Rolf Lindfors

Arkivchef på SFI (filmmedverkan 1986 och 1998). Född Rolf Bertil Lindfors i Byske, Västerbotten.

-

Efter studier i Uppsala, där han var engagerad i studentfilmstudion, blev Rolf Lindfors 1968 uppringd av dåvarande VD:n Harry Schein och erbjöds jobbet som chef för filmarkivet. När han kom till Filminstitutet förvarades samlingarna fortfarande på Tekniska museet, och tillsammans med Schein såg han till att Filmhuset kom att inrymma en av världens första fryskasematter när det stod klart 1971.

Lindfors insåg tidigt betydelsen av bra bevarandeförhållanden, och var en av initiativtagarna till färgfilmsräddargruppen i början av 1980-talet, kort efter det att de första larmen kom om blekning av filmer inspelade på färgfilmsnegativ. Tillsammans med sin partner Bertil Wredlund publicerade Lindfors under 1970- och 1980-talen volymerna "Långfilm i Sverige", som sedan dess varit en oumbärlig informationskälla inte bara för Filminstitutets medarbetare utan också för akademiker och journalister.

Han var aktiv i den internationella filmarkivfederationen FIAF. Åren 1979-1997 var han medlem av FIAF:s katalogkommission, som bland annat utformade de katalogiseringsregler som fortfarande gäller. Hans expertis på detta område kom till ytterligare användning under 1990-talet, då han tillsammans med en grupp kollegor omvandlade ett antal beståndsregister och samlingar av filmfakta, i synnerhet innehållet i den 10-delade bokserien "Svensk filmografi", till Filminstitutets första filmdatabas, det som idag är Svensk Filmdatabas.

Han var en drivkraft i etableringen av filmarkivet i Grängesberg, det första arkivet för icke-professionell smalfilm, och han arbetade som mentor och konsult åt Grängesberg under sitt sista år före pensioneringen 2004. Han var också starkt engagerad i Svenska Filmakademin där han satt i styrelsen i många år, och han reste ofta runt i Sverige och höll föredrag och visade filmer med lokal anknytning.

Jon Wengström (2015)