Naturens hämnd (1983)

Media (1 st)

"Vi ska inte smickra oss för människans seger över naturen. För varje sådan seger tar naturen hämnd." Stefan Jarl citerar Engels i sin dokumentär om hur kemikalierna vi vräker ut över naturen till slut dödar oss själva.

Sjuksköterskor försöker trösta en gråtande fyraåring medan de ger honom cellgifter. Betande rådjur lystrar efter helikoptrar som bombar döda sjöar med laviner av kalk. En bonde offrar sina dräktiga tackor för att bevisa att kvävegödsling ger säden cancerframkallande mögelsvamp. En annan lägger en vanskapt kulting på diskbänken. Andra visar skador de fått när besprutningsplan flugit över deras gårdar. Avfallet från konstgödselbolaget Supra blir en konstgjord ö i havet. I en smalfilm från 40-talet plockar en pojke en blomma vid en bäck medan hans mamma dricker kaffe i gräset. En forskare dissekerar ejdrar med förändrade hjärnor. Vägarna kantas av djurkadaver. Solen går ner, och den rasande attacken blir en appell: "Allt är möjligt. Allt är fortfarande möjligt."

Inför premiären intervjuades Stefan Jarl av Sydsvenskans Annika Gustafsson. " – Visst är det här också en motståndsfilm [liksom Ett anständigt liv], säger Stefan Jarl. […] Jag betonar den emotionella sidan och går till exempel inte alls in på de ekonomiska lagar som styr samhället […]. Det här är en civilisationskritik som delvis försöker se tillvaron ur djurens perspektiv. […] Det här är en enögd propaganda men svenska folket är inga dumskallar utan kan själva dra sina slutsatser. […]"

 Fotografen Per Källberg fick pris för sitt fantastiska foto. Och Stefan Jarl var stolt över bilderna: "Utan några jämförelser och utan att förhäva mig ser jag Naturens hämnd i den tradition av svenska naturfilmer som Sucksdorff inledde med sina personliga berättelser på 40- och 50-talen […]"

 Men alla var inte lika nöjda med filmen. I ett öppet brev i Dagens Nyheter skrev ett femtiotal bönder: "Hur kan Du ha mage att kalla detta för en dokumentärfilm? I god konkurrens med Hitlers propagandafilmare, Leni Riefenstahl, har Du åstadkommit något som vi vill beteckna som hets mot folkgrupp."

Forskarna vid lantbruksuniversitetet i Ultuna var mer balanserade, enligt Jan-Olov Johansson i Lantmannen: "Naturens hämnd innehåller många sakfel men trots det bör man inte förkasta dess huvudbudskap. Så kan man sammanfatta de flestas åsikt när 'gruppen för mykotoxin/mögelforskning' träffades för att se och debattera Stefan Jarls debattfilm. I denna grupp återfinns all expertis inom området i Sverige."

Eva af Geijerstam skrev insiktsfullt i Dagens Nyheter: "Stefan Jarls film är intill desperation och förstumning känslostark. […] Naturens hämnd är inte registrerande utan regisserande, den är inte förutsättningslös och objektiv utan civilisationskritiskt subjektiv. […] Det finns i Stefan Jarls film […] något som skiljer honom från dagens svenska dokumentärfilmare. Det fanns antytt redan i Ett anständigt liv och kan beskrivas som en påträngande existentiell ångest. Den blir extra stark när han i Naturens hämnd klipper in en smalfilm från sin egen barndoms 40-tal. Här, tycks han säga, fanns den oskuld och trygghet som nu gått förlorad. Den försvann inte bara när utvecklingsoptimism och ekonomisk tillväxt förbyttes i problemtillväxt och utsugning av jord och natur. Det finns också en underström av individuell fascination och ångest inför sjukdom och död. Naturens hämnd är som en besvärjelse av detta onda […]."

