Amanda Ooms

Svensk skådespelare (filmroller från 1986). Född Amanda Francisca Ooms i Kråksmåla, Småland.

- 

Hon är dotter till den holländske konstnären Cornelis Ooms. Under barndomen förde familjen en mycket kringflackande tillvaro och hon tillbringade sin uppväxt i bl.a. Holland och Nordafrika. Först när hon var i skolåldern kom man tillbaka till Sverige och Skåne, där hon kom att växa upp utanför Hörby i kollektivet "Moder jord". Efter skolan kom hon så småningom 1982 in vid teater- och filmlinjen vid Falkenbergs folkhögskola. Efter en kort tid kom hon i kontakt med Unga Klara i Stockholm, där hon fick börja som bl.a. biljettförsäljare och efter att ha prövat på det mesta började hon även skådespela, först i föreställningen av kabarén Barnhat (1985) och fick senare en mindre roll i filmen Bröderna Mozart (1986) samt en större scenroll i Affären Danton. Enligt vad hon senare uppgett spelade Suzanne Osten en viktig roll för henne under denna tid, Osten var hennes "Big Mama" som hon sagt.

När hon såg en annons där man sökte skådespelare till en norsk film svarade hon och fick rollen i det som skulle visa sig bli en av 1980-talets mest skandalomsusade norska filmer, Hotel S:t Pauli (1988), inte minst på grund av en del explicita sex- och avklädningsscener. Rollen ledde till en nominering till Amanda, Norges förnämsta filmpris. 1989 fick hon ett kritikergenombrott i Sverige genom filmen Kvinnorna på taket. Efter detta har följt en karriär som förträdesvis varit i utlandet. Hon har medverkat i några brittiska produktioner varav några visats i Sverige som tv-serierna Wilderness (Vargkvinnan, 1996) och Seesaw (Mellan hopp och förtvivlan, 1997). På senare år har hon dock emellanåt verkat i Sverige genom att ha spelat teater med gruppen Darling Desperados i Vampyrernas natt på Södra Teatern (1999) samt inte minst genom den uppmärksammade och kritikerrosade rollen som Elsa Andersson i Så vit som en snö (2001). Hon var först bosatt i Holland och senare i England, där hon senast haft sin hemvist i Brighton. Hon är även verksam som författare och bildkonstnär och har givit ut böckerna Nödvändighet (skall läsas NödVänDigHet) (1991) och Fragile - handle with care (1996).

Hon hör till en av våra mest omskrivna skådespelare, inte minst genom det tidigare förhållandet till rockmusikern Joakim Thåström och, som det ofta framhävts, för att ha varit "räddande ängel" för rockmusikern och författaren Ulf Lundell. Både genom detta och den intensitet och synbara rastlöshet hon utstrålar har hon också blivit en önskedröm för vår tids mediala industri. Grunden till denna energi kan delvis spåras till uppväxten i 1960-talets fria uppfostran och senare kontakten med Suzanne Osten och Unga Klaras teaterverksamhet. Som skådespelare har hon en ganska sällsam utstrålning där många skribenter påtalat den rena blicken och de oskuldsfulla ögonen. Hon fick enligt egen uppgift lägga ner åtskillig övertalning för att få filma med Jan Troell och när hon slutligen fick rollen som aviatrisen Elsa Andersson visade det sig vara ett lyckokast. Genom sina roller har hon sammantaget kommit att personifiera en av vår tids stora kvinnomyter om den sammansatta madonna-hora-gestalten, den femme fataleliknande oskulden. 1989 fick hon det norska filmpriset Amanda för sin roll i filmen Karachi.

P O (Qvist 2004)