Glöm Mozart (1985)

Originaltitel	Vergesst Mozart
Svensk premiärtitel	Glöm Mozart
Distributionstitel	Forget Mozart

Regi	Slavo Luther
Manus	Zev Mahler
Producent	Karel Dirka
Foto	Josef Simoncic
Musik	Wolfgang Amadeus Mozart Peter Breiner

Max Tidof	Mozart
Armin Mueller-Stahl	greve Pergen
Catarina Raake	Konstanze
Wolfgang Preiss	baron van Swieten
Uwe Ochsenknecht	Schikaneder, teaterdirektör
Winfried Glatzeder	Salieri
Katja Flint	Magdalena
Jan Biczycki	betjänten
Kurt Weinzierl	läkaren

Produktionsbolag	Oko-Film GmbH Karel Dirka
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Wien, 5 december 1791. Vid Mozarts dödsbädd har sex personer samlats, som hade kontakt med honom under hans sista år, hans hustru Konstanze, hans vän och exploatör Schikaneder, 1:e hovkompositören Salieri, frimuraren baron van Swieten, en läkare samt Mozarts betjänt. Officiellt har de samlats för att bringa den döde en sista hyllning, men det trånga rummets atmosfär präglas av misstänksamhet och fruktan. Även chefen för Wiens hemliga polis, greve Pergen, är närvarande. Under ett dramatiskt nattligt förhör med de sex rullas Mozarts liv åter upp: hans musikaliska geni, hans obändiga frihetsbegär, och hans otyglade lidelser. Mozart framträder inte bara som geni utan även som människa med egenskaper som styrka, svaghet och fruktan. Hans liv var hektiskt, ständigt präglat av vissheten att han inte skulle bli gammal. Mozart är en fascinerande och obekväm människa. Han stöter bort sina vänner men mot sina fiender och deras intriger tycks han knappast försvara sig. Polischefens förhör kan dock inte klargöra alla frågor. Var och en i dödsrummet kan ha haft ett motiv att röja Mozart ur vägen. Hans död förblir ett mysterium.

Censurnummer	126105
Datum	1986-04-14
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2587 meter
Kommentar	Aktlängder: 476-487-559-560-505 = 2 587 meter.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg

Pressreaktion Svensk filmografi

"Tom Hulce i Formans Mozart var mest spelevink. Max Tidof har inte minst fördelen av en överraskande porträttlikhet med huvudpersonen. Han präglas dessutom av allvar, värdighet och intensitet med inslag av uppsluppet humör och vällust.

Irriterat sparkar han sin foxterrier, men ber honom genast om förlåtelse. Motvilligt låter denna hund sig föras bort från Mozarts grav.

Den överraskande titeln -- "Glöm Mozart" -- får filmen genom Pergens ord till människorna i slutscenen.

Därmed vore man fri, menar han att tala om mästaren som inte hotar samhällets harmoni." Åke Brandel i Aftonbladet

"Detta försök att göra Mozart till politiskt sprängstoff verkar något överdrivet. Det blir inte sannolikare av att Luther målar en lämplig bakgrund av storpolitiska manövrer och ekon från franska revolutionen. Inte heller när han låter frihetliga och medmänskliga tongångar ur "Figaros bröllop" och "Trollflöjten" ackompanjera det mullrande hotet.

Till slut inrangeras även polisen i misstankarna. Om någon tycker detta är i fantasifullaste laget, så finns det andra exempel som inte är sämre.

Som när Mozart och Salieri har en orgie tillsammans, där de spritt nakna spelar fyrhändigt på piano medan lika avklädda nymfer dansar i bakgrunden. Kanske fick Mozart här en fatal könssjukdom?

Detta och annat att förtiga. Visst har en filmskapare rätt att låta fantasin spela över historiens dunkla gömmor. Men här blir det mera kuriöst än intressant.

Om undantagsmänniskans helvete i en insnöad värld har väl Luthers film något att säga. Men den andfådda thrillerformen, med teatraliskt uppskruvade scenföljder, skapar mer irritation än spänning.

Det är inte utan att man efter detta alster vill uppmana filmgubbarna att glömma Mozart ett tag!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Glöm Mozart" skiljer sig i de flesta avseenden från "Amadeus". Den ser inte Salieri som en fadersgestalt och -- framför allt -- den använder inte musiken som en strikt integrerad del i berättelsen.

I jämförelse är det en "liten" film, men som kulturhistorisk kostymthriller är den likväl trevlig att skåda." Bernt Eklund i Expressen

"Eftersom Formans Amadeus fortfarande finns kvar på repertoaren kan ju den hågade göra en jämförande studie och själv avgöra vilken version som mest liknar den egna uppfattningen om kompositörens liv och karaktär.

Vad det gäller den skådespelarmässiga framställningen av huvudpersonen känns aktören Tidofs version mer övertygande. Han är inte som Tom Hulce i Amadeus pueril och fnittrig men väl lika medveten om sin storhet. I stället förenar han hos Tidof sin arroganta övertygelse med en mer intensiv och mörkare självdestruktiv ådra.

Slavo Luthers Glöm Mozart är intressantare som personteckning än Formans Amadeus om än inte lika inställsamt glimmrande -- men varför skulle egentligen en film om Mozart behöva vara det." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Sverigepremiär	1986-05-23	Filmstaden	Stockholm	Sverige	94 min

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	7
Album	Nej