Nina Widerberg (2015)

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Naturens hämnd
Svensk premiärtitel	Naturens hämnd
Distributionstitel	Naturens hevn (Norge)
Videotitel i Sverige	Naturens hämnd
Inspelningstitel	Förgiftningen

Regi	Stefan Jarl
Manus	Stefan Jarl
Producent	Stefan Jarl
Produktionsledare	Suzanne Branner
Foto	Per Källberg
Musik	Ulf Dageby
Klippning	Anette Lykke Lundberg
Ljudtekniker	Stefan Jarl Per Carleson Peter Holthausen
B-foto	Einar Bjarnason
Ljussättare	Gunnar Andersson
Optisk printer	Christer Berglund
Ljudläggning	Per Carleson Peter Holthausen Christer Furubrand Wille Peterson-Berger (som Wille Kökeritz)
Mixning	Per Carleson Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Sven Olof Heed (tekniker) Per-Olof Olsson (som PeO Olsson) (tekniker) Håkan Jarl (foto 8 mm-filmen) Åsa Wrange (förtextmålning)
Speaker	Thorsten Näslund

Nils Nilsson	bonde och amatörforskare i Tuvattnet i Jämtland
Peter Samuelsson	pojken med cancer
Bengt Samuelsson	hans pappa
Kjell-Åke Persson
Gun Persson

Produktionsbolag	Stefan Jarl Filmproduktion AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Folkets Bio AB
Distributör i Sverige (DCP)	Folkets Bio AB	2016
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stefan Jarl Filmproduktion AB	1995
Laboratorium	FilmTeknik AB
Mixning	FilmMixarna AB
Förtext	Animagica Film & Video AB

Animerad sekvens inleder filmen: Örn lyfter med människa i sina klor. En grupp betraktare står på marken.

Sjukhusklinik. En liten pojke får en spruta av sköterska. Det gör ont och han jämrar sig.

Rofylld natur. Skog i solljus. Betande rådjur. Fors. Skogsdunge i motljus. En insjö där en and simmar fram med sina ungar. Spindelväv. Rådjur.

En helikopter hörs starta. Ett rådjur och en hare hukar sig för ljudet.

Helikoptern bombarderar under starkt dån sjön med kalk i stora kaskader. En kalkmaskin på pontoner sprutar kalk över sjön.

Berättaren: "I den här sjön finns inte längre något liv, leker inte längre någon fisk. Faller ett löv, förmultnar det inte. Grodorna kan inte längre fortplanta sig här, fåglarna inte kläcka sina ägg. Dom tungmetaller som ingår i naturens kretslopp lakas ut och hamnar som förorening i grundvattnet. Svavel- och kvävenedfall, gödselmedel och kalhyggen håller på att slå ut vatten, skog och åkermark."

Skräddare i bild.

Berättaren: "Sjön har fått nya härskare. Här härskar nu skräddare över sjöns yta. Eftersom ingen fisk äter dom, har dom blivit så stora och feta att ytspänningen hotar att brista under dom."

Helikopter bombarderar skogen med kalk. En älg flyr undan. En undervattensbild visar hur kalk sjunker ner till sjöns botten.

En tankbil sprutar kalk över skogen.

Fågelsång, annars tystnad. Kalkvita träd.

Berättaren: "Nånstans fick människan för sig att hon var naturens herre. Människan var satt att fullkomna naturen, att bli naturens egen lilla trädgårdsmästare."

Nerkalkad groda och en snigel som har svårt att ta sig fram i kalken.

Berättaren: "Filosoferna hävdade att djuren saknade själ, och att naturen var en maskin som kunde fås att gå människans ärenden."

Ett bi kämpar för sitt liv i kalken.

Text: "Vi skall inte smickra oss för människans seger över naturen. För varje sådan seger tar naturen hämnd." Engels, 1876.

Den lille pojken på sjukhuset. Hans pappa åker hiss med honom och bär honom genom långa korridorer.

Berättaren: "Jag visste inte att också barn kan få cancer. Men jag såg det med egna ögon på en klinik i Göteborg. När den här lilla grabben var fyra månader, fick han en druvklastumör på den plats där prostata sitter. Sedan dess har resorna hit för behandling med cellgift varit legio.

