Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Fårödokument 1979
Filmtyp Långfilm
Kategori Dokumentär
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1981-10-19

Om filmen

"När jag slutat […] verksamheten så ska jag dra mig tillbaka och bli fårögubbe." Tio år efter sin första film om ön förevigar Bergman andra fårögubbar. En...

Visa hela texten

Handling

Ingmar Bergmans reportage spänner över ett år på Fårö och börjar en vinterdag när snön yr kring hus och fä. Det är 10 år sedan han gjorde sitt första Fårö-dokument. Då...

Visa hela handlingen

Press

Kritikerna var överlag mycket positiva till Bergmans film.Mauritz Edström, DN: "Det intressanta med Fåröfilmen [1969] låg just i att den var intressant inte bara därför att...

Visa all press


Relaterat

Om filmen

"När jag slutat […] verksamheten så ska jag dra mig tillbaka och bli fårögubbe." Tio år efter sin första film om ön förevigar Bergman andra fårögubbar.

En uråldrig man i rutig vinterkeps sitter på en gårdsplan och täljer på en grisklöve. En nästan lika gammal bonde gör mer begripliga saker: han fäller träd och sågar plank och brottar ner fåren som ska klippas. Sen går han in och steker strömming.

Farfarn med kepsen gick inte att stoppa. "Fick han inte komma ut då blev han dålig. Han måste ut. Man var rädd att släppa ut honom, han ramlade. Men han måste ut ändå." I en av de sista bilderna av honom hugger han ved. Han sätter yxan i en halvmeters stock och svänger den över huvudet.

Den äldste av två gamlingar som är med och lägger tak av ag, ett gräs som växer i vatten, bjuder sin tandlösa kamrat på snus. "Det var nukk seiste gangen jag va med." "Seiste gangen? Iiinti. Det var bäre i jèns du hade lite ont i håvud." Det är ett under att man förstår något av vad de säger.

En kvinna som blivit för gammal och sjuk för att klara gården på egen hand går varje morgon ner och tvättar mjölktanken, ger grisarna mat och gör rent i båsen. Men hon hjälpa till mer. "Jag tycker att det är förödmjukande, så känner jag det, när jag inte kan."

På Fårö står man på tills man ligger i graven.

Vågorna är så höga att färjan kastas omkring, och det är så kallt att "katterna äter fyra gånger om dagen". Gamla öbor minns när det gällde att klara sig genom vintrarna. Skulle säden hålla sig torr i stenladorna måste man lägga metertjocka tak av ag, och stengärdesgårdarna måste ligga i rätt väderstreck.

En mångkunnig bonde förklarar varför man samlade stenarna till dem i strandkanten. "… vattnen var höga och vattnen föll och då blev det mer såna där flisor som man kunde bygga och mura av. Här uppe på burgarna var det mer tunna flata sköra sten som hade liggi i vind och väder och sol länge, och de höll inte så bra som dem man kunde få där som vattnet hade liggi över." Dem man kunde få där som vattnet hade liggi över. Man önskar att han aldrig skulle sluta tala.

Han har fått lära sig att aldrig bygga en stengärdesgård på södra sidan av en åker. Gör man det ligger snön på skuggsidan kvar så länge att sådden möglar. "Solen har ingen makt när det är en stengärdesgård."

Snön kan få allt på ön att stanna upp. "Det är så fint också, att det finns något som rår på människan, tycker jag" säger kvinnan som fortfarande kan mocka åt grisarna.

"Om man bare kunde vare me!" En farfar står leende och ser på korna, som gör vilda språng när de släpps ut efter vintern. Hela familjen är med och ser till att djuren tar rätt väg ut i hagen. Man har pinnar att mota dem med, och den gamle använder sin som käpp. Han skrattar åt att korna kan skutta så, och säger att nu är det sommar.

Arne Carlsson, som vuxit upp på ön, har fotograferat allt det här. När Bergman tio år tidigare gjorde Fårödokument var Carlsson assistent till Sven Nykvist.

