Älska mej (1986)

Media (2 st)

Originaltitel	Älska mej
Svensk premiärtitel	Älska mej
Distributionstitel	Elsk mig (Danmark) Elsk meg! (Norge)
Söktitel	Älska mig

Regi	Kay Pollak
Manus	Kay Pollak Johanna Hald Ola Olsson
Idé	Kay Pollak (grundmanus) Binnie Kristal-Andersson (grundmanus)
Producent	Staffan Hedqvist Anders Birkeland Göran Lindström
Produktionsledare	Staffan Hedqvist
Foto	Roland Sterner
Musik	Thomas Lindahl Andreas Aarflot Thorsten Näslund (som Totta Näslund)
Koreograf	Charles Moore
Scenograf	Pelle Johansson Lotta Melanton
Klippning	Thomas Holéwa Kay Pollak (ej krediterad) Tord Pååg (andreklippare)
Ljudtekniker	Owe Svensson Bo Persson
Regiassistent	Johanna Hald
Konstnärlig rådgivare	Bengt Forslund
Scripta	Stina Klemming
Manusbearbetning	Görel Engstrand Per-Olof Thisner (som PeO Thisner) Eva Tivell Sif Westerberg Ethel Rudklint Louisa Paschetto
Research	Görel Engstrand Per-Olof Thisner (som PeO Thisner) Eva Tivell Sif Westerberg Ethel Rudklint Louisa Paschetto
Dramaturg	Ola Olsson
Verkställande producent	Klas Olofsson
Inspelningsledare	Lars-Göran Pettersson (som Lars Pettersson)
Produktionsassistent	Inger Martin Johanna Hald Jimmy McGann Anne Ingvar
Pressinformation	Lars-Olof Löthwall Lis Kløve Ursula C:son Haegerström Britt-Marie Hedman
B-foto	Lennart Peters
Stillbildsfoto	Johanna Hald Bo Lundberg Lis Kløve
Specialeffekter, foto	Olle Zackrisson (trickkamera) Ronald Levisson (trickkamera)
Foto, andrateam	Mikael Kristersson (naturfoto) Peter Östlund (naturfoto)
Fotoassistent	Bo Lundberg (kameraassistent)
Elektriker	Johnny Pettersson Kent Högberg Mikael Öqvist
Passare	PeO Strandberg
Ljussättare	Leif Lindholm
Negativklippning	Pia Svedlund
Optisk printer	Ove Porath Christer Palm
Scenografiassistent	Kicki Ilander
Snickare	Jan Eriksson Lennart Fägerskiöld Teddy Holm Stig Limér Leif Nilsson Percy Nilsson Björn Sinclair Hans Strandberg Ove Pettersson
Dekormålare	Kent Ericsson Donald Karlsson
Rekvisita	Per Cederlund (som Pelle Cederlund)
Attributör	Annette Mandoki
Kläder	Görel Engstrand
Sömmerska	Mariana Hill
Maskör	Eva Rizell Eva Fänge
Klädassistent	Stine Gudmundsen-Holmgreen
Klippassistent	Per-Olof Thisner (som PeO Thisner) Teddy Blomberg Solveig Nordlund
Ljudläggning	Peter Holthausen Per Carleson Bengt Andersson Lasse Summanen Jan-Erik Lundberg Ulf Reinhard Sven Fahlén (ljudansvarig vid Sonet Studios)
Mixning	Berndt Frithiof Per Carleson Sven Fahlén (dialog)
Övrig medarbetare	Hans-Eric Ahrn (filmteknik)
Tack till	Ethel Rudklint Louisa Paschetto Ralph Evers Jan-Hugo Norman Arne Åkerström Ulf Pramfors John Dill Marie Ehrén Johan Fredriksson Janne Gouiedo Christer Landgren Nils Lund Richard Nyström Madeleine Park Thore Soneson Joakim Strömholm Bengt Swahn Sif Westerberg Elisabeth von Koch Henrik Jansson Per "Johan" Johansson Torbjörn Svedberg Gunnar Edander Thore Swanerud Lars Jarnemo Leif Aare Patrik Strömdahl

