Grundfakta

Media (3 st)

Originaltitel Mannen som blev miljonär
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1980-05-17

Medverkande

Gösta Ekman
Stig, "Stickan", porrklubbsägare

Lars "Brasse" Brännström
Jan Olsson, SÄPO-agent

Olof Bergström
Bengt Sundelin, statsminister

Allan Edwall
Allan Persson, kansliråd

Anki Lidén
Anki, journalist på Expressen

Björn Gustafson
Bosse, Stigs medhjälpare

Visa alla medverkande

Handling

Ett OPEC-möte i Stockholm sprängs bokstavligen i luften. Den svenske statsministern måste skyndsamt bege sig hem, bara för att upptäcka att hans dotter kidnappats.

Press

Recensenterna var överens om att filmen var underhållande berättad, och att framför allt skådespelarna var utomordentliga, men filmen fick trots detta bara med tvekan...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Gösta Ekman Stig, "Stickan", porrklubbsägare
Lars "Brasse" Brännström Jan Olsson, SÄPO-agent
Olof Bergström Bengt Sundelin, statsminister
Allan Edwall Allan Persson, kansliråd
Anki Lidén Anki, journalist på Expressen
Björn Gustafson Bosse, Stigs medhjälpare
Lis Nilheim Anne-Marie, bordellägare
Eddie Axberg Jens Fors, terrorist
Hæge Juve Jannike Broberg, statsministerns barnflicka
- Samt - i alfabetisk ordning:
Liv Alsterlund Kristina Sundelin, fem år
Torgny Anderberg professor Gunnar Lundell
Tintin Anderzon
Ulf Andrée polis som leder razzian mot porrklubben
Sten Ardenstam Harry, rikspolischefen
Mats Arehn en journalist på Expressens redaktion
Per-Axel Arosenius SÄPO-man
Eva Borg
Sture Djerf SÄPO-kommissarie
Stig Hannes Edfeldt Nisse, Ankis son
Claes Elfsberg TV-reportern vid valvakan
Birgitta Ellis
Gösta Engström SÄPO-polisen som förhpr Fors
Agneta Ehrensvärd Lisa, Jan Olssons sammanboende
Stig Ossian Ericson Hans, svampplockare
Björn Gedda Kurt, SÄPO-polis
Göran Graffman ena skattepolisen på sjukhuset
Ulf Hasseltorp
Sture Hovstadius hovmästaren på restaurangen
Åke Lagergren en orienterare
Lars Lennartsson överläkare Lundvall som kommer ut från porrklubben
Åke Lindström poliskommissarien i Märsta
Agneta Mathiesen
Håkan Nilsson nyhetsuppläsare i TV
Hjördis Petterson Hans mamma, svampplockare
Gösta Prüzelius Bertil, den svenske ambassadören i London
Yngve Steen
Lotten Svensson
Inger Säfwenberg Inger Säfwenberg, TV-reporter för Rapport vid attentatsplatsen
Birgitta Terpstra
Hans Wahlgren
Torsten Wahlund SÄPO-polis
Per Waldvik journalist på Expressens redaktion
Ewonne Winblad radioröst (endast röst)
Tom Younger engelsktalande TV-reporter utanför statsministerns hus
Anders Åberg polis på polisstationen i Märsta

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1980
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1981
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1981
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Ett OPEC-möte i Stockholm sprängs bokstavligen i luften. Den svenske statsministern måste skyndsamt bege sig hem, bara för att upptäcka att hans dotter kidnappats.

Censur / granskning

Censurnummer 121618
Datum 1980-09-08
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2730 meter
Längd efter klipp 2715 meter
Kommentar Akt 3: Mord i badkar kortas, 15 m


Censurnummer 121279
Datum 1980-05-05
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2730 meter
Kommentar Aktlängder: 560-520-555-560-535 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Fujicolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2730 meter
Längd i minuter 100 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Recensenterna var överens om att filmen var underhållande berättad, och att framför allt skådespelarna var utomordentliga, men filmen fick trots detta bara med tvekan godkänt.

Jurgen Schildt, AB: "Någon gång under det parisiska 50-talet lanserades en motståndslära som kallades resistentialismen och som förhöll sig till existentialismen som Vårblandaren till Jean-Paul Sartre.

Vad som salufördes av resistentialisterna, vilka uppskattningsvis inte var talrikare än folkpartisterna på ett torgmöte i Orminge, var den sorglustiga insikten om alltings inneboende djävulskap. Tappar du en kragknapp fem minuter före ditt bröllop hamnar den automatiskt längst inne under byrån. Tappar du en smörgås kan du alltid räkna med att smörsidan faller neråt. Tingen, kort sagt, är emot oss.

