Sven-Bertil Taube

Media (1 st)

Svensk sångare och skådespelare (filmroller från 1949). Född Sven-Bertil Evert Gunnar Taube i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Död i London, England, Storbritannien. Son till Astri Taube och Evert Taube. Syssling med Aino Taube. Far till skådespelaren Sascha Zacharias. Äktenskap med skådespelaren Inger Taube och senare med skådespelaren och regissören Ann Zacharias.

-

Sven-Bertil Taube utbildade sig på gitarr i bl.a. Madrid och spelade redan 1954 in sin första grammofonskiva "Swedish Folksongs and Ballads" i USA. Så småningom slog han in på skådespelarbanan och utbildade sig 1959–1962 vid Dramatens elevskola och var därefter på denna scen till slutet av 1960-talet då han, trött på arbetsförhållanden och det politiska klimatet, slutade. I stället flyttade han till London för att göra internationell karriär och hann vara med i några större filmproduktioner som Smörblommekedjan (Robert Ellis Miller, 1970) och Marionett i kedjor(Geoffrey Reeve, Don Sharp, 1971) innan luften gick ur hela den brittiska filmindustrin under den s.k. energikrisen 1973. Därefter spelade han en hel del teater i London med några gästspel i Sverige med både teater och film, bl.a. titelrollen i Lejonet och Jungfrun (Lars-Magnus Lindgren, 1975).

Skådespelaren Sven-Bertil Taube kom ofta i skymundan för artisten och sångaren som gjorde sig bemärkt med tolkningar av Bellman, Theodorakis och fadern Evert Taube. Redan innan flytten till London gjorde han några uppmärksammade filmroller, bl.a. den i Lars Görlings Tills. med Gunilla månd. kväll o. tisd. (1965) som han själv satte högt. Ett tänkt fortsatt samarbete med Görling blev genom dennes tidiga bortgång aldrig av. Taube hade också huvudrollerna i ett par Torbjörn Axelman-filmer, som författare i Lejonsommar (1968) och som racerförare som dras in i en narkotikasmugglarhärva i Het snö (1968). Han hann även spela en kriminalpolis i TV-serien Håll polisen utanför (1969) baserad på verk av Maria Lang.

Senare fick Taube något av en andra filmkarriär i Sverige andra slags roller än på 1960-talet. Exempel på dessa mer mörka karaktärer är predikanten Helgum i Jerusalem (Bille August, 1996) och helbrägdagöraren i Richard Hoberts Händerna (1994). Förutom en framträdande roll i Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) så spelade han även huvudrollen i Hoberts En enkel till Antibes (2011).

Sven-Bertil Taube erhöll Guldbaggen för bästa skådespelare för rollen i Händerna 1995. Samma år fick han Ferlinpriset för sina skivinspelningar och 2002 tilldelades han den kungliga medaljen Litteris et artibus.

P O Qvist (2004), redigerad 2011 och 2022