Anna Lindén	Susanne "Sussie" Larsson, 14 år
Tomas Fryk	Tomas Lindgren, 17 år
Lena Granhagen	Martha Lindgren, Tomas mamma
Tomas Laustiola	Gunnar Lindgren, Tomas pappa
Jenny Kai-Larsen	Ann, Tomas yngre syster
Ernst Günther	socialinspektören
Örjan Ramberg	Birger, kallas Oxen
Stig Torstensson	kattmannen
Hans Strååt	Larsson, mannen på stranden
Elisabet Palo	Sussies mamma
Milunka Milic	skolstäderskan

Produktionsbolag	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	AB Svensk Filmindustri
	Esselte Video AB
	FilmStallet AB
	Sveriges Television AB TV2
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri	1986
Distributör i Sverige (hyrvideo)	Esselte Video AB	1987
Distributör i Sverige (inst. video)	Esselte Video AB	1987
Laboratorium	AB Film-Labor
Utrustning	Moviecam Super		(kamerautrustning)
Ljudläggning	Studio Lagnö AB
Mixning	FilmMixarna AB
Övrigt bolag	Hall & Cederqvist		(typografi)
	Ermalms Egenart		(typografi)

Sussie, 15 år, övergiven, besvärlig minst sagt; hennes mor är alkoholiserad, hennes far är död eller kanske bara försvunnen. Hon bär med sig en tummad bild av honom.

Sussie har vandrat ut och in i skilda fosterhem, nu vill samhället ge henne en sista chans. Går det inte, finns det ingen annan utväg än en ungdomsvårdsskola.

Nu har hon tills vidare på prov fått ett nytt fosterhem, vid havet och där finns två egna barn, Tomas, som är 18 och Ann, 10.

Sussie vill bli älskad: "Jag stannar aldrig någonstans, jag är alltid på väg. Om jag någon gång hittar någon, som älskar mej ända ner i helvetet, så ska jag stanna där..."

Hon är frispråkig, protesterar och säger sånt andra kanske skulle tänka men aldrig formulera öppet. Hon förstör omkring sig, i ett ständigt provocerande raseri.

Sussie prövar också hur långt hon kan gå i sin uppriktighet. Fosterföräldrarna har ett fruset äktenskap, hennes beteende visar dem på deras tillkortakommanden.

Fostermor, Martha, ser i Sussie en möjlighet till självförverkligande, någon hon kan skänka den värme hon har men som hon inte låter komma fram.

Fosterfar, Gunnar, blir alltmer negativ inför alla Sussies utbrott och provokationer, han vill egentligen avsluta hennes vistelse hos dem. Han störs av hennes utspel, ena ögonblicket är hon den erotiskt lockande unga kvinnan, i det andra barnet han vill ta hand om

Tomas, sonen, blir förälskad i Sussie och de upplever kärleken vid en fågelskådartur till Falsterbo, något hon då inte orkar fullfölja. Hon rymmer men kommer tillbaka till huset.

Martha gör allt för att hon ska kunna stanna, Tomas vill komma henne allt närmare men Sussie vill, kanske inte vågar engagera sig i en annan människa. Lillasyster Ann har ett barns förhållande till Sussie, de står varandra närmast.

Sussie provocerar Gunnar mot ett erotiskt förhållande som hon inte låter fullbordas men som skapar en än intensivare konflikt mellan dem. Han kan inte förneka sin sexuella attraktion till henne.

Så kommer urladdningen, som tvingar fram en sanningens natt mellan människorna i huset vid havet.

Censurnummer	125998
Datum	1986-02-17
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	3459 meter
Kommentar	Aktlängder: 562-559-564-488-480-582-224 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Fujicolor
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3459 meter
Längd i minuter	126 min
Akter	7 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken upprördes av men berömde också Älska mej, även om man på sina håll anförde betydande reservationer.