Finns det någon filosofi i Mats Arehns nya film - ett antagande som i och för sig är lika obefogat som användningen av kioskdeckaren som uppbyggelselitteratur - så är det den resistentialistiska.

Flyr mörkmännen i bilen blir det motorstopp. Magasinerar de sin gisslan i skogen störs de naturligtvis av ett gäng terränglöpare och av Hjördis Pettersons surrealistiska svampplockerska. Fraktar porrkungen Gösta Ekman iväg liket Björn Gustafson trillar förstås lådan i gatan och törnar mot en polisbil. I övrigt dras Ekman intrigen ut med någonting så oheroiskt som kronisk hösnuva. Tingen och makterna är emot dem alla.

Resistentialismen sträcker sig dessbättre inte därhän att Mats Arehn tappar filmen ur händerna. Hans berättarstil är lätt, snabb och oöm. Hans grepp är, som framgår av ovanstående, distanserande och ironiskt. Hans mål är den legitima eller illegitima underhållningen. Summan av delarna har blivit en svensk kioskdeckare som förfärdigats av en påfallande duktig och hantverkskunnig och USA-influerad yrkesutövare."

Eva Engström, Arbetaren: "Där finns bisarra infall som man måste skratta åt. Det blir roligt därför att Mats Arehn använder sig av fina skådespelare, som har förmåga att spetsa till de triviala momenten och dra ut det ömsint mänskliga ur det pekoralistiska. (-)

Men inför filmen som helhet ställer jag mig oförstående.

Mats Arehn vill inte göra anspråk på att vara 'konstnärlig', har han sagt. Det är ju ett ord som man kan vifta bort, men inte blir det lättare för det. Han har haft skoj när han har gjort filmen och hoppas bara att publiken också får roligt när de ser den, säger han. Han vill bara vara underhållande och har ingen speciell idé med sin film. (-)

Han menar ingenting särskilt med att framställa höga politiker som ekonomiska brottslingar och mördare - är det det som är roligt? Den stackars porrflickan dränks som en gris och det är kanske parodi på kvinnoförakt i film, men inte hade jag roligt åt det.

Jag tycker inte att man måste ha något storstilat budskap med det man gör, men som åskådare vill man i alla fall få en känsla av någon mening - annars är det inte roligt."

Eva af Geijerstam, DN: "På en punkt har dock Arehns film renodlade svenska krusbär. Skådespelarna är våra egna: Gösta Ekmans astmatiska porrhandlare, Brasse Brännströms timida Säpo-agent, Olof Bergströms fifflande statsminister. De är skojiga, därför att de är välkända skådespelare i nya roller. Gösta Ekman är t ex långhårig och iklädd jeanskostym. Brasse Brännström har lagt alla sina trubbiga maner från myror, elefanter och krogsketcher åt sidan.

Men liksom i sina amerikanska förebilder är det en muntration med begränsningar. De föreställer alla sina personer, gestaltar dem inte. Och bara i några fall finns den komiska udden, den blixtsnabba belysningen av svenska företeelser som överskrider intrigens yttre vindlingar.

(-) Mats Arehn tar inte vara på möjligheterna. Han tycks mena att det räcker med en viss hantverksmässig fingerfärdighet, ett mått av ytliga överraskningar.

Därmed sprider Mannen som blev miljonär en doft av politikerförakt och förvirring kring den politiska terrorismens mål och medel. Likaväl som det som inte förtjänar att skämtas kring inte heller förtjänar att tas på allvar, gäller motsatsen.

Man bör inte bara känna till och behärska spelets regler, utan också veta var målet ligger och var motståndaren håller hus."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Mats Arehn hade filmerfarenhet redan när han började göra långfilmer och det kan inte hjälpas att biopubliken har glädje av detta. Litet grand kommer man att tänka på den amerikanska underhållningsfilmens pionjärer vilka, av sentida intervjuare pressade på budskap och ideologier, brukar säga "vi gjorde film bara".

Vad jag menar är att om Mats Arehn inte hör till de mycket intressanta filmskaparna så hör han i alla fall till de i god mening underhållande - och det händer att det i förbifarten, som en opretentiös biprodukt, faller ut ett eller annat tankekorn.

