Tricks bakom kameran – Bilder från Bildarkivet

En artikel av
Filminstitutets bild- och affischarkiv
Bakombild från inspelningen av Herr Arnes pengar

Trickfilmning av olika slag är lika gammalt som filmkonsten. Här är några exempel från den svenska stumfilmepoken.

Gösta Berlings saga (1924)

Inspelningen av den berömda slädscenen, där Gösta Berling (Lars Hanson) och Elisabeth Dohna (Greta Garbo) blir jagade av vargar ute på isen. Lägg märke till att det står fel rollfigursnamn i texten på fotot. Avståndsbilderna till scenerna togs på Stora Värtans is mellan Stockholm och Lidingö, de närmare bilderna på en inhägnad isbana, vilket bevarade inspelningsbilder visar. ”Vargarna” var polishundar med blytyngder för att hålla nere svansarna. På bilden syns förutom polishundar med förare även regissören Mauritz Stiller i mitten.

Så här såg det ut när vagnscenen med Greta Garbo och Torsten Hammarén som makarna Dohna spelades in.

Herr Arnes pengar (1919)

Här har vi en modell av det fastfrusna skeppet i filmen. Till höger i bild syns Mauritz Stiller. De övriga två är tyvärr okända men kanske såg det ut så här när Axel Esbensen som i den här filmen stod för rekvisita och kläder, arbetade tillsammans med regissören för att få till den perfekta vinkeln. Esbensen samarbetade med Stiller vid flera produktioner, oftast som arkitekt.

Det fastfrusna skeppet i bakgrunden, här i full storlek. En spark gör det lätt att ta sig till och från tagningarna. Bilderna på isen togs dels runt Lidingön och dels utanför Furusund i Stockholms skärgård, dit fartyget förts och blivit infruset.

Hin och smålänningen (1927)

Thor Modéens skugga från fönstret faller över Greta Anjo i sängen. Gissningsvis är det regissören Erik A. Petschler och fotografen Gustav A. Gustafson som även syns på bild. Tyvärr finns inte uppgifter om övriga som jobbade bakom kameran, så mannen bredvid Modéen förblir okänd.

Svarte Rudolf (1928)

Utomhustagning i Filmstaden i Råsunda. Illusionen av ett framrusande tåg skapas genom att man rullar en målad duk bakom skådespelarna. På bilden syns Fridolf Rhudin inne i loket, samt antagligen regissören Gustaf Edgren och fotograf Adrian Bjurman vid kameran.

Thora van Deken (1920)

Bakombild från Thora van Deken föreställandes en kusk i full mundering. Om det här är från inspelningen av filmen eller från en audition eller repetition är svårt att säga. Tyvärr finns kusk inte med som rollbeskrivning bland de medverkande i filmen.


Vi på Filminstitutets bild- och affischarkiv har som uppdrag att samla in stillbilder och affischer till svenska filmer och utländska filmer som visats på bio i Sverige. För närvarande pågår ett projekt med att digitalisera stillbilder från svenska långfilmer. Vi arbetar kronologiskt och är nu inne på 1950-talet.

Bilderna går att se här på Svensk Filmdatabas på respektive filmpost och kan till antalet variera från några få till över hundra för en film. Även betydligt nyare filmposter kan ha bilder eftersom de numer kommer till oss i digital form. Det har tillsammans blivit nära 80 000 publicerade bilder genom åren, och fler kommer det bli.

På den här sidan som ligger bland artiklarna på Svensk Filmdatabas kommer vi att presentera bilder vi fastnat för och som vi har ställt samman till olika teman i en bildserie. Vi kommer att byta ”utställning” på sidan med jämna mellanrum så titta gärna in igen.

(publicerad i februari 2020)

Filmerna i artikeln

All fakta och bilderna är hämtade från Svensk Filmdatabas där du kan förkovra dig ännu mer i den svenska filmhistorien. Här är länkar till de aktuella filmposterna.

  • Filmen i sin helhet fick blandad kritik. Den ansågs för lång och utdragen med sina två delar på 80 respektive 86 minuter, och många recensenter tyckte den kunde ha klippts ner till en film. Filmen jämfördes med Selma Lagerlöfs förlaga, och man tyckte de skilde sig alltför mycket åt. Av skådespelarna berömdes särskilt Gerda Lundequist för sin roll som majorskan Margareta Samzelius. Nykomlingen Greta Garbo spåddes en storartad framtid inom svensk film.

  • Filmen spelades in från februari till mitten av maj 1919. Inspelningen blev mycket besvärlig och drog långt ut på tiden. Andra exteriörsscener som skulle föreställa gränder och prång i Marstrand spelades in på Svenska Bios ateljéområde, där husfasader med trånga passager mellan dem byggts runt ateljéns ytterväggar.

  • Filmen blev genomgående uppskattad av kritikerna. Petschler ansågs ha fångat sagotonen och den lyriska stämningen från folklustspelet, skrivet av Frans Hedberg, som uruppfördes 1888 på Djurgårdsteatern i Stockholm. Djävulens (Hin, spelad av regissören själv) mystiska egenskaper att kunna dyka upp vart som helst och försvinna lika snabbt tycktes passa filmmediets tekniska möjligheter utmärkt.

  • Filmen fick ett i huvudsak negativt mottagande av pressen men tågscenen fick beröm. Detta blev operettstjärnan Lola Grahls enda film, men Gustaf Edgren och Fridolf Rhudin skulle senare göra filmsuccén Konstgjorda Svensson (1929) ihop.

  • Skådespelaren Pauline Brunius debuterade framför kameran och blev hyllad för sin insats som fru Thora van Deken. Strax efter premiären gjorde hon en uppmärksammad insats bakom kameran som regissör för en serie korta spelfilmer med makarna Winnerstrand och regisserade senare långfilmen Falska Greta.

Läs mer