Dora Brandes : Drama i 4 akter (1916)

Filmens svenska programblad 1916:

Den unge, politiske skriftställaren och journalisten Gustave Calvi är på besök hos sin gynnare, greve d'Albert, en framstående politker. Samtalet rör sig emellertid denn gång icke om poltiken, utan om en dam, den firade skådespelerskan Dora Brandes, som greven hyser en livlig böjelse för. Han önskar att Calvi skall besöka henne för att skriva en sympatisk artikel om henne i sin tidning, och Calvi lovar att utföra uppdraget.

Journalistens besök hos konstnärinnan blir ödesdigert. Calvi blir berusad av Dora Brandes' intelligens och skönhet, och i stället för artikeln skriver han i sin tidning en svärmisk hyllningsdikt till henne. Betagen av hans beundran inbjuder hon honom till ett nytt besök, som slutar med att Calvi gör en passionerad kärleksförklaring. Dora Brandes besvarar hans lidelse, och publiken får snart ett pikant samtalsämne att dryfta, då det blir bekant, att den berömda skådespelerskan brutit sitt engagemang för att bosätta sig på landet med journalisten Calvi. Greve d'Albert söker förgäves bryta förbindelsen genom att framhålla för Dora Brandes att hon förstör sin framtid som konstnärinna. I valet mellan konsten och kärleken segrar hennes känsla för Calvi, och hon blir hans hustru.

Men efter några månaders ostörd lycka infinna sig bekymren. Calvi har små inkomster, som icke räcka för deras vanor. Situationen blir kritisk då Calvi behöver en större summa för att genomdriva sitt val till parlamentet. Han vänder sig förgäves till sin gamle beskyddare, greve d'Albert, för att få låna beloppet. Hans hustru, som förstår att det är en livssak för Calvi att få fullfölja sin politiska karriär, fattar då beslutet att - till vad pris som helst - skaffa honom pengarna. Hon begagner sig av sin makt över greve d'Albert och får av honom det behövliga beloppet. Med hjälp av grevens pengar blir Calvi vald. Men d'Albert, som hatar sin förutvarande skyddsling, har varit nog omtänksam att av Dora Brandes begära ett kvitto, i vilket hon erkänner att hon mottagit ett så och så stort belopp av honom för att befordra Calvis val. Efter en scen mellan Calvi och d'Albert visar greven sin lycklige rival kvittot, som röjer, till vilket pris valet vunnits. Calvi gripes av en ursinnig vrede mot Dora, som förnedrat sig själv och vanärat hans namn. Att hon gjort det av kärlek till honom blidkar honom ej. Han förskjuter henne obarmhärtigt, och Dora Brandes lämnar förtvivlad sitt hem och går mot ovissa öden.

Efter ett par år återfinna vi henne på ett ruskigt kafé, trasig, förnedrad, djupt sjunken i dryckenskap och elände. Medan hon sitter där och bedövar sig med att dricka får hon tag i en tidning, som väcker alla plågsamma minnen till liv. Det omtalas i tidningen, att politikern Calvi, som är utsedd att taga plats i den nya regeringen, hotas av greve d'Albert, som offentligt tillkännagivit, att han ämnar förelägga parlamentet ett dokument, som skall störta ministerkandidaten. Dora Brandes förstår, att det är fråga om hennes olycksaliga kvitto och vaknar med ens till handlingskraft. Hon skyndar till Calvi, som förskräckt ryggar tillbaka för hennes förfallna utseende, och förklarar, att hon skall rädda honom, om han bara skaffar henne presentabla kläder. Calvi mottager anbudet, telefonerar till ett modemagasin efter kläder, och om en stund är den förfallna kvinnan åter världsdamen Dora Brandes. Hon skyndar till greve d'Albert, som hon träffar på sjuksängen, och lyckas övertala honom att lämna henne det farliga papperet. Calvi har under tiden väntat i fruktansvärd spänning. Då hon återvänder med räddningen, vakna alla hans känslor för henne, och han sluter henne ömt i sina armar. "Du har räddat mitt liv och återuppväckt min kärlek."

Men Dora Brandes inser i samma ögonblick, att hon endast upplevat ett flyktigt återsken av den försvunna lyckan. Det står klart för henne, att Calvis känslor för henne icke äro annat än tacksamhet, och att han i sitt innersta endast är upptagen av tanken på sin karriär. Då han för en stund avlägsnar sig, faller hon i förtvivlan och dricker vilt av vinet från det dukade bordet. Calvi finner henne vid sin återkomst drucken och förändrad, gripes av fasa och avsky och stöter henne bort. Dora Brandes sliter av sig den elegans, hon behövt för att rädda den älskade, tar på sig sina trasor och vacklar ut för att söka döden.