"Jag har sen barndomen känt mig rotlös var jag än befunnit mig. Det är först när jag kom till Fårö 1960 och flyttade dit för 13 år sedan som jag känt att jag är hemma någonstans i världen. Där har jag mina rötter, där känner jag att hit hör jag. När jag slutat verksamheten här nere [i München], eller överhuvudtaget slutat verksamheten, så ska jag dra mig tillbaka och bli fårögubbe." – Bergman i sin bok Bilder

" […] ett vardagsöde framhävs med sådan regelbundenhet i skildringen av öbefolkningens liv att det får ett slags representativt symbolvärde. Den personen är lantbrukare Valter Broman, en man i 70-årsåldern som – enligt den speakertext regissören själv talat in – 'lever och arbetar i total och självvald ensamhet'. [...] Det är tydligt att Bergman varit starkt fascinerad av denna åldrade arbetsmänniska. Avsnitten om honom blir en på en gång kontemplativ och mycket sinnlig hyllning till arbetets innehåll, händernas känslighet och skicklighet och till modet och konsekvensen i valet av livsväg. Till slut har Broman kommit oss närmre och blivit mer gripande än många av regissörens diktade huvudpersoner. Ändå är replikerna extremt få och den yttre dramatiken närmast obefintlig." – Jan Aghed, Sydsvenskan

Nina Widerberg (2018)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Bolag

Produktionsbolag Cinematograph AB
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1980 (version på 103 minuter)
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Ingmar Bergmans reportage spänner över ett år på Fårö och börjar en vinterdag när snön yr kring hus och fä. Det är 10 år sedan han gjorde sitt första Fårö-dokument. Då intervjuade han elever i en skolbuss. De flesta barnen ville lämna ön och söka sig till fastlandet. Nu har han åter talat med dessa barn, de flesta blev kvar på Fårö och trivs bra med det.

Ön hotas dock från många håll. När en cementfabrik sökte tillstånd för att suga sand utanför ön insåg lantbrukaren Richard Östberg de miljömässiga konsekvenserna, fick huvudvärk och började skriva dikter, något han därefter gjort nästan varje morgon.

Annars är hoten mer byråkratiska: postbyråkrati där lantbrevbäraren inte får bära ut post till alla på ön därför att dessa inte bor tätt nog per kilometer räknat enligt reglementet; trafikbyråkrati där affärstransporter och servicebilar inte längre får förtur framför personbilar, vilket medför dramatiskt ökade kostnader som betalas med skattemedel; byggbyråkrati där sommargäster får byggnadslov på några veckor medan bofasta får vänta många år; fiskebyråkrati där svenska fiskare hindras av regler som inte gäller för fiskare från andra länder i samma vatten; skolbyråkrati där det tagit fem år att utrusta en gymnastiksal.

Bergman skildrar också förändringen genom enskilda personer och familjer.

Anton Ekström lever med fru Viveca på familjegården från 1600-talet, där boningshuset brann ner, därför att färjan inte väntade på brandkåren. Där finns också fadern Adolf, som under inspelningens gång avlider och begravs, med högläsning av Richard Östberg.

Valter Broman lever i självvald ensamhet och sköter sitt lantbruk helt på egen hand.

Ingrid Ekman har på grund av sjukdom tvingats lämna över gården till systersonen Per, som dock måste ha ett arbete som byggnadsarbetare vid sidan om för att det ska gå ihop ekonomiskt.

Barnen till Gustav Nygren berättar om hur denne byggde upp sin affärskedja.

Fyrvaktaren begrundar den nya tekniska utrustningen som ska tala om för SMHI i Norrköping hur vädret är och konstaterar lakoniskt att "den där apparaten kan ju inte se ut över havet om det skulle hända något med någon båt."