Därute är det några dagar före jul. Härinne är det bara en i raden av behandlingsdagar."

Havsvågor bryts mot hällar i havsbandet. Döda, oljeindränkta fåglar ligger och slår i vattenbrynet.

Berättaren: "Nittio procent av all cancer är miljöbetingad, ett resultat av vårt sätt att leva."

En bonde går och sår för hand i ett soldränkt landskap.

Berättaren: "Jag har rest upp till Jämtland, till Nisse.

Den mat vi odlar är den största enskilda orsaken till cancer."

Nisse, en bonde, experimenterar med bl a grödor, odlade med konstgödsel och sådana som drivits fram med stallgödsel. Nisse berättar om mögelgifter, en följd av kvävegödsling, och säger att de är det största hotet. Bl a kan de ge upphov till olika former av cancer, hjärtinfarkter, missfall, tarm- och gallinfektioner, allergier m m. Och användningen av kvävegödsel mer än fördubblades under 1970-talet.

Klipp till ett jättestort lager, fyllt med konstgödsel från golv till tak.

Rådjur i vinterlandskap.

Berättaren: "Mau-Mau-folket svor en ed att hellre gå i döden än förlora sin jord. Det var på landsbygden i Afrika för inte så länge sedan."

Nisse skördar och torkar sin säd och redovisar resultatet av odlingen i försöksrutor. Säden som odlats med naturgödsel är i oerhört bättre kondition än den kvävegödslade, som är full av mögel, och detta trots att de torkats under samma betingelser. Den kvävegödslade säden innehåller 1.400 gånger mer mögel än den naturgödslade.

Nisse utfodrar i testsyfte tre av sina får med den kvävegödslade säden. Alla tre insjuknar, ett får hosta och dör, ett får missfall, och det tredje minskar drastiskt i vikt. Blodcancer, konstaterar Nisse.

Klipp till rådjur i snöklädd skog. Tjädertupp.

Berättaren fortsätter Mau Mau-folkets historia: "Med undantag av noshörningen blev alla djur våra vänner" som varnade dem för fiendens angrepp.

Traktor med gödselspridare, likt ett förhistoriskt vidunder.

Supras rökspyende skorstenar.

Nisse begraver ett får. "Mögelgifterna är de mest giftiga i naturen."

En igenvuxen sjö.

Berättaren: "Hälften av det konstkväve vi sprider ut tas upp av växterna. Resten lakas ut i vattendragen.

Gifterna lagras upp i våra kroppar.

Den del av skörden vi ratar som människoföda ger vi åt husdjuren i form av kraftfoder. Det är inte konstigt då att den svenska bondgården har förvandlats till en sjukstuga."

En bekymrad husdjurskonsulent inspekterar en gård i Uppland och finner kor som lider av diarré och ljuverinflammation.

En slaktare berättar om hur det ser ut när han skär upp juver, "som rutten vaniljkräm", fullt av var.

Landskapsbilder, sandstrand, slättbygd.

Berättaren: "Allt det här är vårt. Här är vi födda, här har vi vuxit upp. Det här är vårt land, vår jord, våra skogar, vår himmel."

En bonde på en gård utanför Gävle berättar att en tredjedel av hans får fött missbildade lamm, något som han sätter i samband med kraftfoderanvändning. Hos människan ger den allergier. "Visst fanns det mögel förr också, men aldrig blev du sjuk utav det." Han berättar om de tröskgäng på elva man som fanns förr. De drog från gård till gård och tröskade. Det hände att de blev dåliga, men det var något övergående. Nu finns det något kroniskt som man kallar tröskdammslunga!

Ett slakteri i Danmark. Berättaren säger att här kasseras sjuka djur, så många som 5.000 om året. "I Sverige äter vi dom."

Nisse återkommer och berättar om hur höns utfodrade med besprutade blåbär sedan lagt ägg utan skal.

Bilar med ett antal män på avstånd i skogen. Det är ett jaktlag.

Berättaren om hur Mau Mau-folket till slut kunde infångas. "Skogen kunde avskärmas och belägras."

