Innehållsförteckning

Grundfakta

Originaltitel Frances
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1984-01-20

Medverkande

Jessica Lange
Frances Farmer

Sam Shepard
Harry York

Kim Stanley
Lillian Farmer

Bart Burns
Ernest Farmer

Allan Rich
Mr Bebe

Christopher Pennock
Dick Steele

Visa alla medverkande

Handling

1931. Frances Farmer (1914-1970) vållar uppståndelse i det konservativa Seattle med sin skoluppsats "Gud dör". Efter en tidigt påbörjad karriär som teater- och filmskådespelerska, bl a i...

Visa hela handlingen

Press

"Graeme Cliffords film speglar föga av Frances Farmers politiska övertygelser -- hur grundliga de nu kan ha varit -- men desto mer av de kedjereaktioner som gradvis leder till en människas...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Jessica Lange Frances Farmer
Sam Shepard Harry York
Kim Stanley Lillian Farmer
Bart Burns Ernest Farmer
Allan Rich Mr Bebe
Christopher Pennock Dick Steele
James Karen domare Hillier
Sarah Cunningham Alma Styles
Woodrow Parfrey doktor Doyle
John Randolph den vänlige domaren
Jack Riley Bob Barnes
Jordan Charney Harold Clurman
Darrell Larson Louella Parsons spion
Jeffrey DeMunn Clifford Odets
Lane Smith doktor Symington
Keone Young kinesiske läkaren
Bonnie Bartlett studions sminkös
Jonathan Banks liftaren
James Brohead vakthavande sergeant
J.J. Chaback damen på Roosevelt Hotel
Daniel Chodos regissören för ''No Escape''
Rod Colbin dömande domaren
Lee de Broux regissören för ''Flowing Gold''
Jack Fitzgerald ''klappan''
Nancy Fox autografjägaren
Anne Haney frisörskan
Richard Hawkins lodisen på gatan
Patricia Larson Mrs Hillier
Albert Lord arkitekten på ''Flowing Gold''
Vincent Lucchesi arresterande konstapeln
Jack Manning studiofotografen
Rod Pilloud Martoni Kaminski
Larry Pines man i telefon hos bookmakern
David V. Schroeder studioadvokaten
Helen Schustack påkläderskan
Sandra Seacat dramalärarinnan
Charles Seaverns fastighetsförvaltaren
Karin Strandjord Connie
Vern Taylor studiochefen
Andrew Winner brandchefen
Biff Yaeger mc-polisen
Alexander Zale man i visningsrummet

Bolag

Produktionsbolag Brooksfilm (för)
EMI Films Ltd.
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB

Handling

1931. Frances Farmer (1914-1970) vållar uppståndelse i det konservativa Seattle med sin skoluppsats "Gud dör". Efter en tidigt påbörjad karriär som teater- och filmskådespelerska, bl a i Hollywood, blir hennes förhållande till den halvvärld som omger henne alltmer problematisk. Under vandringarna in och ut bland mentalsjukhusen blir också hennes moderskonflikt uppenbar. Efter en lobotomi återvänder hon stympad till den s k verkligheten utanför murarna.

Censur / granskning

Censurnummer 124024
Datum 1983-04-25
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3835 meter
Kommentar Aktlängder: 555-545-570-520-510-555-580 = 3835 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Technicolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3835 meter
Längd i minuter 140 min
Akter 7 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Graeme Cliffords film speglar föga av Frances Farmers politiska övertygelser -- hur grundliga de nu kan ha varit -- men desto mer av de kedjereaktioner som gradvis leder till en människas sönderfall. Att alla stadierna i förloppet blir tillvaratagna är Jessica Langes förtjänst. Vad hon levererar, med sin intelligens och stridbarhet, sin bedrövelse och skelögda karisma, är varken mer eller mindre än ett skärrande och minnesvärt solonummer.

Den film hon lyfter blir ingen katedral, inget äreminne, heller ingen äreräddning. Men den tecknar en ruskig bild av drömfabrikens allra skräpigaste baksida.