Vad som faller ut vid sidan av denna, i upprymd ton berättade, terrorist- och kidnappningshistoria är expositionen av hur yrkesrutinerna deformerar människor till nästan total fantasilöshet - vilket kan vara förödande t ex vid bovjakt. Men det är en fantasilöshet som vi känner igen från många områden i den vardag vi alla har att tampas med."

Carl-Eric Nordberg, Vi: "Om [Arehn] över huvud har något budskap tar det formen av en cynisk klackspark. Vi hör egentligen - statsministrar, porrhandlare och andra medborgare - till samma släkte av fifflare och myglare.

Arehn fångar in både kanslihus och sexklubb, både Säpo och Kalle Anka i en karikatyrspegel som åtminstone ibland förvandlar folkhemmet till ett roande dårhus. Samtidigt driver han upp det dramatiska tempot à la amerikansk gangsterfilm så att bilderna ofta rusar förbi som under en berg-och-dal-banefärd på Tivoli.

Det är onekligen och inte så sällan medryckande. Men det blir ändå och i längden ganska mekaniskt. (-)

Visst behövs det svenska samhällskritiker på vita duken. Och nog strör Mats Arehn och hans medarbetare ut en del välkomna bananskal i maktens korridorer. Felet är bara att de tycks så angelägna att roa oss med allsköns kullerbyttor att vi rätt snart inte alls bryr oss om vem som bryter nacken och varför."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen är en fri bearbetning av romanen "Maskerat brott" (1971) av Olle Högstrand (f 1933) och lanserades i pressen som en thrillerkomedi. Högstrand hade gjort sig känd som thrillerförfattare och var vid filmens tillkomst politisk kolumnist i Västerbottens Folkblad.

Mannen som blev miljonär var Mats Arehns (f 1946) fjärde långfilm efter Maria (1975/21), Uppdraget (1977/12) och En kärleks sommar (1979/2).

Först tre månader efter stockholmspremiären kom filmen upp på biograferna ute i landet. Totalt gick den ut i 20 kopior.

Efter fyra månader drogs filmen in för att klippas ned med 20 sekunder. Därmed ändrades censurfärgen från gul, barnförbjuden, till grön, tillåten från 11 år. Ingreppet avsåg den sekvens där en prostituerad mördas i ett badkar. Bortklippningen gjordes i samförstånd med produktionsbolaget och distributören SF, även om man riktade viss kritik mot Biografbyråns långsamhet:

"- Filmcensuren kunde ha påpekat det här innan vi gick ut med så många kopior, säger Ursula Hægerström, informationschef på SF. (-)

Filmcensor Ann-Katrine Agebäck är helt oförstående för kritiken.

- Redan några dagar före premiären den 17 maj påpekade jag för SF att en klippning av badkarsscenen var tillräcklig för att göra filmen tillåten från 11 år.

- Men SF föredrog att behålla scenen för att få ut filmen så snabbt som möjligt.

(-)

- Den har redan setts av 300.000 och spelat in ca sex miljoner. Ett mycket bra resultat [som] vi hoppas ska bli ännu bättre när åldersgränsen nu sänks, förklarar Ursula Hægerström." (Svante Fredriksson i Arbetet 12.9.1980)

Förlaga

Originaltitel Maskerat brott (Roman)
Författare Olle Högstrand


Inspelning

1979-09-24 1979-12-09
SF:s ateljé Gröndal Sverige
Lidingö Sverige
Stockholm Sverige
London Storbritannien
pendeltågsstationen Huddinge Sverige
Tullinge Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1980-05-17 Röda Kvarn Stockholm Sverige 100 min
Urpremiär 1980-05-17 Röda Kvarn Stockholm Sverige 100 min
TV-visning 1995-03-03 Kanal 1 Sverige

Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1980 Högsta kvalitetspoäng (Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 359 494,56 kr)

Ämnesord

DK Action
DK Brott och straff

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2730


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Fritt efter Olle Högstrands Maskerat brott. Manuskript Olle Hellbom.
Omfång 91 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Inspelningsmanus. Olle Hellbom i samarbete med Mats Arehn och Catti Edfeldt. Fritt efter Olle Högstrands roman Maskerat brott.
Omfång 112 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Svensk dialoglista.
Omfång 54 s. Produktionsuppgifter och handlingsbeskrivning (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Tredje versionen. Fritt efter Olle Högstrands roman Maskerat brott. Manus: Olle Hellbom i samarbete med Mats Arehn.
Omfång 150 s. 1 s. rollista.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 12
Bakombild papper 10
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Övrigt tryck
Språk Engelska


Typ Program
Språk Engelska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?