Hans Schiller, SvD: "[Filmen] handlar [till synes] om Sussie. (-) Men lika mycket som Älska mej handlar om Sussie är hon en symbol. En Alice i ett underland, en kristusgestalt, en provokation, en katalysator i den heligt välordnade familjen. Möjligen är det både styrkan och svagheten med Älska mej att den påträngande, närmast naturalistiska berättarstilen sluter sig kring rent allegoriska sekvenser. [Det är] en på många sätt gripande film, ett konstverk fyllt av plågad skönhet och starka känslor, en film som krävt mycket av de inblandade och som fordrar mycket av åskådaren, som utmanar etablerade värderingar. En film som inte bara roar för stunden och som det därför känns extra angeläget att rekommendera en stor publik att ta del av."

Carl-Eric Nordberg, Vi: "Regissören visar sig (-) mestadels kunna hålla sin upprörda och upprörande film i konstnärligt strama tyglar. Han odlar närmast en stiliserad realism med många och förtätade symboler.

Det är en berättarkonst som slår hårt både mot våra nerver och samveten. Vi vill nog gärna värja oss mot och avvisa dessa provokationer. Men just därför blir dess budskap så angeläget. Jag hoppas att Kay Pollaks film inte minst blir intensivt upplevd och diskuterad av de herrar och damer karriärpolitiker som inte begripit att barnen är vårt mest oumbärliga livskapital. De har ögonen på oss!"

Sven E Olsson, Arbetet: "Kay Pollak är en av våra mest betydande filmskapare. I nuläget en av de få som vågar använda sitt patos - och är nästan ensam om att hålla kvar och utforska en högst personlig vision: Ett barns ohyggliga utsatthet i och för vuxenomgivningen. (-)

En infernoskildring är det rätt ofta. Redan i anslaget tycks berättelsen vara där. Dovt mörka bilder. Ett flackande och svagt ljus, och i det ser vi en mager tjej, med mörka gropar runt ögonen och ett rakblad mellan fingrarna. Hon är på rymmen. Hon vet från vad, men inte till. (-)

Älska mej är ingen dålig film. Den har moment av stor intensitet och gripbarhet, men den kränger och skevar lite väl mycket mellan spel- och filmstilar som Pollak inte lyckats göra helt förenliga med varandra."

Hanserik Hjertén, DN: "I Älska mej genomför Pollak sitt kärleksmotiv med större envishet än tidigare. Han talar oförtrutet i det misshandlade barnets namn. Det finns något gränslöst solidariskt i Älska mej som åtminstone borde väcka sympati.

I stället får man lust att själv sparka bakut. Varför?

Felet är att Pollak denna gång blir för demonstrativ. Han lägger upp sin kärleksfilosofi på bordet, ropar ut den i megafon. Det finns inte plats för några mellanlägen. Följden blir en konstnärlig och moralisk monotoni."

Jurgen Schildt, AB: "I sitt sent omsider färdiga skick framstår Älska mej som en av de mest kantstötta och anspråksfulla intigheter den svenska filmproduktionen förmått uppvisa på 80-talet. (-)

Min egen häpnad fördelar sig mellan torftigheten i det han säger och svulstigheten i hans sätt att säga det. Faktum är att det i hans rebelliska tonårsskildring inte finnes en accent som överraskar, inte ett tankstreck som inte skulle ha prytt några av våra socialkritiska raggaroperor från mc-epoken. Det hade krävts en Stefan Jarl eller Lars Görling för att utvinna något hållbart ur det här materialet, och därtill en mer talför engångsartist än Anna Lindén.

Kay Pollak är ingen Jarl eller Görling. Han är en endimensionell sagofarbror som försöker vara flerdimensionell, och som med anlitande av diverse förtroligheter och privatexerciser och generationsöverskridande trollkonster bemödar sig att förstå, tolka, känna, ana, pejla och inte minst blottlägga.

En blottare med så litet att blotta borde lämpligen knäppa byxorna."

Recensenterna uppehöll sig endast i liten utsträckning vid skådespelarna.

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Föräldrarna i Lena Granhagens och Tomas Laustiolas gestalter är enkelt tecknade. Deras problem lyfts aldrig ovan det allmängiltigas lite platta nivå. (-) Men vad som filmen igenom imponerar är den regi, som lyhört och känsligt givit Anna Lindéns talang dess spelrum."

