Greta Garbo

Media (4)

Svensk skådespelare (filmroller 1920-1941), större delen av sin karriär verksam i USA. Född Greta Lovisa Gustafsson i Stockholm. Död i New York, USA.

-

Greta Garbo föddes på Söder i Stockholm som Greta Gustafsson och efter skolan arbetade hon först vid först i en raksalong och sedan på PUB där hon medverkade i några reklamfilmer för firman. Efter studier för bl.a. Signe Envall utbildades hon vid Dramatens elevskola från 1922 och gjorde samma år spelfilmsdebut i Luffar-Petter.

Under elevskoletiden fick hon en biroll i Gösta Berlings saga och efter ett kort engagemang vid Dramaten 1924 följde hon sedan med regissören Mauritz Stiller först till Konstantinopel för ett filmprojekt, som havererade och sedan till USA, där hon raskt gjorde en framgångsrik karriär som varade till början av 1940-talet då hon drog sig tillbaka från filmen och offentligheten efter sin sista film, Two-Faced Woman (Tvillingarna, 1942).

Så kortfattat kan en av filmhistoriens mest kända stjärnor sammanfattas men åtskilligt mer har författats i detta välkända ämne i form av en stor mängd böcker, ännu fler tidskriftsartiklar och tidningsartiklar som verkligen sammantaget kan mätas i kilometermått. Redan under sin livstid hade hon transcenderat till en myt och speglar på sätt och vis det moderna massmediesamhällets behov av översinnliga fenomen i en sekulariserad tid, eller i vart fall markerar hon inledningen på denna moderna epok. Oåtkomligheten och oberörbarheten skapade stort utrymme för allehanda spekulationer och olika "oauktoriserade biografier" likt Anthony Gronowitz skandalbok som publicerades efter hennes död. Detta tillfälle innebar överhuvudtaget en tät ansamling av gamar och gravplundrare som sällan tidigare skådats. Naturligtvis finns det också mer seriösa studier som sökt förklara varför den fattiga flickan från Stockholms Söder kunde bli en drottning i världsillusionens värld.

Som skådespelare hade hon förvisso en mycket speciell utstrålning men tekniskt inte särskilt höjd över vad de flesta andra skådespelare i hennes generation kunde åstadkomma. Hon var dock, vad Karl Gerhard menade i sitt lite ironiska porträtt i Kungliga svenskar i Vecko-Journalen 1941, en praktisk konstnärsnatur, därtill fostrad av Stiller och naturligt skygg. En del av hemligheten kan ligga i att hon trots sin upphöjdhet förblev en ganska vardaglig person som i motsats till samtida storheter i filmvärlden inte försökte leva upp till bilden av den stora stjärnan eller divan utan att hon förde in en mänsklig dimension i allt det konstlade och var vanlig utan att vara banal.

I en viss speciell betydelse kom hon att representera en form av exotisk svenskhet som kunde te sig attraktiv framför allt i utlandets ögon. Som Karl Gerhard formulerar det i nämnda artikel: "svensk som en saga av August Strindberg. Sval som en älva en tidig sommarnatt är hennes väsen, svårmodigt som en folkvisa hennes leende".

1937 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et artibus.

P O Qvist (2004)