Regi |
|
---|---|
Foto | |
Visa alla filmer | |
Utmärkelser |
|
Svensk regissör och fotograf. Född i Limhamn, Malmö. Gift med Agneta Ulfsäter Troell och far till Yohanna Troell.-Jan Troell slog igenom på 1960-talet, då den svenska filmen överlag kom att politiseras. Han gick dock sin egen väg, med ett sinne för romantik även då han skildrade hårda levnadsvillkor.Troell har fotograferat de flesta av sina filmer själv och filmintresset började i tidiga tonår som ett stort intresse för fotografi. Han utbildade sig...
Svensk regissör och fotograf. Född i Limhamn, Malmö. Gift med Agneta Ulfsäter Troell och far till Yohanna Troell.
-
Jan Troell slog igenom på 1960-talet, då den svenska filmen överlag kom att politiseras. Han gick dock sin egen väg, med ett sinne för romantik även då han skildrade hårda levnadsvillkor.
Troell har fotograferat de flesta av sina filmer själv och filmintresset började i tidiga tonår som ett stort intresse för fotografi. Han utbildade sig till folkskollärare men gjorde vid sidan av kortfilmer. Flera fick TV-visning. Efter att tillsammans med Bo Widerberg ha gjort kortfilmen Pojken och draken (1962) fick Troell sitt första professionella långfilmsuppdrag som fotograf på Widerbergs Barnvagnen (1963). 1966 debuterade Troell själv som långfilmsregissör. Erfarenheten han skaffat som kortfilmare gav utdelning, Eyvind Johnson-filmatiseringen Här har du ditt liv, nära tre timmar lång, är en av den svenska filmens mest formsäkra debuter. Några år senare fick eposen Utvandrarna (1971) och Nybyggarna (1972) efter Vilhelm Mobergs romansvit ett genomslag som få andra svenska filmer, inte minst som de även visades som TV-serie.
Det kritiska mottagandet av de två sistnämnda var jämförelsevis svalt. Delvis berodde det på att Troell var i otakt med tiden. Som filmare var han en betraktare, inte en debattör. I hans filmer anar man den fotobitna tonåringen, långt upp i åren ännu fascinerad av kamerans möjligheter.
Utvandrarna fick fem Oscarnomineringar och Troell kom sedan att göra två amerikanska filmer, Pionjärerna (1974) och Orkanen (1979).
I två filmer har Troell berättat om samtida män i hans egen ålder, Ole dole doff (1968) och Bang! (1977), men överlag förefaller han trivas bäst med att återskapa historia. Ingenjör Andrées luftfärd (1982), Hamsun (1996) och Maria Larssons eviga ögonblick (2008) berättar alla om verkliga öden ur det förflutna. Från slutet av 1980-talet har dock Troell även gett sig in i samtidsdebatten. Dokumentärfilmen Sagolandet (1988), en attack mot en teknokratisk samhällssyn, blev en långkörare på bio och mycket diskuterad. Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 parad med det faktum att han 1983 blivit far gjorde honom mer angelägen att kommentera samtiden, har Troell sagt. 1991 gjorde han Il Capitano, om ett sällsynt rått trippelmord som ägt rum i Åmselse i Västerbotten 1988. Projektet väckte stor indignation, och var en av det sena 1900-talets mest kontroversiella filmsatsningar.
Rent fysiskt har Troell fortsatt att hålla sig lite vid sidan av, i Smygehamn på Skånes sydkust, där han redigerar sina filmer i det egna hemmet. Han hämtar gärna bilder ur den egna trädgården eller nära omgivningen, något spontant fångat naturfenomen kan användas i en långfilm, en dokumentär, eller en av de kortfilmer Troell tycker om att göra. Familjen involveras ofta i filmandet; Maria Larssons eviga ögonblick (2008) bygger på en bit av hustrun författaren Agneta Ulfsäter Troells släkthistoria, och dottern Yohanna syns i flera filmer och har dokumenterat sin fars arbete i dokumentärfilmen Troell bakom kameran (2009).
Mårten Blomkvist (2011)
Festivalpris | Vlissingen | 2014 | Lifetime Achievment Award, Film By the Sea, Nederländerna | ||
---|---|---|---|---|---|
Guldbaggenominerad | Stockholm | 2013 | Bästa regi | ||
Stockholm | 2013 | Bästa foto | |||
Festivalpris | Stockholm | 2012 | Stockholm Lifetime Achievement Award | ||
Stockholm | 2012 | Stockholm Lifetime Achievement Award | |||
Montreal | 2012 | (bästa regi / Best Director, The World Film Festival, Montreal, Kanada) | |||
Pris | Stockholm | 2010 | (Svenska Akademiens Kungliga pris; 40.000 kr ur kung Carl Gustafs egna medel) | ||
Festivalpris | Göteborg | 2009 | (Göteborgs stora filmpris. Priset är 50 000 kr och delas ut av Göteborg Film Festival i samarbetet med Göteborg & Co, näringslivsenheten) | ||
Sveriges Förenade Filmstudios glasstatyett | Stockholm | 2009 | |||
Guldbaggenominerad | Stockholm | 2009 | Bästa foto | ||
Stockholm | 2009 | Bästa manuskript | |||
Festivalpris | Minsk | 2009 | (pris för bästa regi/best director vid Listapad filmfestival, Minsk, Vitryssland) | ||
Guldbaggenominerad | Stockholm | 2009 | Bästa regi | ||
Festivalpris | Minsk | 2009 | (specialpris för bästa foto/special award for best cinematography vid Listapad filmfestival, Minsk, Vitryssland) | ||
Valladolid | 2008 | (bästa foto/best cinematography) | |||
Guldbaggenominerad | Göteborg | 2002 | Bästa manuskript | ||
Guldbagge | Göteborg | 2002 | Bästa foto | ||
Göteborg | 2002 | Bästa regi | |||
Festivalpris | Sevilla | 2001 | (bästa regi) | ||
Pris | Landskrona | 2001 | (Region Skånes kulturpris) | ||
Malmö | 1998 | (Malmö stads kulturpris; 80.000 kr) | |||
Stockholm | 1998 | (TV4:s och Nils Petter Sundgrens pris Guldsolen; filmen "förnyar den poetiska dokumentärfilmen") | |||
Festivalpris | Montreal | 1996 | (Special Grand Prix of Americas) | ||
Pris för bästa foto | Göteborg | 1995 | (sällskapet Manetens pris till Årets filmfotograf) | ||
Festivalpris | Brügge | 1993 | (bästa regi) | ||
Guldbaggenominerad | Stockholm | 1992 | Bästa foto | ||
Silberner Bär (Silverbjörn) | Berlin | 1992 | (bästa regi) | ||
Guldbagge | Stockholm | 1989 | Kreativa insatser | ||
Chaplin-priset | Stockholm | 1982 | (tog inte emot) | ||
Academy Award-nominering | Los Angeles | 1973 | (bästa manus 1972/Best Writing, Screenplay Based on Material from Another Medium 1972) | ||
Los Angeles | 1973 | (bästa regi 1972/Best Director 1972) | |||
Pris | Malmö | 1973 | (SDS:s kulturpris) | ||
Chaplin-priset | Stockholm | 1972 | |||
International Writers' Guild | Berlin | 1968 | (bästa manus, t.m. L'homme qui ment) | ||
Silver Hugo | Chicago | 1967 | (bästa regi) | ||
Guldbagge | Stockholm | 1967 | Bästa regi | ||
Pris | Stockholm | 1967 | (SF-stipendium) | ||
Stockholm | 1967 | (LO-stipendium) | |||
Stockholm | 1967 | (Edvin Adolphsons stipendium) | |||
Chaplin-priset | Stockholm | 1966 | |||
Stockholm | 1966 |