Hanserik Hjertén, DN: "Till det bästa [i filmen] hör aktörerna. Lena Granhagens och Tomas Laustiolas beträngda fosterföräldrar är utmärkta, och Anna Lindén är mycket trovärdig som Sussie, en nersliten barnunge med uppsyn av kringstrykande vildkatt."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Älska mej var komplicerad, tog betydligt längre tid än planerat och kostnaderna ökade från de knappt 10 Mkr som budgeterats till nästan 16 Mkr. Filmen blev också ca 1,5 år försenad. Med detta följde diverse interna och externa konflikter, där parterna även hotade med rättsliga åtgärder, vilka dock aldrig vidtogs.

Filmen hade premiär samma kväll statsminister Olof Palme mördades, vilket ledde till att medieuppföljningen blev ringa. Älska mej sågs av närmare 80.000 betalande biobesökare under den aktiva distributionsperioden fram till mitten av 1988.

Kring filmens manus uppstod en del upphovsrättsliga problem. Författaren Irene Arthur hävdade att Kay Pollak (f 1938) hämtat mycket från hennes böcker "Hemtagningen"(1981) och "Köpa vänskap" (1984) och att de haft samtal om samarbete.

Irene Arthur nämns inte i filmens sluttexter.

Så är emellertid fallet med författaren Binnie Kristal-Andersson, som menade att hon givit Pollak grundidéerna till filmen vid flera samtal och att dessa i sin tur delvis var hämtade ur hennes eget liv. Hon deltog under en tid i manusarbetet kring filmen, där också bl a Johanna Hald och Ola Olsson samarbetade med regissören.

Binnie Kristal-Andersson publicerade 1984 en bok med samma titel som filmens och med i vissa avseenden parallella handlingar. Boken bar undertiteln "En romanversion av filmen Älska mej".

I en intervju med Ulf Sörenson i 7 dagar (1984-05-04) redde Pollak ut förhållandet: "¿ Det började med att jag hörde två oerhört bra radioprogram av Susanne Björkman om en fjortonårig flicka som ständigt hade problem med de socisala myndigheterna. Jag diskuterade med dramaturgen Ola Olsson och Görel Engstrand om att göra film på ämnet. Jag sökte per annons [i Författaren, Författarförbundets tidskrift] någon som ville var med och skriva manus till ett annat projekt. Binnie Kristal-Andersson blev den jag fastnade för och vi återvände till uppslaget om den misshandlade flickan som ställde krav på att bli älskad.

Tillsammans skissade vi på idén och presenterade den för filminstitutet. Den gick då under arbetsnamnet 'Så ock på jorden' och ännu fanns t ex inga repliker skrivna. Jag fick hela 450.000 kr för att skapa en manusgrupp. Där ingick Ola Olsson, Johanna Hald, Per-Olof Thisner förutom jag själv och Binnie Kristal-Andersson. Tyvärr lämnade Binnie gruppen bara efter ett par veckor. Gruppen arbetade i knappt 7 månader och den 28 februari var vi klara. Binnie fick det färdiga manuset. Att hon sedan skrev en roman med titeln 'Älska mej' tycker jag är upprörande. Den har mycket lite med filmen att göra och titeln var aldrig påtänkt när vi samarbetade. All filmdialog skrevs av Ola Olsson, Johanna Hald och mig själv sedan Binnie slutat.

Binnie Kristal-Andersson anser att det bara är hon och Kay Pollak som är filmens författare och hänvisar till Bengt Forslund på filminstitutet.

- Boken skiljer sig markant från filmen. säger Bengt Forslund. Slutet är t ex helt omarbetat och boktiteln blir missvisande. Men Binnie Kristal-Andersson var antagligen den som konstnärligt sett betydde mest för manuset vid sidan av Pollak."

Och så här yttrade sig Pollak i en intervju med Margareta Norlin i Chaplin (nr 203/1986): "Mycket bygger på verklighetsunderlag, både egna och andras. (-) Filmen berättar om ett fosterbarn, och jag har själv haft flera. Men den ursprungliga idén kom från en radiointervju Susanne Björkman gjorde med en ung tjej.