Vidare får vi bilder från varpaspel, skolavslutning, luciatåg, fårklippning, grisslakt, urskiljning av lamm till slakt, läggning av grästak, höstsådd, skogsavverkning och timmersågning.

Filmens slutsats är mer optimistisk än i den förra filmen. Dagens Fårö-barn vill helst stanna på sin ö, de bofasta har kanske inte fått det så mycket bättre på tio år, men heller inte sämre. Till skillnad från andra glesbygder strömmar turisterna till och blir en allt viktigare näring.

Censur / granskning

Censurnummer 121251
Datum 1980-04-23
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 1128 meter
Kommentar Aktlängder: 470-395-263 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Optisk mono
Färgtyp Svartvit och färg
Bredd 16 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1323 meter
Längd i minuter 121 min
Dialogspråk


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var överlag mycket positiva till Bergmans film.

Mauritz Edström, DN: "Det intressanta med Fåröfilmen [1969] låg just i att den var intressant inte bara därför att Bergman gjort den, utan för att han för första gången gick ut med dokumentärkameran i den samtida svenska verkligheten. (-)

Det gäller i ännu högre grad den fortsättning Fårödokument 1979 som Bergman nu kommer tillbaka med. (-)

Jag kan tänka mig att några kommer att efterlysa en mera övergripande samhällssyn som ram för denna glesbygdsbild. Sådant aktar sig förvisso Bergman för - det är inte hans språk. (-)

Jag är övertygad om att de här filmerna kommer att stå kvar som dokument längre än även många av Bergmans övriga filmer."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Det är kanske inte obefogat att kalla det en kärleksfilm - fast alltigenom dokumentär. Det handlar om ett landskap och om människorna i detta landskap, deras villkor och möjligheter. (-)

Den delvis förändrade livssyn som kommer till uttryck är naturligtvis inte speciellt utmärkande för Fåröborna och detsamma gäller problematiken kring näringarna - liksom glappen mellan de berörda människorna och besluten som fattas av byråkrater på annan ort. Det är det fina med Fårödokument 1979 att på samma gång som det handlar om Fårö med denna ös speciella förutsättningar och särpräglade landskapstyp så är det ett stycke Sverige 1979.

Bergman har åstadkommit ett tidsdokument - landskapet tillhandahåller evighetsperspektivet. Se bara på bilden av ett storartat skummande Fårösund under en vårstorm! En dramatik som ingen dramatiker kan uppnå."

Lasse Bergström, Expr.: "Det här och mycket annat ger Fårödokument 1979 en ny dimension: tiden är inte bara ett mått på närvaro i nuet, den finns också med som i filmen som brospann bakåt, och det ger Bergmans skildring djup och värme. Det finns människor i hans film som man efter de två timmarna tycker sig känna bättre än sina närmaste grannar i rikets städer.

Detta ger det nya fårödokumentet en inre skönhet som blir bestående. Det finns naturligtvis också en yttre: Fårös hedar i vinterns isblåst eller dess stränder smekta av sol, som en svensk sommardröm på själva julafton."

Jurgen Schildt, AB: "Varför gör han en film som denna?

Det regionalpolitiska svaret finns i viljan att illustrera livsvillkoren hos en minoritet som 'gör det bästa av en situation som inte är alltför storartad'. (-)

Det personliga svaret ligger i kulturmänniskans senkomna dragning till kulturflykten, till konkretionen, till enkla och fysiska påtagligheter som mylla och vatten, växande och död. (-)

Är det rytmik och komposition och tekniska egenheter som efterlyses så tillhör den här rapporten inte de oförgätliga dokumentärfilmerna. Men i gengäld, och det får vi för dagen nöja oss med, är den frukten av lågande solidaritet och en sjuhelvetes kärlek."

Jan Aghed, SDS: "Det vore fel att säga att den har en huvudperson, annat än i kollektiv bemärkelse: fåröborna, från skolbarn till småbönder, lantbruksfamiljer och fiskare, spelar huvudrollen. Men ett vardagsöde framhävs med sådan regelbundenhet i skildringen av öbefolkningens liv att det får ett slags representativt symbolvärde.

Den personen är lantbrukare Valter Broman, en man i 70-årsåldern som - enligt den speakertext regissören själv talat in - 'lever och arbetar i total och självvald ensamhet'. (-)

Det är tydligt att Bergman varit starkt fascinerad av denna åldrade arbetsmänniska. Avsnitten om honom blir en på en gång kontemplativ och mycket sinnlig hyllning till arbetets innehåll, händernas känslighet och skicklighet och till modet och konsekvensen i valet av livsväg. Till slut har Broman kommit oss närmre och blivit mer gripande än många av regissörens diktade huvudpersoner. Ändå är replikerna extremt få och den yttre dramatiken närmast obefintlig."

Kommentar Svensk filmografi

Bergman kom till Fårö första gången i samband med att han letade inspelningsplatser till Såsom i en spegel (1961). Han spelade sedan in flera av sina 60-talsfilmer där och blev genom detta öns kanske viktigaste ambassadör.

Fårödokument 1979 tog tre år att spela in och till uppgiften att fotografera valde Bergman Fårö-bon Arne Carlsson, som därmed också debuterade som filmfotograf.

Som framgår av produktionsuppgifterna hade filmen premiär i TV1 24.12.1979 - kritikerreaktionen härstammar från detta tillfälle - medan biografpremiären ägde rum först 19.10.1981.

Om kritikerna var överväldigade fanns det de som såg filmen med större skepsis: "TV visade i helgen en film om Fårö. Invånarna klagade där över att de kände sig åsidosatta av myndigheterna i storkommunen, som omfattar hela Gotland. Man menar, att kommunen blivit för stor. 3.000 kvm är för mycket, anser man.

Men sådana siffror är ingen ovanlighet för oss häruppe i norr. Vem tycker egentligen att Boden t ex är någon särskilt stor kommun? I själva verket är Boden 50 procent större än Gotland..." (Norrländska Socialdemokraten 12.1.1980)

En insändare i AB 5.1.1980 satte in Fårödokument 1979 i ett något ovanligt kulturpolitiskt sammanhang: "Är det 'katastrof'-minister Wikström vi ska skylla på när vi licensbetalare råkar ut för 120 minuters stereotypa bildsekvenser, signerade Ingmar Bergman? Därtill sända på julaftonens kväll - bästa sändningstid.

Fårö kan ju vara intressant att skildra i skol-TV för att ingå i t ex historieundervisningen, men att som nu sända så in i Gotland med film är dumt och plumpt! (-)

Nej, låt Bergman skildra sina 'personliga' problem och monologer i ateljén på Fårö, men låt oss i barmhärtighetens namn åtminstone i helgtid slippa betala för dåliga filmdokument signerade 'demonregissören' Bergman."

Inte heller fransmännen var särskilt imponerade: "Ingmar Bergman må visserligen vara en av fransmännens favoriter, men hans film om Fårö som visats på den svenska Studio des Urselines i Paris har inte väckt någon större allmän entusiasm. Långtråkig och bara för de verkliga 'fanatikerna' är de flestas bedömning." (GP 17.3.1980)

Annars var det mest grisslakten som rörde upp känslorna mest: "Så onödigt och okänsligt att visa en grisslakt på själva julafton!

Hundratals upprörda TV-tittare ringde ner Sveriges Radio efter att ha sett Ingmar Bergmans TV-program från Fårö på julafton.

- Vi stängde klagomuren klockan 21 och scenen med grisslakten visades strax efter. När tittarna inte kom fram till oss ringde de växeln. Även på juldagen fortsatte samtalen om slakten att strömma in." (KvP 26.12.1979)

"Upprörda tittare från hela Sverige ringde ner Klagomuren och växeln till Sveriges Radio. Samtliga i vild protest mot den avskyvärda slakten. Upprörda föräldrar berättade att deras barn började gråta när de såg och hörde grisens långdragna dödskamp. Hela julen blev därmed förstörd för många. Man vill givetvis på det bestämdaste instämma i denna proteststorm." (Nordvästra Skånes Tidningar 4.1.1980)

Inspelning

Sverige 1977 1979
Fårö Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1981-10-19 Filmstaden Stockholm Sverige 103 min
Urpremiär 1979-12-24 TV1 Sverige 116 min
1979-12-24 TV1 Sverige 103 min
TV-visning 1980-01-05 TV1 Sverige 103 min
Annan visning 2018-02-01 Janus Films New York USA
FIAF-visning 2018-10-01 Jerusalem Cinematheque Jerusalem Israel
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-07-15 Babylon Berlin Tyskland
2018-09-20 Metropolis Hamburg Tyskland
FIAF-visning 2018-09-26 Slovenska Kinoteka Ljubljana Slovenien
2018-02-18 British Film Institute London Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF 2018-09-12 „Skalvijos“ kino centras Vilnius Litauen

Musikstycken

Originaltitel Mary Jones
Kompositör Claes af Geijerstam (1967)
Textförfattare Claes af Geijerstam (1967)
Johannes Olsson (1967)
Framförs av Ola & the Janglers


Originaltitel Den blomstertid nu kommer
Textförfattare Israel Kolmodin (1694)
Johan Olof Wallin (1819)
Britt G. Hallqvist (1979)
Sångare kör


Originaltitel Visa vad du går för
Kompositör Anders "Olle" Olander
Dante Holmberg
Textförfattare Anders "Olle" Olander
Dante Holmberg
Framförs av Strix-Q


Originaltitel Santa Lucia
Kompositör Teodoro Cottrau (1850/51)
Textförfattare Teodoro Cottrau (italiensk text 1850/51)
Arvid Rosén (svensk text "Natten går tunga fjät")
Sigrid Elmblad (svensk text "Sankta Lucia, ljusklara hägring")
Sångare kör


Originaltitel Boys
Kompositör Staffan Birkenfalk
Textförfattare Staffan Birkenfalk
Framförs av Strix-Q


Originaltitel Bröllopsmarsch
Kompositör Florsen i Burs


Originaltitel Gotlandskadrilj
Kompositör C.L. Lawergren


Originaltitel Käringträtan
Kompositör Rolf Gösta Dahlström


Originaltitel Luntilua


Originaltitel Rymm en dag
Kompositör Hans Olof Svensson
Textförfattare Hans Olof Svensson


Originaltitel Skaffarepolskan
Kompositör Svante Pettersson


Originaltitel Sommar och sol och semester
Kompositör Gunnar Sandevärn
Textförfattare Gunnar Sandevärn


Originaltitel Åkermans polska
Kompositör Lars Niclas Åkerman


Utmärkelser

Festivalpris Barcelona 1980 (bästa dokumentär)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm
Längd i meter 1128


Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm
Längd i meter 1135


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 16 mm
Längd i meter 1135


Typ CRI-negativ
Bredd 16 mm
Längd i meter 1128


Typ Duplikatpositiv
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ I-band
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Materialbas Acetat
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Fårö 1979.
Omfång 38 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Omfång 38 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 32 s. + 5 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Documento de Fårö 1979.
Omfång 29 s.


Typ Dialoglista
Manustitel Fårö 1979.
Omfång 47 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Farodocument 1979.
Omfång 39 s. + 5 s. handskrivna engelska texter som ska inkopieras. Ändringar.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Omfång 32 s. + 5 s.


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 8
Färg papper SET
Dia 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Ljudtyp Ljud
Färgtyp Svartvit och färg
Längd i minuter 104 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Digitalt arkivmaterial


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial


Typ Digitalt ljud


Typ Digitalt ljud


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?