Vi ser en man i skyddsdräkt och mask, klädd för besprutning av bekämpningsmedel.

En lantbrukarhustru berättar om de problem hon fått sedan hon träffats av ett moln av bekämpningsmedel. Tår och fingrar har blivit krökta, och hon har också drabbats av andningssvårigheter.

Berättaren: "Konstkvävet konkurrerar ut jordens egna kvävefixerare och utarmar mikrolivet. Daggmasken ger upp. Marken eroderar. Växterna blir känsligare för växtsjukdomar. Svampfloran och bladlössen ökar, vilket i sin tur kräver stora insatser av bekämpningsmedel."

En bonde visar upp en död griskulting född med öppen bukhåla, något han skyller på flygbesprutningen. Dessförinnan fanns det inte ett enda sådant fall.

En man visar upp sina hopkrökta fingrar.

På ett fält en skadad morkulla som inte kan lyfta.

Sand som blåser. Plogning. Höstregn. Åska.

Nisse: "Välfärdssjukdomarna kan framkallas av mögelarterna." Å andra sidan "är [jag som bonde] inte lönsam om jag inte kvävegödslar. Men sanningen är att folk aldrig fått så dyr mat som under de senaste åren. Människorna själva, djuren och naturen har fått stryk."

Supras rykande skorstenar i Landskrona. Gödningsfabrikens utsläpp av tungmetaller rinner rakt ut i Öresund i en gipsartad massa.

Amatörfilm från 1940-talet. En liten pojke vid en bäck. Familjen är på utflykt i naturen. Mamman dricker medhavt kaffe.

Berättaren: "Vår värld är en del av ett större helt. - Naturen är en väv där allt hänger samman."

Text: "Vi kan aldrig tala om naturen utan att samtidigt tala om oss själva." Capra

Amatörfilmens pojke stiger in i en bil som kör iväg.

Rökspyende skorstenar. Djurkadaver.

Obduktion av döda ejdrar. Man konstaterar hjärnförändringar. Det verkar som om hjärnan krympt.

Soldränkt havskust.

80.000 Mau Mau-fångar släpptes, säger berättaren. 1.000 fick sitta kvar. Man skulle vetenskapligt utrota upprorsandan. Till straff fick de tvångsbeså marken. "Ingen åtlydde ordern."

Trafikdödade djur på landsvägen.

Berättaren: "En efter en skjuts fångarna."

Text: "När människan inte längre har plats för medvarelser som hon utvecklats tillsammans med, har naturen inte längre plats för människan." Edberg

Berättaren: "Några av de sista männen rådde inte ens gevären på. Till slut lät man dem löpa. Dom hade inte svikit eden.

Allt är möjligt. Allt är fortfarande möjligt."

Solnedgång över havet.

Censurnummer	124019
Datum	1983-04-21
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2080 meter
Kommentar	Aktlängder: 560-510-395-615 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2080 meter
Längd i minuter	76 min
Akter	4 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna hyllade filmen som angelägen och som ett civilisationskritiskt mästerverk. Direkt negativ var endast Stockholms-Tidningen.

Nils-Erik Landell, SvD: "Helikoptrar går upp och bombar döda sjöar med tonvis av kalk. Motoriserade vidunder rullar runt i skogarna och sprider kalk med sprutkanoner. Länge dröjer bilden kvar vid en myra som envetet kämpar med att torka av det vita dammet från sin kropp. En tordyvel banar sig mödosamt fram bakom vita kalkpiller. Kalken är menad att bota sjöars och markers försurning. Här verkar denna monomant insatta enhetsmedicin för en döende svensk natur lika förstörande vansinnig som hela vårt sätt att producera. Livsmedlen produceras genom väldiga insatser av nitratgödsel som ytterligare ökar försurningen, försnabbar sjöarnas igenväxning och ger helt nya möjligheter för naturen att slå tillbaks.