Scenen med den förnedrande kroppsvisiteringen hos polisen är tagen ur ett långt brev som en dag låg i min brevlåda utan frimärke. Där berättade en tjej om hur hon dunkat huvudet mot väggen för att komma ifrån förödmjukelsens smärta, när hon blev kroppsvisiterad. Hon var inte ens 14 år."

		Sverige	(kompletteringar 12-15 juni 1984)	1983-09-13	1985-02-01
Filmhuset	Stockholm		(ateljé)
	Stockholm		(exteriörer)
	Skåne		(exteriörer)

Sverigepremiär	1986-02-28	Göta	Göteborg	Sverige	126 min
	1986-02-28	Camera	Norrköping	Sverige	126 min
	1986-02-28	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	126 min
	1986-02-28	Saga	Sundsvall	Sverige	126 min
	1986-02-28	Filmstaden 1	Uppsala	Sverige	126 min
	1986-02-28	Facklan	Åkersberga	Sverige	126 min
	1986-02-28	Roxy	Örebro	Sverige	126 min
	1986-02-28	Filmstaden 6	Östersund	Sverige	126 min
Urpremiär	1986-02-28	Göta	Göteborg	Sverige	126 min
	1986-02-28	Camera	Norrköping	Sverige	126 min
	1986-02-28	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	126 min
	1986-02-28	Saga	Sundsvall	Sverige	126 min
	1986-02-28	Filmstaden 1	Uppsala	Sverige	126 min
	1986-02-28	Facklan	Åkersberga	Sverige	126 min
	1986-02-28	Roxy	Örebro	Sverige	126 min
	1986-02-28	Filmstaden 6	Östersund	Sverige	126 min
TV-visning	1989-01-29	Kanal 1		Sverige	121 min

Originaltitel	Symfoni, nr 7
Kompositör	Allan Pettersson	(1966)

Originaltitel	Symfoni, nr 6
Kompositör	Allan Pettersson	(1966)

Originaltitel	Symfoni, nr 8
Kompositör	Allan Pettersson	(1969)

Originaltitel	Herr Gurka
Kompositör	Knut Brodin
Textförfattare	Lennart Hellsing
Sångare	Jenny Kai-Larsen

Originaltitel	Goodnight, Irene
Textförfattare	Karl-Lennart	(svensk text 1950)
Bearbetning	Huddie Ledbetter	(1910-talet, publ. 1934)
Sångare	kör

Originaltitel	Beautiful Dreamer
Kompositör	Stephen C. Foster	(1864)
Textförfattare	Stephen C. Foster	(engelsk text 1864)
	Harry Iseborg	(svensk text 1939)
Sångare	kör

Festivalpris	Rouen	1988			(franska kritikerjuryns pris till bästa nordiska film: 100 000 kr)
	Chicago	1986		Anna Lindén	(bästa skådespelerska)

DK Drama

DK Relationer, Samliv

DK Ungdomskultur

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	3459

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	3459

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Videomaster

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	ÄLSKA MEJ En film av Kay Pollak

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	ÄLSKA MEJ

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	ÄLSKA MEJ

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Version 1. Manus från projekt Så ock på jorden.
Omfång	189 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Version 1. Manus från projekt Så ock på jorden.
Omfång	190 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång	202 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång	202 s. förord (1 s.) och rollista (1 s.) ingår
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista.
Omfång	29 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Version 2 enligt Bengt Forslund.
Omfång	201 s. rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	Ca 650 s.
Språk	Svenska

Typ	Synopsis
Manustitel	Love me.
Omfång	2 s.
Språk	Engelska

Typ	Synopsis
Manustitel	En långfilm för bio. Av Kay Pollak.
Omfång	4 s. + 1 s. kringaktiviteter, uppföljningar.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Deutsche Undertitel. Älska mig! Liebe mich.
Omfång	30 s. ändringar
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Liebe mich.
Omfång	33 s.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Love me.
Omfång	32 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Bakombild papper	1
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck