Avskedet (1982)

Media (1 st)

Lågmäld och gripande uppväxtskildring i finlandssvensk överklassmiljö, med ansträngda familjerelationer, förbjuden lesbisk kärlek och kampen för en egen identitet. Den finländska teaterprofilen Vivica Bandler var medförfattare till manuset vilket förmodas vara inspirerat av hennes eget liv. Hon tog dock senare avstånd från filmen efter en schism med filmens regissör. 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Avskedet
Svensk premiärtitel	Avskedet
Internationell titel	The Farewell
Samproduktionstitel	Jäähyväiset (Finland)
Distributionstitel	Afskeden (Danmark)

Regi	Tuija-Maija Niskanen
Manus	Eija-Elina Bergholm (i samarb m) Vivica Bandler
Produktionsledare	Katinka Faragó
Foto	Esa Vuorinen
Musik	Horacio Salinas
Scenograf	Anna Asp
Klippning	Antonia Dubravka Carnerud (som Dubravka Čebulc) Anna Szafran
Ljudtekniker	Owe Svensson Bo Persson
Regiassistent	Taisto Jalamo
Scripta	Kerstin Eriksdotter
Inspelningsledare	Eva Ivarsson
B-foto	Lars Karlsson
Stillbildsfoto	Arne Carlsson
Passare	Daniel Bergman
Scenografiassistent	Ulrika Rindegård
Snickare	Martti Malkamaa
Rekvisita	Kaj Larsen
Attributör	Marie Rechlin
Kläder	Max Goldstein (som Mago)
Smink	Tina Johansson
Klädassistent	Lenamari Wallström
Sminkassistent	Eva Rizell

Pirkko Nurmi	Valerie som vuxen
Sanna Hultman	Valerie som barn
Carl-Axel Heiknert	Magnus von Freyer
Kerstin Tidelius	Maria von Freyer
Mimi Pollak	mormodern
Gunnar Björnstrand	morfadern
Stina Ekblad	Kerstin
Majlis Granlund	Elin
Elina Salo	guvernanten
Bent Blomqvist	Gustaf
Josefin Öistämö	Margaret som barn
Charlotta Larsson (som Lotta Larsson)	Margaret som vuxen
Berit Gustafsson
Lucien Savin
Marianne Karlbeck
Tommy Svanström
Tintin Anderzon
Sven Verde
Mia Genberg
Håkan Westergren
Anna von Rosen
Julia Öistämö
Aliisa Narvankoski
Camilla Berglund
Henry Ottenby
Jessica Rindegård
Kristina Örn

Produktionsbolag	Cinematograph AB		(för)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sveriges Television AB TV2
	Oy Mainos-TV-Reklam Ab
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2021
Laboratorium	FilmTeknik AB

Direktör Magnus von Freyers begravning har samlat många människor. Dottern Valerie får ta emot den ena kondoleansen efter den andra.
Berättelsen går tillbaka till Valeries barndom.