De med konst producerade gödselmedlen gynnar giftproducerande mögelsvampar. Försurningen lakar aluminium ur våra marker. Så förstoras de direkt naturförstörande insatserna och slår tillbaks genom naturen själv. (-) Barnet med elakartad cancer som förs till en behandling med cellgift i en lång rad behandlingar är det oskyldiga offret. I denna fullödiga film skildras hela naturen, även människans självförstörande natur.

Förstöringen har överträtt det rimliga gräns och därför har de etablerade forskarna och de etablerade kontrollorganen omyndigförklarats. De finns över huvud taget inte med. I stället får vi följa Nisse som omsorgsfullt gör kontrollerade försök med giftfri odling och djuravel på sin norrländska fädernegård. Alltmedan industrijätten Supra längst ned vid kusten i söder producerar tonvis med konstgödning och tonvis med avfall som bakat i gips byggs upp som en ö utanför Landskronas kust. Samma farliga tungmetaller vräks ut genom avfallet från Supras fabrik som genom dess produkter. Den stora fabrikens produkt som avfall! En magnifik och skrämmande bild. Stefan Jarl tror ändå på en pånyttfödelse, en naturens gerilla, som intill döden kämpar vidare långt utanför farliga, etablerade maktcentra.

Stefan Jarls Naturens hämnd är en av detta sekels mest väsentliga och konstnärligt fullödiga svenska filmer. Må den sprida sig över Sveriges land. Må den ge en pånyttfödelse genom människans natur så att vi återfår den allomfattande goda naturen."

Eva af Geijerstam, DN: "Filmen (-) är en äreteckning över den praktiska erfarenhet och folkliga kunskap som samlats oberoende av forskningslaboratorierna under de korta år som gått sedan människan på allvar inledde sitt konstlade naturbruk. Den bekräftar ingreppen som angrepp, och naturen tar sin hämnd med cancern som främsta vapen.

Stefan Jarls film är intill desperation och förstumning känslostark.

(-) Naturens hämnd är inte registrerande utan regisserande, den är inte förutsättningslös och objektiv utan civilisationskritiskt subjektiv. (-)

Filmen är som en triptyk, där den första bilden är en grönskande gryning. Liksom i fortsättningen är bilderna emblematiska, symboliska - i början som korta och oändligt vackra erinringar. (-)

Den andra bilden skildrar sjukdomarna, de första tecknen på obalans, den tredje så, med skymning och bokstavligt 'stilleben' (dött liv): oljedöda fåglar mot klipporna, djur manglade till döds vid vägkanten. (-)

Det finns i Stefan Jarls film något utöver det briljanta ljudarbetet, Ulf Dagebys känslostärkande musik, och skönheten i Per Källbergs dova bilder - som skiljer honom från dagens svenska dokumentärfilmare.

Det fanns antytt redan i Ett anständigt liv och kan beskrivas som en påträngande existentiell ångest. Den blir extra stark när han i Naturens hämnd klipper in en smalfilm från sin egen barndoms 40-tal. Här, tycks han säga, fanns den oskuld och trygghet som nu gått förlorad. Den försvann inte bara när utvecklingsoptimism och ekonomisk tillväxt förbyttes i problemtillväxt och utsugning av jord och natur.

Det finns också en underström av individuell fascination och ångest inför sjukdom och död. Naturens hämnd är som en besvärjelse av detta onda, genom att tvinga sig se det i vitögat - lika mycket som den är en rimlig (hur rimlig får andra tvista om) faktasamling om vad vi gör med naturen och oss själva."

Sven E Olsson, Arbetet: "En drabbande film är det, klyftigt och känslosamt monterad till en chock som får en att darra av ilska och insikter.

Genom sina citat, från Engels till Rolf Edberg. Genom skarpögda motställningar mellan orrspel och morgonrodnader å ena sidan och kväljande dissektioner av övergreppens effekter å den andra. Genom stillsamt sakliga redovisningar av jämtlandsbonden Nisses övertygande experiment med mykotoxiner, mögelgifter, eller genom tvärdraget mellan pastoral och fördärv - som koltrastdrillen ovanför den vitpudrade skalbaggen.

