsdrabbade Chicago 1934. Han är olyckligt gift och när han träffar lärarinnan Eileen förför han henne. Hon blir med barn, förlorar sitt jobb och tvingas prostituera sig hos hallicken Tom. Arthur ljuger för sin fru om kärlekshistorien. Till slut blir han hängd, oskyldigt anklagad för mord på en blind flicka.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Som tidsstudie förefaller Potters TV-följetong svår att efterlikna eller överträffa på vita duken. Herbert Ross har försökt, utan att lyckas lyfta kopian i nivå med orginalet. England 1935 har blivit Chicago 1934. Sex timmar har krympt till 108 minuter. Åtskilligt har fallit bort men inga plusvärden har kommit till.

Med ett undantag gubevars, nämligen Danny Daniels koreografi. Den kulminerar i det skimrande avsnitt där dagdrömmaren Steve Martin och hans väninna smälter samman med Fred Astaire och Ginger Rogers och återskapar "Let' face the music and dance". Och en gång till: när gangstern Christopher Walken med cigarren i käften uppför sin kalsongdans på en av slakteristadens underjordiska bardiskar. I båda fallen ligger den dansanta perfektionen nära.

I övrig haltar det. Säger vi att filmversionen lider av dålig rytmik är det inte musiken som avses utan trögheten, långörerna, pratsjukan. Farligheten har blivit snällare. Den mörka charmen har förtunnats.

Skillnaden mellan TV-serien och filmen, misstänker jag, är identisk med skillnaden mellan hantverket och storindustrin. Vilket är en sällsam sak, eftersom styrkeförhållandet brukar vara det motsatta." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Det är en melodram som inte tål för mycket allvar, och det kan bli långdraget mellan schownumren. Men i stort sett håller Herbert Ross i gång sin gungbräda av verklighet och drömmar, och det är just gungandet som utgör behållningen i "Pennies from heaven".

Främst genom aktörerna, som faktiskt häpnadsväckande skickligt växlar mellan färglösa medelklassfigurer och glamorösa artister. Showandet är hämtat från den tid då Busby Berkely stödde kvinnlig balettfärgring över filmduken och Fred Astaire och Ginger Rogers var ett par oförlikneliga lyxlirare på dansgolvet, och det har ju sina poänger i det här luggslitna sammanhanget.

Kanske är en av poängerna att människorna aldrig bara är vad de ser ut att vara, en sanning som filmen i så fall inte bara demonstrerar genom deras dagdrömmar utan också med ett par exempel från verklighetens trista bakgårdar." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Nu har den engelska TV-serien använts som underlag för en amerikansk film. Berättelsen är oförändrad men spelplatsen USA.

Filmens större resurser innebär framför allt magnifika showscener -- de håller Hollywoods bästa 30-talsklass.

De betyder också att vardagens grymhet och gråhet fått maka åt sig en aning till förmån för glittret. En tvivelaktig förbättring eftersom styrkan i desperationen dämpas.

Lyckodrömmarnas förljugenhet är tydligare, extra framhävd av Steve Martin, som den olycksalige amatörcharmören, Bernadett Peters och Jessica Harper, som hans båda kvinnor.

Och fortfarande är det omskakande underhållning, även om betoningen nu ligger på det senare ordet." Bernt Eklund i Expressen

"Har "Pennies from Haeven" inte blivit Ross bästa -- i betydelsen mest helgjutna -- film så har den nog ändå i all sin förfärande brokighet och med alla sina stilbrott blivit hans formellt intressantaste och djärvaste -- i en genre som aldrig utmärkt sig för någon djärvhet.

Han går till verket med något slags satanisk fröjd. Övergångarna från depressionens vardag till schlagertexternas glitterlycka är tvärbranta. Det fungerar inte i alla lägen men när det gör det är effekten fenomenal." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se