Den industri, nämligen, där tiden fortsätter att vara knapp och individerna fortsätter att vara förbrukningsartiklar." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Vad filmmakarna främst har betonat är Frances status -- eller rättare brist på status -- som kvinna; rätten till den egna identiteten. Detta framkommer kanske bäst i skildringen av Frances relation till sin härsklystna mor, som söker (upp)leva den karriär hon själv aldrig fick genom dottern. I Kim Stanleys magnifikt skräckinjagande gestalt blir hon till ett slags sammanfattande förtätning för konfrontationen mellan Frances roller och (sökandet efter) det egna jaget; mellan det hon vill göra och det hon anses böra göra -- som skådespelerska, som dotter, som kvinna -- för att anses fullt "normal".

I denna skildring av en mordotter-relation har filmen lyckats, men som helhet har den tyvärr blivit en förutsägbar och ibland omåttligt meiodramatisk historia. Så framstår de flesta (utom Frances) som en samling endimensionellt ondsinta karikatyrer: poliser, Advokater, psykiater: och "intellektuella" -- män med (företrädesvis) runda glasögon som alla tycks hämtade direkt från ett filmiskt vaxkabinett." Maaret Koskinen i Dagens Nyheter

"Frances Farmers öde är tankeväckande och den debuterande filmskaparen Graeme Clifford skildrar det med vemod men utan djup. Jag tycker att hans film till slut blir i entonigaste laget när den på ett tidigt stadium finner roten till det onda i förhållandet Frances Farmer och hennes mor.

Kim Stanley är en märklig aktris men hennes bild av den amerikanska drakmodern som eldsprutande och omedveten knäcker sina barn kastar en för stor slagskugga över denna patetiska filmbiografi." Lasse Bergström i Expressen

"Graeme Clifford debuterar som regissör (han klippte "Postmannen ringer alltid två gånger" med Lange/Nicholson), och gör det övertydligt många gånger -- närbild på spritglas och tabletter, limousinen som stannar till vid de arbetslösa intill sina brinnande värmetunnor.

Men jag förlåter honom när han låter katten stanna i trappan och glo över axeln på familjegrälet. När dårarnas Hollywood efter sig. Och de säger att hon är galen.

Ändå kunde Clifford som den klippare han är ha satt saxen ett par gånger till i sitt förstlingsverk, eller begränsat sig. En film kan aldrig vara ett liv." Marie Olofsson i Stockholms Tidningen

"Graeme Clifford håller inte tillbaka sin samhällskritik. Han har inte åstadkommit filmkonstens mästerverik, men det är befriande med en amerikansk film som vågar avstå från det högglanspolerade. Jessica Lange klarar både de små skiftningarna och de stora utspelen. Skickligt undviker hon att låsa rollen och ge Frances tragedi någon alldeles entydig förklaring.

Att mycket har sin grund i de framgångskrav den supereogistiska mamman ställer på sin dotter anar man ju tidigt och får omsider belägg för en grandios och skakande scen där mamman (Kim Stnley) totalt ingorerar sin illa medfarna dotters beslut att avstå från karriären.

Likväl lyckas Jessica Lange tolka gestalten så att en hel kedja av orsaker blir synlig och när man lämnar biografen fortsätter man att reflektera över allt som formar ett livsöde." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Visningar

Sverigepremiär 1984-01-20 Cinema Göteborg Sverige 140 min
1984-01-20 Astoria Stockholm Sverige 140 min
1984-01-20 Victoria 1 Stockholm Sverige 140 min
1984-01-20 Sandrew Uppsala Sverige 140 min
TV-visning 1995-01-08 Femman Sverige
2000-10-28 TV4 Sverige
2002-09-07 TV4 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Sonat, piano, K. 331, A-dur
Kompositör Wolfgang Amadeus Mozart (1783)


Originaltitel Symfoni, nr 7, op. 92, A-dur
Kompositör Ludwig van Beethoven (1812)


Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista


Typ Cutting continuity
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 14
Färg papper 2
Dia 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?