Hela tiden går och kommer också Ulf Dagebys spetsigt inkännande musik i alla naturljuden. Den känns laddad av ett drivande hot; briserar likt elektroniska sjunkbomber i bilderna och effektljuden.

En mäktig vänsterswing till film har det blivit, mitt i de övergödda och övergödslade mjukdelarna i vår välfärd."

Jannike Åhlund, AB: "Det är (-) en dokumentation av död och förruttnelse som Stefan Jarl åstadkommit - ofta i vidunderligt förförisk utstyrsel tack vare Per Källbergs foto. Det är också en personligt laddad protest mot den systematiska utplåning av liv som sker runt omkring oss. En process, som vi blivit alltmer likgiltiga inför, till förmån för andra och mer tidsopportuna spörsmål på dagordningen. (-)

Till formen påminner Stefan Jarls film om de filmer som behandlar de japanska bomboffren eller den överhängande kärnvapenrisken. En berättigad indignation anger kursriktning.

Trots Jarls optimistiska slutappell 'allt är möjligt' är slutintrycket att naturen kommer att fortsätta ta sin gruvliga hämnd på sina manipulatörer."

Britta Svensson, StT: "Men som film påminner Naturens hämnd mest om en sån där naturfilm man fick se i skolan. En riktigt skolad retorisk speakerröst (-) mässar till fåglar som dör i vackra solnedgångar, genuina svenska bönder talar så onaturligt och repeterat att publiken fnissar och i stora delar av filmen är kameran så stilla att det blir mer foto än film.

Man blir helt enkelt inte upprörd. Vad värre är, jag blir inte heller övertygad, trots att jag mycket väl vet allt filmen säger är sant.

Det finns inga experter, inga forskare, ingen statistik i filmen.

- Jag skiter i experterna, svenska folket hajar ändå det här, sa Stefan Jarl efter premiären.

Men så är det inte. Utan tyngd av journalistiska och forskningsmässiga bevis bakom sig, framstår de drabbade människorna som kommer till tals i filmen som gnälliga och ovederhäftiga.

Stefan Jarl får dem att låta som folk som fått för sig något, inte som folk som vet.

Kanske har hans syfte varit att tala direkt till våra känslor, utan fakta, men det fungerar inte heller. Den överspända retoriken står i vägen."

Kommentar Svensk filmografi

Inför filmens premiär uttalade sig Stefan Jarl (f 1941) för Annika Gustafsson (SDS 19830422):

" - Visst är det här också en motståndsfilm [liksom Ett anständigt liv], säger Stefan Jarl. Det är en propagandafilm, ett flygblad som vill uppmana till motstånd mot den manipulativa naturuppfattning som människan lagt sig till med under många år. (-)

- Utan några jämförelser och utan att förhäva mig ser jag Naturens hämnd i den tradition av svenska naturfilmer som Sucksdorff inledde med sina personliga berättelser på 40- och 50-talen (-). Sedan bröt TV igenom och Jan Lindblad kom med en helt annan typ av naturfilm.

Och en naturfilm på 80-talet? Ja, den blir givetvis mycket annorlunda.

- Utvecklingen har tagit ett sådant fruktansvärt kliv framåt, säger Stefan. Vi lever i en tid då naturkatastroferna heter Harrisburg, Time Beach och Love Canal. Det är med det perspektivet jag och fotografen Pelle Källberg gjort vår resa i Sverige. (-)

Det är många människor som kommer till tals i Naturens hämnd. Det är framför allt personer som själva på ett eller annat sätt drabbats av de olika gift som finns runt omkring oss. Men det är inga forskare eller beslutsfattare.

- Vi vill få fram det folkliga tryck som finns kring de här problemen, säger Stefan. Jag betonar den emotionella sidan och går till exempel inte alls in på de ekonomiska lagar som styr samhället (-). Det här är en civilisationskritik som delvis försöker se tillvaron ur djurens perspektiv. De har aldrig hört talas om Marx eller Wallenberg. Det här är en enögd propaganda men svenska folket är inga dumskallar utan kan själva dra sina slutsatser. Däremot finns det en massa dumma makthavare."

