Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Originaltitel Reds
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Sverigepremiär 1982-04-07

Medverkande

Warren Beatty
John Reed

Diane Keaton
Louise Bryant

Edward Herrmann
Max Eastman

Jerzy Kosinski
Grigorij Zinoviev

Jack Nicholson
Eugene O'Neill

Paul Sorvino
Louis Fraina

Visa alla medverkande

Handling

Filmen är den passionerade kärlekshistorien mellan John Reed och Louise Bryant, ett par vars kärlek överlevde alla konflikter över yrkesambitioner, personliga mål och politiska ideal. ...

Visa hela handlingen

Press

""Privatisering" är ett skällsord från 70-talet. Emellanåt, men inte ofta, löper Beatty risken att fastna i det privata. Men han parerar den. Kärleksskildringen lyckas inte dominera på...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Dvd-titel i Sverige

Filmteam

Medverkande

Warren Beatty John Reed
Diane Keaton Louise Bryant
Edward Herrmann Max Eastman
Jerzy Kosinski Grigorij Zinoviev
Jack Nicholson Eugene O'Neill
Paul Sorvino Louis Fraina
Maureen Stapleton Emma Gold!man
Nicolas Coster Paul Trullinger
M. Emmet Walsh talare i liberala klubben
Ian Wolfe Mr Partlow
Bessie Love Mrs Partlow
MacIntyre Dixon Carl Walters
Pat Starr Helen Walters
Eleanor D. Wilson Mrs Reed
Max Wright Floyd Dell
George Plimpton Horace Whigham
Harry Ditson Maurice Becker
Leigh Curran Ida Rauh
Kathryn Grody Crystal Eastman
Brenda Currin Marjorie Jones
Nancy Duiguid Jane Heap
Norman Chancer Barney
Dolph Sweet Big Bill Haywood
Ramon Bieri polischefen
Jack O'Leary Pinkertonvakt
Gene Hackman Pete Van Wherry
Gerald Hiken doktor Lorber
William Daniels Julius Gerber
Dave King Allan Benson
Joseph Buloff Joe Volski
Stefan Gryff Alex Gomberg
Denis Pekarev tolken i fabriken
Roger Sloman Lenin
Stuart Richman Trotskij
Oleg Kerensky Kerenskij
Nikko Seppala ung bolsjeviksoldat
John J Hooker senator Overman
Shane Rimmer MacAlpine
Jerry Hardin Harry
Jack Kehoe Eddie
Christopher Malcolm
Tony Sibbald medlemmar i Kommunistiska Arbetarpartiet
R.G. Armstrong agent från regeringen
Josef Sommer statstjänsteman
Jan Tříska Karl Radek
Åke Lindman finsk eskort
Pertti Weckström finsk läkare
Nina Macarova rysk sjuksyster
José De Filippo rysk läkare
Andreas La Casa en liten pojke
Roger Baldwin
Henry Miller
Adela Rogers St. Johns
Dora Russell
Scott Nearing
Tess Davis
Heaton Vorse
Hamilton Fish
Isaac Don Levine
Rebecca West
Will Durant
Will Weinstone
Oleg Kerensky
Emmanuel Herbert
Arne Swabäck
Adele Nathan
George Seldes
Kenneth Chamberlain
Blanche Hays Fagen
Galina von Meck
Art Shields
Andrew Dasburg
Hugo Gellert
Dorothy Frooks
George Jessel
Jacob Bailin
John Ballato
Lucita Williams
Bernadine Szold-Fritz
Jessica Smith
Harry Carlisle
Arthur Mayer vittnen

Bolag

Produktionsbolag Barclays för Paramount
Distributör i Sverige (35 mm) United International Pictures AB
Distributör i Sverige (DVD) Paramount Home Entertainment (Sweden) AB 2007

Handling

Filmen är den passionerade kärlekshistorien mellan John Reed och Louise Bryant, ett par vars kärlek överlevde alla konflikter över yrkesambitioner, personliga mål och politiska ideal. Filmen behandlar en kontroversiell tidsperiod, som också inkluderar det amerikanska kommunistpartiets utveckling. Det var en tidpunkt i vår historia då många människor upptäckte och etablerade sociala och intellektuella värden, liksom politiska filosofier. Med en värld i krig och ett Ryssland splittrat i revolution som bakgrund är den också en berättelse om en man och en kvinna vars känslor och radikala idéer lyste upp deras tid. John Reed var en etablerad journalist, en idealist som fick erfara en vision av social rättvisa. Louise Bryant genomförde sina egna mål -- erkännande som författare och frihet som kvinna.

Censur / granskning

Censurnummer 123114
Datum 1982-02-04
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 5380 meter


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

""Privatisering" är ett skällsord från 70-talet. Emellanåt, men inte ofta, löper Beatty risken att fastna i det privata. Men han parerar den. Kärleksskildringen lyckas inte dominera på de politiska svepens bekostnad. Om ena hälften av hans film lutar åt "Dr Zjivago" så vetter den andra faktiskt åt Bertoluccis "1900".

Avsnitten från den ryska revolutionen skulle Eisenstein -- hur hädisk och avlägsen jämförelsen är kan tyckas -- kanske inte ha gett överbetyg men inte heller ogillat. 10-talets Amerika framställer Beatty som en ideologisk arena. I stumfilmens bruntonade foto närmar han oss till människorna och passionerna, extasen och haverierna, slagsmålen och den villkorliga enigheten.

