Spårvagn till havet (1987)

Media (1 st)

Originaltitel	Spårvagn till havet
Svensk premiärtitel	Spårvagn till havet
Videotitel i Sverige	Spårvagn till havet

Regi	Håkan Alexandersson
Manus	Håkan Alexandersson
Foto	Carl Johan De Geer
Musik	Mikael Samuelson (som Heinrich Pföltz (1851-1933)) Mikael Samuelson (som Jakov Dekanosov)
Scenograf	Carl Johan De Geer
Klippning	Ulf Darin
Ljudtekniker	Ulf Darin
Scripta	Charlotte "Carla" Larsson
Inspelningsledare	Julia Hede
Pressinformation	Freddy Olsson
Fotoassistent	Christer Strandell
Elektriker	Christer Strandell
Passare	Stickan Olsson (som Mikael "Stickan" Olsson)
Ljussättare	Christer Lundgren
Musikarrangör	Mikael Samuelson
Dekormålare	Kristina Abelli Elander (som Kristina Elander)
Kläder	Kristina Abelli Elander (som Kristina Elander)
Mixning	Sven Fahlén
Affischdesign	Leif Högström

Mikael Samuelson	Manfred Holmqvist
Christine Floderer	Herta
Fatima Bifeldt	Fatima, yngsta dottern
Ellen Lamm	Frida, äldsta dottern
Lovisa Lamm	Lovisa, mellandottern
Peter Kneip	pastorn från familjerådgivningsbyrån

Produktionsbolag	Alexandersson & De Geer Bildproduktion HB
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1987
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Folkets Bio AB	1996
Distributör i Sverige (köpvideo)	Folkets Bio AB	1996
Distributör i Sverige (inst. video)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1987
Laboratorium	Sveriges Television Filmlaboratoriet
Mixning	Sonet Studios AB

Manfred är en bohemisk filmare och kompositör som pinas av en händelse i det förflutna.

Vid sexton års ålder dog hans far. När Manfred var på väg från Karlsruhe med faderns gravurna för att sprida askan över havet kolliderade spårvagnen. Vid inbromsningen tappade han ut faderns aska som spreds över spårvagnsgolvet. Den stora urnan står nu intakt men tom på spiselhyllan i Manfreds lägenhet.

För att få samvetsfrid vill han göra ett nytt försök att nå havet. Denna symboliska resa ska förverkligas genom en hyllningsfilm till fadern med den poetiska titeln Spårvagn till havet. Manfred menar att det kommer att bli den optimala gestaltningen då filmremsan visar sanningen 24 gånger per sekund.

Vid sin sida har Manfred ännu en konstnärssjäl, Herta, som för att realisera sina författaraspirationer iklädd grönrutig tyrolerklänning joddlar och serverar öl på restaurang Valkyrian. De båda möts i en gemensam längtan efter att få skapa något stort här i livet. Herta deklamerar sin dikt "En dröm om havet", vilken väcker starka känslor hos Manfred.

Genom att se på gamla stumfilmer med sin 16 mm-projektor söker Manfred efter det rätta förhållningssättet för sin film. Strax före faderns död avlade han, under en konsert med Henrich Pföltz andra symfoni i Fasanträdgården i Karlsruhe, ett löfte om att förvalta den högtidliga Karlsruhe-andan som både fadern och Pföltz representerade. På pianot spelar Manfred Pföltz symfoni, men får som han säger fel bild i örat. Trots ett omåttligt halsande av sämre rödvin och kedjerökning får han inte någon ro till det livsverk han är satt att göra.

I rask takt får Manfred och Herta tre döttrar, som alla har samma grönvita tyrolerklänning som Herta. Manfred tycks tillbringa all sin tid rökande i sängen, ständigt iklädd pyjamas. Tio år har förflutit och någon film har ännu inte sett dagens ljus. Herta stretar vidare på Valkyrian för att försörja familjen. Hon sjunger om sina tio år i samma rum, där hon lyckats prestera fyra diktverk och en pjäs, men hon känner sig gammal, trött och dum.

Manfred gör dock sina försök att hitta "rätt förhållningssätt"; han försöker skapa illusion av spårvagnsljud genom att spela in ljudet från en gnisslande snurrstol och filmar en elektrisk modellspårvagn. Manfred känner sig dock hela tiden trängd i sitt skapande av familjen, som oavbrutet stör honom så att han aldrig blir färdig med filmen.

Skaparvåndan, som bl a yttrar sig i en "jag-ska-bara"-mentalitet, resulterar i en djupare besvikelse hos både Manfred och Herta, vilka ser målet att skapa något stort i livet bli alltmer avlägset.