Naturens hämnd bekostades med medel från Ett anständigt liv, som gått mycket bra på biograferna. Stefan Jarl fortsätter:

" - I dag är jag så jävla stolt över att för första gången kunna vara med och distribuera en film som gjorts med pengar som en tidigare film spelat in. Det är oerhört viktigt att vara fri om man vill kritisera."

Forskarna vid lantbruksuniversitetet i Ultuna såg i oktober 1983 Naturens hämnd i en specialvisning med efterföljande diskussion, som bevakades av Jan-Olov Johansson (Lantmannen 22/1983):

"Filmen Naturens hämnd innehåller många sakfel men trots det bör man inte förkasta dess huvudbudskap. Så kan man sammanfatta de flestas åsikt när 'gruppen för mykotoxin/mögelforskning' träffades för att se och debattera Stefan Jarls debattfilm. I denna grupp återfinns all expertis inom området i Sverige. (-)

Karl-Heinz Kiessling inledde detaljdiskussionen med att konstatera att filmen påstår att det finns ett samband mellan kvävegödsling, mögelbildning, svampgifter och cancer.

- Att vissa mögelsvampar kan bilda gifter som aflatoxin, och att dessa gifter kan orsaka cancer är det ingen som betvivlar, sa professor Kiessling.

- Aflatoxin hör till de mest cancerframkallande ämnen vi känner till, konstaterade han.

- Men hur är det egentligen med det första ledet i bevisföringen, att kvävegödsling leder till mögel och mykotoxinbildning?

För att få svar på den frågan bad han docent Lennart Torstensson och Thomas Johansson vid mikrobiologen om hjälp. De har båda arbetat med de försök [lantbruksuniversitetet] gjort för att undersöka vad som hänt i Tuvattnet. Försöken har dels skett hos Nisse Nilsson, dels på Ås försöksstation i Jämtland. (-)

Efter tre års forskning kan man sammanfatta resultaten så här: Det finns i dag inget som tyder på att höga kvävegivor, antingen av konstgödsel eller stallgödsel, leder till ökad bildning av svampgifter i spannmål.

- Däremot kan en hög kvävegiva indirekt leda till ökade problem med lagringen om man som Nisse torkar bara med kalluft, säger Lennart Torstensson.

- Mera kväve ger senare mognad och högre vattenhalt vid skörden. Det betyder att det är svårare att snabbt minska kärnorna till en vattenhalt där svamparna inte förmår utvecklas. Även det prov som i filmen förevisas som friskt var så infekterat att det var otjänligt som foder, sa Lennart Torstensson.

- Detta är säkert ett vanligt dilemma hos brukare norrut. Man kvävegödslar för att höja avkastningen men har inte råd att investera i en varmluftstork, konstaterade han.

- Våra försök visar däremot att man minskar svampsmittan genom att bekämpa ogräsen i fälten. Då minskas fuktigheten och gröna delar i skörden.

Hur var det då med de fruktade svampgifterna? (-)

Resultaten verkar även här ge ett ganska entydigt svar. Vi kan inte nu påstå att det finns något direkt samband mellan kvävegödsling och bildning av mykotoxiner.

De församlade forskarna verkade tämligen överens om att de svårigheter Nils Nilsson haft med sin fårbesättning till en del kunde förklaras med de indirekta effekterna av konstgödselgivan, och att dessa problem är ganska vanliga. Professor Sigvard Thomke sa att han var förvånad över att problemen i Norrland inte är större med tanke på de prov man får in. Dessa innehåller ofta mögel, berättade han.

Men trots detta ville man inte helt förkasta filmens farhågor.

- Vi har ju bara letat efter två svampgifter i de prover som vi analyserat, nämligen zearaleon och ochratoxin. Vi vet att det finns fler, sa en expert."

Filmen föranledde ett antal debattartiklar på skilda håll i pressen. Framför allt från bondehåll förekom protester, där man anklagade Jarl för att lägga skulden för miljöförstöringen på landets lantbrukare. Några gick till och med så långt att man beskrev Naturens hämnd som "hets mot folkgrupp".