"Reds" är, i all sin längd, en film som sjuder. Den förmedlar kunskaper och återblickar. Den ger oss några rejäla block av det amerikanska 1900-talets radikala historia. Den redovisar drömmen som sprack och revolutionen som sent omsider slog sig ner för att förtära sin egen avkomma." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Säkert kommer "Reds" av en del att uppfattas som en senkommen men repatriering av en amerikan, begravd i Kreml. Må så vara, men vittnena finns kvar liksom historien och John Reeds egna skrifter. Framför allt bär filmen på en stark och renhjärtad känsla för vad han kämpade för även om han själv aldrig skildras med hjälteretorik -- därtill skilde sig hans villkor för mycket från arbetarnas.

Mycket ligger också i filmens formella friskhet och bitvisa förmåga att ge kärlekshistorien en etisk bredd samtidigt som politiken får en vardaglig dimension." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

"I stället skildrar Beatty i gammal god amerikansk filmanda den kringelkrokiga kärlekshistoria som Reed upplevde med sin journalistkollega Louise Bryant, en liten dockhemsflicka som drogs in i bohemeriet kring Reed och hans vän Eugene O'Neill och blev en märklig skribent även hon.

Om detta handlar en mycket stor del av "Reds" och filmen är då ypperlig, med en finpenslad dåtidsskildring av New York och den amerikanska östkusten som på många sätt gör den besläktad med "Ragtime".

Diane Keaton är med sin moderna och sensuella feministframtoning en, om uttrycket tillåts, förtjusande Louise Bryant och Jack Nicholson har aldrig varit konturskarpare och bättre som aktör än i sin roll som den unge O'Neill, slagen av miss Bryants charm på vägen mot sin bittra undergång.

Men Beatty själv, upptagen som han är av sin stora filmdröms helhet, lyckas bara delvis ge ryggrad och trohet åt John Reed, som i hans tolkning är och förblir en truligt hemvävd amerikansk radikal, mer besläktad med Frank Capras mr Smith och mr Deed än med den klarögde kraftmänniska som John Reed uppenbarligen var." Lasse Bergström i Expressen

"Det är nästan alltför lätt att plocka sönder "Reds" i småbitar. Vissa är bra, andra patetiska, ytterligare andra saknas (varför börjar inte filmen tidigare -- med Reeds resor i bondeupprorens Mexico?).

Delvis räddar Warren Beatty helheten med sina "vittnen". Männsikor som var med på 10-talet, som kände Reed och Bryant. Filmade rakt upp och ner kommer de in när berättelsen hotar att gå över styr och fyller i med sina minnen och historiska fakta.

Ock för att vara gjord i USA är "Reds" förvånansvärt klarspråkig och rentav radikal.

Men ändå -- som så många amerikanska jättesatsningar är den storslagen, imponerande, förförisk -- och lämnar efteråt konstgjord smak i munnen." Mia Tottmar i Stockholms Tidnignen

"Om regi är personinstruktion så har Beatty lyckats bäst med Jack Nicholson, vilken uppträder som den cyniske romantikern Eugene O'Neill, men Nicholson verkar närmast ha instruerat sig själv och det har han onekligen gjort bra.

Om regi är allt det övriga som gör en film så har Beatty förutom den allvarliga missen med vittnena, som inte blir identifierade, släppt igenom så många hollywoodschabloner att man lugnt kan säga att Beatty har gjort för Reed var David Lean gjorde för Doktor Zjivago.

Här finns så många ytliga parallellscener, episoder som återkommer två gånger i olika dräkt men som egentligen inte säger mer än att Beatty tänkt efter ordentligt för att bevisa sin regikapacitet. Här finns vidare scener som bara måste återkomma senare som sentimentala minnesscener och naturligtvis har inte Beatty glömt det klassiska mötet på järnvägsstationen, som hämtat från Anna Karenina, eller pulsande över ödsliga snövidder, men då har det redan gått så långt att det är Barnen från Frostmofjället man först tänker på.

Reds blir trots sitt imponerande anslag mer en provkarta över förbrukade filmklichéer än en seriös film om en amerikansk revolutionär och knappast en film som skakar världen eller ens det etablerade Hollywood." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Visningar

Sverigepremiär 1982-04-07 Palladium Göteborg Sverige 196 min
1982-04-07 Camera Malmö Sverige 196 min
1982-04-07 Röda Kvarn Stockholm Sverige 196 min
1982-04-07 Sandrew 1 Linköping Sverige 196 min
1982-04-07 Fågel Blå Uppsala Sverige 196 min
1982-04-07 Prisma Västerås Sverige 196 min
1982-04-07 Spegeln Örebro Sverige 196 min
1982-04-07 Saga Helsingborg Sverige 196 min
TV-visning 1998-07-19 TV4 Sverige 188 min
1999-05-22 Kanal 5 Sverige 188 min
2003-04-10 Kanal 5 Sverige 188 min
2003-09-26 Kanal 5 Sverige 188 min
2003-12-18 Kanal 5 Sverige 188 min
Dvd-release 2007-02-21 Sverige
Precious Images (1986) Reds (1981)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 5319


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Cutting continuity
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 12
Dia 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?