Innehållsförteckning

Grundfakta

Beskrivning

Svensk stillbildsfotograf, regissör, producent, och skribent. Född i Östersund, Jämtland.-Rune Hassner gjorde sig från början mest bemärkt som stillbildsfotograf. Redan i 20-årsåldern, åren efter kriget, reste han ut i världen och arbetade för olika tidningar och tidskrifter, och gjorde även åtta fotoböcker ihop med olika författare, exempelvis "Parispromenader" (1950, text Sven Aurén), "Sköna Frankrike" (1951, text Sven Stolpe), "Lättjans öar" (1958, text Olle Strandberg) och "Vår indiska by" (1962, text Sven O. Andersson).Som...

Visa hela beskrivningen


Relaterat

Beskrivning

Svensk stillbildsfotograf, regissör, producent, och skribent. Född i Östersund, Jämtland.

-

Rune Hassner gjorde sig från början mest bemärkt som stillbildsfotograf. Redan i 20-årsåldern, åren efter kriget, reste han ut i världen och arbetade för olika tidningar och tidskrifter, och gjorde även åtta fotoböcker ihop med olika författare, exempelvis "Parispromenader" (1950, text Sven Aurén), "Sköna Frankrike" (1951, text Sven Stolpe), "Lättjans öar" (1958, text Olle Strandberg) och "Vår indiska by" (1962, text Sven O. Andersson).

Som dokumentärfilmare började han med en beställningsfilm för KF, Pengar som vatten (1964) innan han i Jump up (1965) sensuellt skildrade karnevalen på Trinidad. Följande år gjorde han tillsammans med Jan Myrdal sin enda biografdistribuerade film, den då mycket omdebatterade TV-filmen Myglaren. Biografdistributionen inskränkte sig till en förmiddagsvisning på porrbion Fenix, detta för att kunna komma i åtnjutande av SFI:s kvalitetsstöd. Förfaringssättet utlöste en animerad och högröstad debatt, rätt vinklat sammanfattad i Myrdals bok "Fallet Myglaren". Något kvalitetsstöd utgick inte. Denna satir över den svenska ”trivselideologin” är träig och långtråkig, utan filmisk nerv. Filmen känns som en mekaniskt bildsatt debattartikel av Jan Myrdal. De mest levande filmbilderna är dokumentärtagningarna från dåtidens Stockholm.

Två år senare, 1968, gjorde Hassner/Myrdal en sorts uppföljare, Hjälparen, även den för TV. Temat är svensk u-landspolitik, vilken misslyckas när det (tidstypiskt nog) utbryter revolution i det latinska landet filmen skildrar. Det är en rörig film utan fokus som inte fick biografdistribution.

Efter detta återvände Hassner till dokumentärfilmen, ofta med pedagogisk och historisk inriktning. TV-filmerna om fotografkollegerna Edouard Boubat (1967) och Rolf Winquist (1970) är känsligt gjorda och högst sevärda. Han gjorde även filmer om Parisfotografen Brassai (1971) och Pittsburghskildraren Eugene W. Smith (1971).

Tillsammans med Myrdal gjorde Hassner en lång TV-serie Bilden som vapen (1978-1988), och han skrev även böcker om Jacob A. Riis (1970), som fotograferade New Yorks slum under tidigt 1900-tal, samt den mastodontiska "Bilder för miljoner" (1976), om den massmediala bildens historia.

Det var som stillbildsfotograf, dokumentärfilmare och fotohistorisk pedagog som Rune Hassner gjorde sin mest betydelsefulla insats.

Gunder Andersson (2013)

Insatser

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Klippning
Ljudtekniker
Inspelningsledare

    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?