Svensk film 2017 – rekordår i betyg

En artikel av
Jenny Wikstrand, analytiker, Svenska Filminstiutet
Sameblod (2017)

Svensk film står sig starkt i konkurrens med storproduktioner från hela världen, och en svensk film har tagit sig upp på topplistan över årets högst betygsatta filmer. Samtidigt är det svenska filmåret som helhet ett rekordår, när vi summerar alla betyg för årets filmer hamnar medelvärdet högre än någonsin tidigare.

2017 visade sig bli ett rekordår för svensk film, både nationellt och internationellt. The Square tog hem Guldpalmen i Cannes. Borg, Korparna och flera kortfilmer har öppnat festivaler och tagit emot en uppsjö priser världen över. Flera filmer har blivit publiksuccéer på bio och Alexander Skarsgård blev första svenska manliga skådespelaren att vinna en Golden Globe.

Rekordåret visar sig inte minst i de siffror som Filminstitutets analysenhet har tagit fram, där det svenska filmåret 2017 utmärker sig med det högsta betygssnittet sedan starten 2007. Det syns tydligt i grafen över snittbetyget 2006-2017, där betygslinjen tydligt pekar uppåt:

Filminstitutet sammanställer ett recensionsindex för filmer med svensk biopremiär. Sammanställningen baseras på filmrecensenters betyg från 15 källor i svensk dagspress, tv, radio samt kultursidor på nätet, och är valda för att ge en bredd av källor med olika inriktning och målgrupper. När vi summerar filmåret 2017 är det ett rekordår för svensk film, både i kvalitet och bredd.

Tittar man på genomsnittet av alla betygsatta filmer under året, så är resultatet avsevärt högre än den tidigare högsta mätningen. Amanda Kernells Sameblod nådde hela 4,40 i snittbetyg och hamnar därmed på tredje plats över listan för bästa film i internationell konkurrens – och har också det högsta betygssnittet bland svenska filmer sedan indexeringen startade 2007.

Nedan listar vi de tio högst betygsatta svenska filmerna för 2017.

Hur betygsindex görs
Filminstitutets betygsindex baseras på 15 källor i svensk dagspress, tv, radio samt kultursidor på nätet, vilka alla använder ett sifferbetyg och är valda för att ge en bredd av källor med olika inriktning och målgrupper. Källorna har till en del bytts ut under åren på grund av minskad bevakning eller ändrade förhållanden, en källa kan ha försvunnit, bytt karaktär eller slutat med egna recensioner. I slutet av 2016 var källorna: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Expressen, Aftonbladet, Upsala Nya Tidning, Kulturnyheterna, Gomorron Sverige SVT, Nyhetsmorgon TV4, Västerbottens Kuriren, Konstpretton, SR P4 Björns Filmguide, MovieZine och TT nyhetsbyrån. Varje källa används bara en gång vilket framför allt får betydelse för de som återanvänder TT:s recensioner, vilket har ökat i omfattning.

För att en film ska få ett betygsindex ska den ha recenserats av minst fem unika källor, innan eller på dagen för filmens biopremiär. Det innebär att för en del filmer tas en del recensionsbetyg inte med då recensionen publicerats för sent. Att utgångspunkten är biografpremiär är en följd av att det är de filmerna som recenseras. Betyg från källor som använder en annan skala än fem-gradig räknas om till denna innan snittbetyget beräknas.

Filmer med höga betygsindex 2006-2016
Den svenska film som fått högst betygsindex under perioden 2007 till 2016 är Återträffen (2013) av Anna Odell som fick 4,33. Den följs av Apflickorna (2011) av Lisa Aschan med 4,21, Searching for Sugar Man (2012) av Malik Bendjelloul med ett snitt på 4,20 samt Maria Larssons eviga ögonblick (2008) av Jan Troell och Tjuvheder (2015) av Peter Grönlund som båda fick ett snitt på 4,17.

Läs mer om hur betygsindexet för svensk film varierat över tid och för film i olika genrer de senaste tio åren här.

2017 års högsta snittbetyg – svenska filmer

Nedan listas de tio bästa svenska filmerna enligt Svenska Filminstitutets betygsindex.