På Hertas initiativ försöker de reda ut sina äktenskapliga problem med hjälp utifrån. En pastor från familjerådgivningen kommer på hembesök för att foga de båda konstnärsnaturerna samman. Manfred finner en själsfrände i pastorn, som inte bara är spårvagnsintresserad och intensivt lyssnar till Manfreds konstruerade spårvagnsljud, utan även är en jämlike vad gäller rödvinsdrickande och rökning. Herta står inte ut längre och tar den minsta dottern Fatima och flyr hemmet.

Manfred försöker tafatt ta hand om de kvarvarande döttrarna Frida och Lovisa, som får sova med smutsiga lakan och får sina godnattsagor analyserade. Manfred menar emellertid att varje stor konstnär måste genomlida en stor kris för att gå vidare med sitt arbete. Han tar hjälp av flickorna för att filma modellspårvagnen, men det känns inte rätt; det rätta förhållningssättet vill inte infinna sig.

I en senfunnen känsla av övergivenhet och ånger komponerar han en vemodig melodi till Hertas gamla dikt "En dröm om havet". När Herta en dag återvänder, sjunger han den för henne. Som motprestation har hon skrivit en lång dikt med titlen "Manfred-symfonin". De beslutar sig för att gå vidare tillsammans.

Manfred har slutat röka. Han har också glömt Karlsruhe (även om han bevarar det varmt i sitt hjärta) och ändrat förhållningssätt; livet ser han inte längre som bara en omväg till döden. Med frid i själen dör Manfred, trots att han aldrig hann slutföra sitt livsverk.

För att han ska få riktig ro menar Herta att han måste återuppta sin avbrutna resa till havet. Klädda i likadana tyrolerklänningar åker Herta och döttrarna spårvagn med Manfreds aska i den stora urnan. Väl framme vid havet sprider de hans aska över vattnet.

Censurnummer	126605
Datum	1987-01-22
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2051 meter
Kommentar	Aktlängder: 473-467-556-555 m.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2051 meter
Längd i minuter	75 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Liksom när det gäller paret Alexandersson/De Geers övriga produktioner bemöttes Spårvagn till havet med blandade känslor av kritikerna. Det var dock huvudsakligen ett ljumt mottagande, där filmens originalitet i berättarstil och form framhölls, medan många reserverade sig mot dess longörer och pretentiösa existentialism.

Jacob Branting, AB: "Redan vid första joddlingen känner jag mig tämligen säker på att anslaget är ironiskt-nollställt i denna historia om hur människoaskan framtas på den slutliga resan. Naturligtvis med spårvagn. Nostalgin, den barnsliga förtjusningen i hur minnet låter, spelar en stor roll mellan de absurditeter som utspelas i den förmodligen snaskigaste lägenheten i filmhistorien. Han är filmare, hon poet. Hon har skrivit några rader pretentiöst pekoral, han har filmat en miniatyrspårvagn och en rykande cigarett.

Man kan nog påstå att det är en urna och en askkopp som står i centrum för historien, och det blir efter ett tag fruktansvärt roligt. Så som det kan bli när någon lyckats skruva patetiken och pretentionen över parodins gräns. Men det hinner också bli lite segt, som sker när man suger för länge på scener i intern fröjd över att få ge infallen luft."

Mårten Blomkvist, DN: "Vi är nog många, inte minst i detta land, som kan känna igen oss i Manfred, vars motto i livet kunde vara hans ofta upprepade "Jag ska bara..."

I Spårvagn till havet lyckas Håkan Alexandersson åter skildra människor och miljöer, som egentligen är helt absurda, på ett sådant sätt att man känner sig mer hemma där än i många förment realistiska filmer.

Det är roligt gjort, men också mycket skickligt. Den naiva stilen till trots är manuset ofta mer slipat än det dramaturg-auktoriserade bluddret i TV-serien Goda Grannar.

Familjeidyllens övergång i allvar signaleras med två repliker:

- Hon luktar!

- Det är din tur.

I allt delar jag dock inte Håkan Alexanderssons uppfattning om vad som är roligt. Den seghet som odlas som ett sorts skämt i hans och Carl Johan De Geers filmer tycker jag många gånger blir påfrestande.

Men det får man ta. Det är i alla fall roligt att Håkan Alexandersson fått sin Spårvagn till havet gjord."

Jan Aghed, SDS: "Som eventuell bild för den forna rödvinsvänsterns intellektuella och moraliska försumpning, alternativt som giftig antiborgerlig konstnärsparodi har interiörerna i Spårvagn till havet ett inte föraktligt polemiskt och visuellt värde, och som demonstration mot ett opersonligt och irrelevant, i bristen på utmaningar ultrahygieniskt svenskt filmspråk rymmer berättarstilen och formen en rad välfunna och effektfulla poänger.

Men efter en stund börjar De Geers och Alexanderssons estetiska revolt upprepa sig som en sprucken grammofonskiva. saken förbättras inte av det övriga innehållet. De feministiskt skruvade äktenskapliga meningsutbytena är bara glimtvis roliga, medan de ymniga kommentarerna och monologerna mestadels består av existentiellt och konstfilosofiskt bludder."

