Innehållsförteckning

Grundfakta

Roll
Berättare
Utmärkelser

Beskrivning

Svensk skådespelare (filmroller från 1961). Född Gösta Johan Harwey Bredefeldt i Vasa församling, Göteborg. -Gösta Bredefeldt arbetade i sin ungdom med diverse yrken som piccolo, guldsmedslärling och var även en tid till sjöss. När han återkom till Göteborg uttryckte han en önskan om att få sjunga med orkester och hamnade på teaterskolan Pickwickklubben. Han blev engagerad vid Folkets Husteatern 1953 och vidareutbildade sig sedan vid Gösta Terserus teaterskola i Stockholm. Efter detta flyttade han till Finland och verkade under ett drygt decennium vid...

Visa hela beskrivningen


Relaterat

Beskrivning

Svensk skådespelare (filmroller från 1961). Född Gösta Johan Harwey Bredefeldt i Vasa församling, Göteborg.

-

Gösta Bredefeldt arbetade i sin ungdom med diverse yrken som piccolo, guldsmedslärling och var även en tid till sjöss. När han återkom till Göteborg uttryckte han en önskan om att få sjunga med orkester och hamnade på teaterskolan Pickwickklubben. Han blev engagerad vid Folkets Husteatern 1953 och vidareutbildade sig sedan vid Gösta Terserus teaterskola i Stockholm. Efter detta flyttade han till Finland och verkade under ett drygt decennium vid olika scener som Svenska Teatern i Helsingfors 1957-59, 1965-1966, Svenska Teatern i Vasa 1959-62 samt Svenska Teatern i Åbo 1962.

Vid återkomsten till Stockholm kom han till Stockholms stadsteater 1967 där han förblev i tjugosex år med smärre uppehåll för frilansarbete. 1970 fick han sin första stora huvudroll i filmen om Salaligan, Den magiska cirkeln (regi: Per Berglund). Vid Stadsteatern var han medlem i den grupp som framförde Suzanne Ostens, på sin tid, uppmärksammade och nydanande dramatik såsom "Ge mig adressen" m.fl. Ett flertal av dessa har också gjorts för TV som t.ex. Moa, Östen och Stellan (1974), som byggde på uppsättningen "Ge mig adressen" (1972), och "Kärleksföreställningen" (1975). Han har också verkat som regissör och lärare vid Scenskolan.

Bredefeldt uttryckte en vardaglig vanlighet utan större åthävor i sitt spel och han värjde sig även mot alla former av stjärndyrkan när det gäller skådespeleri. Som yngre var han något av en politisk rebell på yttre vänsterkanten vilket måhända avspeglas i Kunglig toalette (Lars Molin, 1986) där han porträtterar ett vice kommunalråd som håller på sitt ungdoms radikala ideal och vägrar fjäska för kungligheterna. De senare åren präglades dock av mer patriarkala roller, kanske ett resultat av hans auktoritativa framtoning. Tydliga exempel är byggmästaren i Tre kärlekar (1989 och 1991), arkitektfadern i TV-serien Storstad (1991) och hotellägaren i Hotel Seger (2000-2001). Hans sista filmroll blev i Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009). 1974 erhöll han Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium.

P O Qvist (2004), redigerad 2011-11-02

Utmärkelser

Chaplin-priset Stockholm 1970 Den magiska cirkeln (bästa roll)

Insatser

Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?