Hon spelar piano och sjunger svagt. Det klingar falskt. Mamma, pappa, mormor och morfar lyssnar. Efteråt applåderar pappa. Det gör ingenting att man inte kan, säger han. Det viktiga är att man är snäll och lydig.
Valerie springer sin väg.
Det är fest hos von Freyers. Många människor dansar. Från dansgolvet ser mamma hur pappa avlägsnar sig uppför trappan tillsammans med unga Kerstin von Wetterstrand. Valerie ser det också.
En annan kväll är mamma och pappa bortbjudna.
Det ringer på dörren, när Valerie ligger till sängs, och hon rusar upp. Hon ser mamma hjälpas in. Inne i sängkammaren ser hon att mamma blöder.
Ännu ett missfall, säger trotjänarinnan Elin till doktorn.
Pappa vankar av och an hos mamma. Det var en pojke, säger hon. Naturligtvis, säger han. Jag försökte behålla honom, säger hon. Kanske får vi en pojke en gång, säger han.
Valerie är i köket hos Elin som talar om livet. Kvinnan har två viktiga ställen - huvudet och musen, säger hon. Och bägge ska användas. Förstår du vad jag menar? Nej, svarar Valerie.
Den faderlöse Gustaf bor en tid i huset. Han stänger in sig med Valerie och tre andra flickor som en efter en visar rumpan - varpå han klär av sig naken. Då kommer mormor, och det blir rapport till pappa.
Mamma föder ett nytt barn - en dotter som får namnet Margaret.
Mamma och pappa grälar. Jag kommer att fortsätta att göra dig illa, säger han. Det kommer att finnas andra. Jag älskar dig, säger hon. Förstår du det? Nej, svarar han.
Valerie hittar moderns dagbok och läser: Hoppas jag ska kunna nå kontakt med Margaret. Med Valerie går det ju inte.
En snöig afton kommer Elin in till Valerie med varm mjölk - och ser att flickan har försökt strypa sig med ett hopprep. Elin lossar repet. Säg inget till mamma och pappa! hostar Valerie.
Det har gått flera år. Krig har brutit ut. Valerie har blivit förtrolig med Kerstin von Wetterstrand och berättar om sina drömmar att ägna sig åt teater. Kerstin uppmuntrar henne.
Till teatern! utbrister pappa. Dottern till en von Freyer! Tillåt mig skratta!
Det är kärlek som har uppstått mellan Valerie och Kerstin. I enrum vågar de inse det och visa det.
Pappa har fått tag i ett ömt brev från Valerie till Kerstin. I närvaro av mamma och Kerstin öser han hat över dottern. Det finns inget samhälle som tolererar sådant här. Valerie är en förrädare. Jag avskyr dig! säger han.
Jag älskar Valerie, säger Kerstin.
Förlåt Maria, säger pappa till mamma. Men jag kan inte låta Valerie och Margaret vara tillsammans mer. Åtminstone en av dem måste bli normal.
Valerie tar farväl av Elin.
Det är jul efter vapenstilleståndet. Margaret kom inte den här julen heller, säger mamma till Valerie.
De väntar på pappa. Han kan inte svika sina förpliktelser vid De ensammas jul, säger mamma. Du vet att det där inte är sant, säger Valerie.
När pappa har kommit hem och sagt God Jul, växer grälet fram. Han är snabb att berätta hur han i det fördolda har backat upp Valeries teaterkarriär. Hon klagar över att hon och mamma måste vänta medan han ägnar sig åt sina älskarinnor.
Valerie försöker ge sig i väg men hindras handgripligen av pappa.
Valerie får besök på teatern av Kerstin - som plötsligt börjar gråta. Men hon har svårt att förklara varför hon gråter. Har det med mig att göra? frågar Valerie. Med min familj? Kerstin nickar. Med pappa? frågar Valerie. Förlåt, säger Kerstin. Tro mig att jag aldrig har tagit tillbaka mina ord att jag älskar dig.
En massa människor är samlade till fest. Mamma sitter i rullstol. Pappa håller tal på deras 40-åriga bröllopsdag. Han tackar henne för gemenskap och lycka och utbringar en skål för den trogna kärleken.
Margaret och Valerie tittar på sina föräldrar.
Valerie sitter vid pappas dödsbädd. Han är inte rädd för att dö, säger han. Det var inte mamma heller.
Om jag kunde be, säger Valerie, skulle jag be att du fick leva om det här livet utan ett enda förmildrande ögonblick av kärlek.
Han ber henne om beskydd. Mot vad? frågar hon. Jag vet inte, säger han.
Pappa. säger Valerie, döden är inte en lieman och ingen bödel. Den är en frälsare.
Mot natthimlen lyser månen.

Censurnummer	123241
Datum	1982-03-18
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2465 meter
Kommentar	Aktlängder: 540-430-475-575-445 m.

Bildformat	Vidfilm
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Fujicolor
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2465 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

En lovande debut, hette det i flera tidningar om Avskedet.

Hanserik Hjertén, DN: "När Avskedet nu sent omsider blivit premiärklar visar den trots en del stridigheter kring tillkomsten vara en i stort sett väl sammanhållen och ytterst sevärd film.

Dessutom ganska ovanlig även om historien i sina yttre drag känns välbekant. (-)

Huvudfiguren i denna dystra tillvaro är fadern, en reaktionär maktmänniska som Carl-Axel Heiknert i sin sista roll ger en kusligt levande gestaltning. (-)

För Valerie blir uppväxten en fadersbrottning på liv och död. Redan att hon är flicka gör henne mindervärdig, och kärleken till teatern och slutligen förälskelsen i en annan kvinna gör henne till ett hot mot den borgerliga konvenanser.

Ändå är detta inte den sedvanliga skildringen av instängdhet och uppbrott. För här berättas om en dotter som i sitt känslomässiga uppror likafullt är fången i föräldravärlden.

Det är en film om en ung kvinnas förvirring, sökande efter identitet och svårighet att älska sig själv därför att hon inte blivit älskad av andra. Pirkko Nurmi som den vuxna Valerie ger ypperligt uttryck åt denna inre plåga. (-)

Inte minst gläder man sig åt Tuija-Maija Niskanens förmåga till iakttagelse och sinne för det outsagda, som ger filmen en sällsynt visuell intensitet fast kameran knappt går utanför dörren.

En utmärkt film om kvinnoliv som det kunde gestalta sig förr i världen."

Gunilla Boëthius, AB: "Här skildras den finlandssvenska överklassen utan något som helst försonande ljus. Det är den totala kärlekslösheten som härskar, allt som räknas är yttre sken. Det som är svagt och skyddslöst föraktas. Det finns ett slags dödsdrift i denna mänskliga urholkning. Också barnet Valerie blir dunkelt delaktig i detta. Tio år gammal gör hon ett självmordsförsök.

Perspektivet är hela tiden Valeries. Man ser hennes ensamhet, hur utstötta också de rikas barn blir när de inte passar in i mönstret.

Huvudkonflikten ligger mellan henne och fadern. Han är en maktfullkomlig reaktionär despot, kroniskt otrogen och uppfostrad in i mansrollens allra sämsta sidor. Först på dödsbädden behöver han sin dotters stöd. Han spelas med tjurnackad kraft av Carl-Axel Heiknert. (-)

Det finns svagheter i filmen, personer som plötsligt försvinner ut ur handlingen, en brist på förtätning i slutet och vissa ojämnheter i berättargreppet.

Men den ger starka inkännande bilder av en samhällsklass i undergång och en enskild människas kamp for att göra sig fri.

Det är en symfoni i moll som regissören Tuija-Maija Niskanen spelar upp."

Stig Larsson, StT: "Jag tror att problemet med Tuija-Maija Niskanens Avskedet är att den placerar sig mellan två stolar.

Den försöker dels berätta om Valeries barndom och uppväxt i ett finlandssvenskt högborgerligt hem, hennes känsla av främlingskap, det ofta osynliga förtryck som hämmar henne, liksom - vilket filmen ofta påpekar - kvinnan i allmänhet.

Men man berättar ofta i halva meningar.

Kanske därför att man också velat göra en annan film. En film som på ett elliptiskt sätt gestaltar spänningar och dallringar i ett kvävande hem.

Många av de intressantaste bilderna är de som dröjer sig kvar vid interiörer som personerna just lämnat. Men till slut blir allt detta outtalade, detta oförklarade, endast irriterande. Den når inte lugnet, vilan i sin egen form: vi vill höra resten av den till hälften uttalade meningen.

Men visst finns det fina scener. Innerligheten mellan Valerie (Pirkko Nurmi) och Kerstin (Stina Ekblad) är utmärkt skildrad. Sanna Hultman som spelar Valerie som barn lyckas också ge denna gestalt ett drag av gåtfullhet. Hennes rädsla, hennes intensiva längtan efter kärlek och kontakt."

Kommentar Svensk filmografi

Avskedet var Tuija-Maija Niskanens (f 1943) debut som biofilmsregissör. Dessförinnan hade hon varit verksam vid finsk TV.

Avskedet visades på filmfestivaler redan före den svenska premiären. I Karlovy Vary 1982 belönades filmen med debutantpriset.

Drygt ett år före den svenska premiären på Avskedet förekom tidningsskriverier om missnöje med den då redan färdiga filmen hos Vivica Bandler (medförfattare till manus), om producentingrepp för att klippa om filmen i närmare överensstämmelse med manus och om regissörsprotester mot detta ingrepp.

I samband med en TV-visning uttalade Vivica Bandler med ytterligare viss tidsdistans manusförfattarsynpunkter i ett par tidningar.

I Stockholms-Tidningen skrev Sara Järnefors (23.5.1984):

"Jag blir glad om människor tycker om den, men det kunde ha blivit en stor film, säger Vivica Bandler om kvällens långfilm i TV 2, Avskedet.

Vivica är inte nöjd med filmen trots att hon själv tillsammans med Eija Elina Bergholm, skrivit manus till den.

- Regissören har inte följt manus, förklarar Vivica. Vissa viktiga scener finns inte med. Och framförallt: Humorn är borta.

Avskedet hör till de filmer som det bråkades om i samband med Jörn Donners chefskap för Svenska filminstitutet. Han anklagades av regissören Tuija-Maija Niskanen för att utan hennes vetskap ha låtit klippa om filmnegativet.

- Det var helt fel som stod i tidningarna, säger Vivica Bandler. I stället var det Jörn Donner som lät klippa tillbaka filmen efter manus. Niskanens klippversion brast i sammanhang och hade inte gått att visa!"

I Röster i radio/TV (20/84) uttalade sig Bandler för Lars Malgefors:

"Är det riktigt som Jörn Donner sagt att filmen Avskedet är berättelsen om din barndom och ungdom?

- I ett visst skede av filmens tillblivelse fattades det pengar och dåvarande chefen för Svenska filminstitutet grep in, samtidigt som han med tordönsstämma förkunnade att den handlade om mig. Det blev en idiotisk privatisering som inte ett ögonblick varit meningen.

- Avskedet är ingen nyckelfilm och inte heller någon damtidningsberättelse, säger Vivica Bandler med strävhet i rösten och hetta i de kloka, iakttagande och humoristiska ögonen. Men alla konstnärer tar ju ur sig själv, ur sin egen verklighet."

Urpremiär	1982-04-09			Finland
Sverigepremiär	1983-03-11	Lilla Kvarn	Stockholm	Sverige	90 min
TV-visning	1984-05-23	TV2		Sverige

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1983			(bidrag om 582 161,05 kr)
Festivalpris	Karlovy Vary	1982			(bästa debutfilm, t.m. 3 andra filmer)
	Karlovy Vary	1982

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ Huvudtext
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild för OP
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	The farewell. A screenplay by Eija-Elina Bergholm. Translated by Barrie Selman.
Omfång	118 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Avskedet. Filmikäsikirjoitus Eija-Elina Bergholm.
Omfång	122 s.
Språk	Finska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Avskedet. Filmmanuskript av Eija-Elina Bergholm.
Omfång	108 s. Inledning och personförteckning (3 s.) + miljölista (4 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Avskedet. Filmmanuskript av Eija-Elina Bergholm.
Omfång	Ca 450 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Avskedet. Filmmanus Eija-Elina Bergholm. Översättning Mary-Mandelin-Dixon.
Omfång	120 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista Avskedet.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista Avskedet.
Omfång	22 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The Farewell.
Omfång	27 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Avskedet / översättning från tysk dialog.
Omfång	3 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Avskedet. Filmmanuskript av Eija-Elina Bergholm.
Omfång	122 s. Inledning och personlista (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	16
Färg papper	SET
Bakombild papper	6
Dia	3
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Engelska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Engelska

Typ	Övrigt tryck
Språk	Engelska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	90 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264