I ett öppet brev till Stefan Jarl (DN 19831104) gick ett ett femtiotal hälsingebönder till frontalangrepp: "Hur kan Du ha mage att kalla detta för en dokumentärfilm? I god konkurrens med Hitlers propagandafilmare, Leni Riefenstahl, har Du åstadkommit något som vi vill beteckna som hets mot folkgrupp. Filmen är skickligt gjord; på ett synnerligen försåtligt sätt har Du sammanställt bilder med speakertext och suggestiva ljudeffekter så att den som inte vet mycket om jordbruk har svårt att värja sig. Men vi som har kunskaper och erfarenhet, som odlar och sköter djur, vi kunde inte undgå att notera en hel rad upprörande felaktigheter i filmen. (-)

Vi är ingalunda omedvetna om den miljöpåverkan som jordbruket kan ha. Vi tar intryck av undersökningar och fakta. Vi oroar oss. Du hade kunnat göra en seriös film, Stefan, till exempel om ökningen av närsalter i hav och vattendrag. Du hade kunnat bidra till att belysa den komplicerade frågan om jordbrukets roll i sammanhanget. Men Du föll, som så många andra, för Nisses 'bondska charm' och glömde i hastigheten att kontrollera fakta.

Vi som har egen erfarenhet genomskådar vad han säger. Mögel kan man lätt åstadkomma i ogödslade produkter om man slarvar med torkning eller ensilering. Det är uppenbart att det är de biodynamiska odlarna som måste lära sig en riktig konserveringsteknik, inte minst med tanke på den ofta större ogräsförekomsten. Ogräs utgör nämligen utmärkta värdväxter för olika svampar och bakterier och försvårar dessutom torkningen.

Det bestående intryck vi fick av Din film (-) är att Du vill lägga lejonparten av skuldbördan i fråga om miljöförstöringen på oss vanliga bönder. (-)" Brevet var undertecknat "Ledsna och förbannade lantbrukare i Gnarp, Harmånger, Jättendal, Ilsbo och Bergsjö genom Karin Sundblad, kobonde".

I Annonsblad till tidskrift för lantmän (19831223) gjorde Agneta Lilliehöök en presentation av den för filmen så centrale Nils Nilsson i Tuvattnet: "Tolv mil norr om Östersund, strax innan man kommer upp i fjällvärlden, ligger Tuvattnet. En mycket liten by. Där driver Nils Nilsson ett kombinerat skogs- och lantbruk. Och det är där han utfört alla de försök som tas upp i filmen.

Nils Nilsson var 'bondpojk' men ville inte bli bonde. I stället blev han kemiingenjör och arbetade på Tegefors, ett företag som tillhörde Korsnäs Malma." I slutet av 1950-talet övertog han gården efter fadern. "[Den] består av 12 ha åker. Där finns i dag 75 får, 7-8 ungdjur och några höns. Själv äger Nisse 100 ha skog samt 500 ha ihop med syskonen. Det är alltså skogen som är den huvudsakliga sysselsättningen."

				1980	1982
Tuvattnet	Krokom	Sverige
Grantinge	Hässleholm	Sverige
Supra	Landskrona	Sverige
	Bohuslän	Sverige
danskt slakteri		Danmark

Sverigepremiär	1983-04-25	2001	Stockholm	Sverige	76 min
	1983-04-25	Folkets Bio	Stockholm	Sverige	76 min
Urpremiär	1983-04-25	2001	Stockholm	Sverige	76 min
	1983-04-25	Folkets Bio	Stockholm	Sverige	76 min
Videorelease	1995-05			Sverige	73 min

Filmbana	Stockholm	1983		Per Källberg
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1983			(bidrag om 625 150 kr)

Dokumentärfilm

Miljöförstöring

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	CRI-negativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2080

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2080

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Nature's revenge.
Omfång	12 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The revenge of nature.
Omfång	38 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Naturens hämnd.
Omfång	18 s. + 1 s. kompletteringar.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	2
Färg papper	5
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	76 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264