Hans Schiller, SvD: "Man kanske bör tycka att det är vällovligt och seriöst att slita och kämpa, göra film hemma i det egna köket tillsammans med kompisarna och modelljärnvägen. Som kortfilm om jorden efter bomben med råttor och den sista kvarvarande människan går deras hemsnickeri att ta med jämnmod.

Men när de två ovanpå detta berättar om den misslyckade konstnären Manfred som pimplar rödvin och kedjeröker medan han försöker göra den stora filmen om hur han förlorade sin faders aska i en spårvagn i Karlsruhe, lever och får barn med joddlerskan Herta från ölstugan Valkyrian, pimplar rödvin och röker, filmar sin modellspårvagn genom snurrande kontorsstolar. Då blir det mycket snart mycket för mycket av existentiellt nonsens för att inte blicken var tredje minut skall vandra till klockan. För dem som är uppfödda på Rambo och Dallas kanske det kan vara en estetisk öppning. Själva reserverar vi oss."

Kommentar Svensk filmografi

Spårvagn till havet var den andra långfilmen gjord av producentparet Håkan Alexandersson (f 1940) - manus och regi - och Carl Johan De Geer (f 1938) - foto, scenografi och sångtexter. Den originella barnfilmen Tvätten (1985/16) utgjorde deras långfilmsdebut. Tidigare hade Alexandersson och De Geer uppmärksammats med udda TV-serier för barn som Tårtan (1972), Doktor Krall (1974) och Privatdetektiven Kant (1983), vilka givit dem även en vuxen publik.

Med teman som "konstens villkor" och "livets mening" beledsagades Spårvagn till havet av en förfilm med minst lika pessimistisk ton och existentiellt motiv. Den sexton minuter långa Råttresan handlar om den sista överlevande människan efter ett kärnvapenkrig, som efter en lång färd över havet paddlande i ett badkar anländer till ett förstört Europa. Det enda liv han finner är några råttor i ett laboratorium, där en mumifierad forskare vid namn Lehmann experimenterat med att överföra mänsklighetens hela nedärvda skuld till råttorna. Han försöker fullfölja experimenten, men saken är dömd att misslyckas. Han lägger sig att dö, dock med den tröstande tanken att allt måste börja om från början och att det någon gång kommer att sluta bättre.

Flera recensenter uppskattade Råttresan mer än Spårvagn till havet, mycket beroende på att den givits en mer lagom längd i relation till sin idé.

Bakom kompositörerna Jakov Dekanosov och Heinrich Pföltz döljer sig filmens huvudrollsinnehavare, sångaren Mikael Samuelson (f 1951).

Inspelningen ägde rum i Alexanderssons & De Geers Meyer-ateljéer på Västmannagatan 81 i Stockholm våren 1986. Råttresan spelades in på samma ställe sommaren samma år.

		Sverige	(våren)	1986	1986
Meyer-ateljéerna, Västmannagatan 81	Stockholm

Festivalvisning	1987-01		Göteborg	Sverige	75 min	(Göteborg Film Festival)
Sverigepremiär	1987-02-06	Sandrew	Göteborg	Sverige	75 min
	1987-02-06	Filmstaden	Stockholm	Sverige	75 min
Videorelease	1996-10			Sverige	72 min

Originaltitel	Symfoni, nr 2, op. 16
Kompositör	Heinrich Pföltz (1851-1933)
Arrangör	Mikael Samuelson

Originaltitel	Tio år i detta rum
Kompositör	Mikael Samuelson
Textförfattare	Carl Johan De Geer
Sångare	Christine Floderer

Originaltitel	Jag är den trötta pappan
Kompositör	Mikael Samuelson
Textförfattare	Carl Johan De Geer
Sångare	Mikael Samuelson

Originaltitel	En dröm om havet
Kompositör	Mikael Samuelson
Textförfattare	Carl Johan De Geer
Sångare	Mikael Samuelson

Originaltitel	Mamma är här igen
Kompositör	Mikael Samuelson
Textförfattare	Carl Johan De Geer
Sångare	Ellen Lamm
	Mikael Samuelson
	Christine Floderer

Originaltitel	Vi vilja efterfölja dig
Kompositör	Johan Olof Wallin	(1816)
Textförfattare	Johan Olof Wallin	(1816)
Sångare	Peter Kneip

Originaltitel	Terra Futurum
Kompositör	Jakov Dekanosov
Arrangör	Mikael Samuelson

Diskbänkssurrealister (1987)

Spårvagn till havet (1987)

DK Drama

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Meyer-ateljéerna presenterar SPÅRVAGN TILL HAVET En film av Alexandersson/De Geer

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Ett tragikomiskt drama om ett äktenskap (och en film med mycket sång och musik).
Omfång	85 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	7
Färg papper	9
Dia	1
Album	Nej

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska