Besökarna (1988)

Media (1 st)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Svensk skräckfilm – Sjöström, Bergman och Evil Ed"

Läs mer om denna film i vår artikel "Ett långfinger mot god smak, normer och allt som är tråkigt!"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Besökarna
Svensk premiärtitel	Besökarna
Distributionstitel	The Visitors - Besucher im Haus (Tyskland) Ukjent leieboer (Norge)

Regi	Joakim Ersgård
Manus	Patrik Ersgård Joakim Ersgård
Produktionsledare	Ann Collenberg
Foto	Hans-Åke Lerin
Musik	Peter Wallin
Scenograf	Jean-Louis von Dardel
Klippning	Martin Jordan
Ljudtekniker	Kjell Jansson
Regiassistent	Patrik Ersgård
Stuntregi	Mats Lundberg
Scripta	Filippa Pierrou (som Filippa Wallström)
Verkställande producent	Håkan Ersgård
Produktionsassistent	Magdalena Medén-Britth Lena Strandqvist
B-foto	Björn Olofsson Dan Myhrman
C-foto	Johan Andersson
Stillbildsfoto	Peter Holmqvist
Specialeffekter, foto	Olov Nylander
Steadicamoperatör	Mike Tiverios
Elektriker	Ted Lindahl Jan Andersson
Passare	Lars Logårdh
Ljussättare	Börje Sundberg
Optisk printer	Björn Selander Gunnar Ahlgren
Snickare	Mats Karlsson Urban Lisinski Roland Romeny Johan Sjölin Ulrika Holmer Ola Bengtsson
Rekvisita	Rickard Molin Marianne Spjuth
Kläder	Lenamari Wallström Lena Söderström
Smink	Agneta Lindqvist-Widin Kjell Gustavsson
Byggledare	Ulf Jacobson
B-ljud	Peter Eklund
Synkläggning	Anders Hultberg
Specialeffekter, ljud	Anders Larsson
Mixning	Kjell Westman
Storyboard	Pontus Ersgård (storyboardtecknare) Ulf Thelander (storyboardtecknare)
Textdesign	Ulf Thelander
Övrig medarbetare	Rolf Larson (som Rolf Larsson) (ateljéchef) Bo Åström (nattvakt) Roger Agrell (nattvakt) William Forest Brunson (musikproducent) Anders Blomqvist (synthesizerprogrammerare) Lena Strandqvist (barnpassning)
Marknadsföring	Johanne Rudkilde

Kjell Bergqvist	Frank Eriksson, reklamföretagare
Lena Endre	Sara Eriksson, journalist, Franks fru
Johannes Brost	Allan Svensson, amatörparapsykolog
Joanna Berglund	Lotta Eriksson, Franks och Saras dotter
Jonas Olsson	Peter Eriksson, Franks och Saras son
Patrik Ersgård	brevbäraren
Bernt Lundquist	civil polis
Lena Lindblom	expediten på stormarknaden
Per-Gunnar Hylén (som P.G. Hylén)	polis i vägspärr
Mats Lundberg	polis i vägspärr
Leif Grönvall	demon

Produktionsbolag	Film 87/88 Besökarna KB		(för)
	MVM Entertainment
Distributör i Sverige (35 mm)	Sonet Film AB	1988
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2021
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2008
Laboratorium	FilmTeknik AB
Mixning	FilmMixarna AB
Övrigt bolag	Animagica Film & Video AB		(animation)
	Pionjär Film och Movie Stunts AB		(stunts)
	Helicopter Assistance AB		(helikopter)

Reklamföretagaren Frank Eriksson och hans hustru Sara, som är journalist, flyttar på höstkanten ut från en lägenhet i stan till ett gammalt hus på landet med barnen Peter och Lotta. De har egentligen inte råd med huset, men Frank har en reklamidé till ett försäkringsbolag som han är säker på ska ge dem tillräckliga inkomster för finansieringen.

Hantverkarna har redan gjort klart på bottenvåningen, så det enda Frank behöver göra är att tapetsera sovrummen en trappa upp. Dagen därpå gör han klart barnens rum innan han ger sig av för ett möte med försäkringsbolaget. Alla är upprymda och trivs med sitt drömhus. Så fort Frank åkt iväg, upptäcker emellertid barnen att deras tapeter ramlat ner.

På kvällen när Frank kommer hem är han arg. Hans reklamidé gillades inte av försäkringsbolaget och han har fått respit endast några dagar för att komma med en ny. När de andra somnat sitter han kvar uppe och funderar medan han bälgar i sig rödvin. Trött går han in i badrummet för att borsta tänderna. Han börjar höra märkliga ljud från väggarna och toaletten. Ljuden avbryts då Sara kommer in och ber honom komma och lägga sig.

Nästa morgon bråkar Frank och Sara om den dåliga ekonomin. Sara tycker att det är Frank som övertalat henne att familjen ska köpa huset, Frank att Sara skyller allt på honom. Hans irritation växer också när han upptäcker att den omtapetsering han gjort på morgonen varit förgäves - i ett obevakat ögonblick har tapeterna trillat ner igen.

Då han står i barnens rum hör han åter märkliga ljud, nu från vinden. Sakta går han upp för vindstrappan till den gamla dammiga, spindelvävstäta vinden, fylld med bråte från de tidigare ägarna. Längst in finns en låst dörr som han inte lyckas få upp. Då han gått ned igen och stängt dörren börjar saker röra sig på vinden.

Mitt i natten vaknar Frank av ett fruktansvärt åskväder. Oroligt går han upp och tar sig en öl. Då han går upp på övervåningen ser han att vindsdörren, som han tidigare stängt, står öppen igen. Han tittar försiktigt in, ser något röra sig och springer av rädsla in i sovrummet. Sara vaknar och frågar vad det är. Frank säger att han tror det spökar i huset, något Sara tycker är rent nonsens.

På väg till stormarknaden nästa dag börjar Frank bråka med brevbäraren, som Sara vänligt har förmått köra ända fram till huset med posten. Frank tycker emellertid inte att det räcker utan att brevbäraren ska lägga posten inne i huset så länge de inte har en brevlåda utanför. Det blir många häftiga ord innan brevbäraren rasande kör därifrån.

Senare på stormarknaden köper Frank tidningen Det ockulta, som handlar om övernaturliga fenomen. Hemma läser han intresserat en artikel i tidningen av amatörparapsykologen Allan Svensson om s k kalla fläckar, i ockultkretsar ett begrepp för energiansamlingar, där spöken avslöjar sin närvaro. Inspirerad följer han artikelns anvisningar om hur man med hjälp av två ståltrådsgalgar kan upptäcka dessa fläckar ungefär som man hittar vatten med en slagruta.

Sara, som tröttnat på Franks spökeriidéer, försöker få honom att koncentrera sig på reklamjobbet och familjens ekonomi, vilket oundvikligen leder till ett gräl igen. Lite senare när Frank leker med barnen tycker han sig se någon i vindsfönstret. Då han kommer upp på vinden tycker han sig se slemmiga fotspår mot den låsta dörren. Upphetsad hämtar han Sara men fotspåren är försvunna då han väl får henne att följa med upp.

Skamset och i hemlighet ringer Frank upp Allan Svensson på Det ockulta för att be om råd. Denne insisterar dock på att omedelbart få komma ut med sin parapsykologiska mätutrustning till huset. Frank förmår inte säga emot Allan och säger heller inget om det kommande besöket för Sara.

Morgonen efteråt kommer brevbäraren till huset. Eftersom det är dåligt väder och familjen fortfarande inte satt upp någon postlåda utanför, går han in i huset, som förefaller tomt och övergivet. När han lägger posten på soffbordet i vardagsrummet passar han på att stjäla en banan, men överraskas av Allan, som just anlänt med sin fullpackade jeep. Missförstånd uppstår eftersom Allan tar brevbäraren för Frank, och det hela reds ut först när familjen kommer tillbaka till huset från en skogspromenad. Inför en besvärad Frank och en förbannad Sara riggar den entusiastiske Allan upp sin mätutrustning i barnens rum. Han ska först se om det finns någon aktivitet i rummet innan han planerar att ta in sin spökfälla.

Det blir åter natt, och när resten av familjen lagt sig sitter Frank uppe och dricker öl med Allan. De diskuterar livligt ockulta aktiviteter. Allan berättar att en av hans vänner under en undersökning av ett demonhemsökt hus, där en familj spårlöst försvunnit, själv hotades till livet under en natt. Enligt Allan är kännetecknen på demonernas ankomst ett kraftigt vinddrag och tunga steg som närmar sig. Berättelsen avbryts av ljud från ovanvåningen, och vid en kontroll av spökdetektorn finns det tydliga utslag av aktivitet. Allan aktiverar en elektronisk energisökare och går upp på vinden med Frank, lite räddhågad, i hasorna. Sökaren för dem mot den låsta dörren, men då de närmar sig denna skriker sökaren till. Bägge rusar ut i panik.

Nedanför trapporna meddelar Allan att det var en feltryckning på energisökaren som gav upphov till ljudet, men att de ska bryta upp dörren för att se vad som är på andra sidan. Frank är tveksam, men Allans entusiasm låter sig inte stoppas. Bakom dörren finns gamla möbler, tavlor och ljuskronor. På ett bord vid fönstret finner de en dagbok från en av husets tidigare ägare.

Texten berättar att det finns något ont som ruvar, och att "besökare" är på väg. Uppeldad springer Allan ut efter sin spökfälla, en apparat som först lockar fram demonerna och sedan skickar dem "åt helvete" med en kraftig elchock. Apparaten fungerar men verkar snart överhettad då Allan inser att han glömt jorda den. Han rusar ned till sjön utanför huset och kastar i en jordkabel, men kabeln snurrar upp sig kring hans ben och drar ned honom i vattnet. Inför Franks skräckfyllda ögon försvinner Allan ned i djupet.

I dagsljuset har emellertid polisen svårt att tro på Franks berättelse. Ändå släpps han med förmaningen att inte röra Allans av polisen plomberade bil, som lämnas kvar tills den senare ska hämtas av några tekniker.

Efter det att polisen lämnat huset bryter ett fruktansvärt gräl ut mellan Frank och Sara. Frank vill att familjen omedelbart ska flytta från huset. Sara, som fått nog av spökhistorier, säger att om han inte slutar med sina galenskaper så skiljer sig hon från honom. Förbannad säger Frank okej utan att tro att Sara tar honom på orden. Men det gör hon och kör iväg med familjens bil från både honom och barnen. Desperat ringer Frank efter en taxi till sig och barnen, men telefonen är död. Förgäves försöker han också få igång Allans bil, men tvingas ge upp vid ett våldsamt regnoväder och söka skydd tillsammans med sina frusna barn i huset.

Inför natten vidtar han försiktighetsåtgärden att släpa in Allans spökbekämpningsutrustning och låsa in sig och barnen i sovrummet. Han läser sagor till långt in på natten innan han och barnen somnar.

Under tiden har Sara kommit fram till familjens lägenhet i stan och gått och lagt sig. Hon vaknar snart av att någon drar av henne täcket. Då hon sätter sig upp ser hon skymten av ett ansikte som tonar bort. Händelsen tar hon som en bekräftelse på Franks spökhistorier och beger sig i rasande fart i bilen mot huset igen. Samtidigt har Frank och barnen vaknat av tunga steg och fruktansvärda bankningar på sovrumsdörren, som nästan lossnar i gångjärnen.

Frank bestämmer sig för att försöka använda Allans bekämpningsmetoder och klättrar med en av apparaterna på ryggen upp på taket från sovrumsfönstret. Då han spanar in genom ett vindsfönster förlorar han plötsligt fotfästet och trillar in i det innersta rummet, men i stället för att landa på golvet blir han hängande uppochned från ett rep fäst i taket som han trasslat in sig i. Ett vinddrag kommer mot honom och han hör demonerna närma sig. Han skriker åt barnen att sätta i kontakten till Allans apparat.

Just som han får en glimt av en fasansfull varelse aktiveras maskinen. Frank sätter elektroderna mot monstret. Vid kontakten blir det en explosion som gör att huset börjar brinna. I samma ögonblick kör Sara in med bilen genom dörren till huset efter en vådlig färd genom terrängen, följd av några trafikpoliser.

Hon springer upp på vinden och räddar den medvetslöse Frank i sista sekunden. Frank och Sara återförenas passionerat, och tillsammans med barnen lyckas de köra iväg från det flammande infernot. När bilen försvunnit stiger Allan ut ur skuggorna och tonar sedan bort som en spökvarelse i skogen.

Censurnummer	127554
Datum	1988-04-25
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2991 meter
Kommentar	Aktlängder: 523-451-533-552-473-459 m.

Bildformat	Vidfilm
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2991 meter
Längd i minuter	109 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken var blandad, men många var överens om att den ersgårdska produktionen i alla fall visade på en gryende hantverksskicklighet och säkerhet i att berätta något så ovanligt som en skräckhistoria i svensk miljö. Därefter var meningarna delade om de övriga kvaliteterna. Några ansåg berättelsen som alltför ytlig och plagierande amerikanska förebilder, medan andra tyckte att den på ett positivt sätt bröt med den svenska filmtraditionen. I några recensioner kommenterade man också undrande Filminstitutets ovilja att bevilja filmen bidrag (se Kommentar).

Mats Olof Olsson, Chaplin: "Det finns en verklighet, som heter film. Ett av skälen att uppsöka denna verklighet kan vara att man gärna vill bli vettskrämd - fast under något så när betryggande former. Detta behov av huvudsakligen självframkallade skräckupplevelser är nog något som man inte ska underskatta. Och inte heller något som man behöver se ned på. Det är något både trivsamt och upphetsande med att sitta i en grupp av helt okända människor, prassla med godispåsarna och omväxlande skrika och skratta över händelser som, om vi själva utsattes för dem, skulle sända oss raka vägen till närmaste psykiatriska akutmottagning.

Varför gör vi det? Ett ordentligt svar på den frågan måste nog handla om både sexualitet, självsuggestion och sällskapsnöje. Minst av allt handlar det nog om den verkliga skräck, som finns i den verklighet, som inte heter film. Är man ett lätt offer för denna namnlösa skräckens lockelse, så finns det stor risk att man hamnar på en film som heter Besökarna. Jag gjorde det, med en blandning av höga förväntningar och djup skepsis. Skepsis med tanke på tidigare svenska försök inom området. Med tanke på övriga svenska filmer som presenterats under säsongen. och, inte minst, med tanke på alla framgångsrika och namnkunniga utländska föregångare. Jag blev rädd och imponerad. Att de unga bröderna Ersgård kunnat framställa ett så vällyckat exemplar av denna speciella filmgenre är både mycket överraskande och mycket roligt. (-)

Handlingen i Besökarna är skäligen enkel. Upplösningen av filmen är på gränsen till det banala. Det finns tafattheter. Scenografin på vinden är t ex aningen överlastad och banal. Det som ändå ger filmen en så oerhört stark verkan på sin publik är vad man, i brist på bättre ord, kan kalla dess 'form'. Form och innehåll ska ju gå hand i hand som såta vänner, men i det här fallet kan man nog tala om en form, som lyckats gå utöver sitt innehåll. Kamerans rörelser, ljussättningen, klippningen, musiken och berättelsens egen rytm är harmoniskt samverkande element, som så suggererar sin publik att även en härdad iakttagare glömmer bort att studera hur det är 'gjort'. Som gesällprov betraktat är det ett filmhantverk som är mycket löftesrikt."

Björn Fremer, KvP: "Besökarna är det bästa som hänt i svensk film under 80-talet. För första gången har unga talanger fått chansen att göra en film för unga människor. Och det bästa av allt är att det blivit en riktigt bra rysare som kan konkurrera med de bästa amerikanarna i att skapa spänning och skräck. (-)

Det märks att den unge Joakim Ersgård växt upp med 70-talets bildspråk. Han är en bild- och ljudfreak som revolutionerar svensk film. Hans kamera är ständigt i rörelse precis som Brian De Palmas. Kameran har en tendens att bli filmens huvudperson och lite för ofta gör Joakim grejor bara för grejens skull. Han kunde kortat ned flera kamerarörelser så att filmen blivit tätare och mera tempofylld. Men det är en petitess i sammanhanget. Manuset kunde också gjorts tätare men jag är så angenämt överraskad att man skrivit naturliga, vardagsnära repliker som annars lyser med sin frånvaro i svensk film. (-)

Låt oss glädjas åt Besökarna, som kanske innebär ett nytt kapitel i den svenska filmhistorien där unga talanger äntligen får chans att göra film för unga människor. Gå och se Besökarna och applådera, för filmen är en frisk fläkt i det unkna och illaluktande svenska filmklimatet."

Hans Schiller, SvD: "Känns historien igen kan det bero på att lösöret är plockat ur den amerikanska skräckfilmsvåg som svepte över världens biografer för något decennium sedan. Sålunda sällar sig Besökarna till den rad som i år börjat med PS ¿ Sista sommaren och Strul, det vill säga helt oblyga försök att planka halvgamla amerikanska trender men med ett utförande som på såväl artistisk som teknisk nivå ligger långt under amerikansk normalstandard. Besökarna är på många sätt en ganska typisk svensk film fylld av repliker som 'Käften!', 'Vad fan gör du?', 'Vad fan säger du?' och med en intrig som brister i inre logik, t ex när en mor och två sovande barn inte vaknar trots att demonerna slår in taket. Trovärdigheten håller inte ens inom den ram berättelsen själv ställer upp.

Med repliker som de ovan nämnda kan agerandet förbigås med tystnad. Vad gäller tekniken så lyckas upphovsmännen tämligen väl med ytliga skräckeffekter som hängande spindelväv, vindpustar, knarr i dörrar. Men det är också allt. Fotot är långt ifrån perfekt och ljudet oftast burkigt och slarvigt eftersynkroniserat. Besökarna är knappast en film som tillför det svenska filmlivet något av värde utan bara ytterligare ett exempel på slarv, dåliga manus och rå spekulation."

Kommentar Svensk filmografi

Besökarna var en av flera filmer gjorda på 1980-talet som producerades med hjälp av en kommanditbolagskonstruktion enkom för den enskilda filmen. I dessa kommanditbolag kunde både företag och privatpersoner köpa andelar. Detta produktionssätt är betydligt vanligare i länder som Tyskland och USA, men i Sverige blev det först möjligt under några år under 1980-talet då skattelagstiftningen gjorde konstruktionsformen intressant för riskvilligt kapital med möjlighet till skatteavskrivning.

Av en budget på totalt 9,5 Mkr sålde man andelar à 25.000 kronor för 6,5 Mkr, resterande medel kom från familjen Ersgårds eget filmproduktionsbolag MVM (Magic Vision Makers) Entertainment (2,8 miljoner) samt Video Sweden AB (0,2 miljoner). För att filmen skulle gå ihop krävdes 650.000 besökare i Sverige och 325.000 i de övriga nordiska länderna, men genom att använda helt eftersynkroniserat - dubbat - tal tänkte man sig att den lätt skulle kunna dubbas om till ett annat språk och säljas på den internationella videomarknaden.

Idén var inte ny. Året innan hade den svensk-amerikanskt producerade, i Sverige inspelade skräckfilmen Scorched Heat (endast släppt på video) gjorts på samma sätt.

Som framgår av Pressreaktion, var det några recensenter som reagerade mot att filmen inte fick något stöd av Filminstitutets filmfonder. I sin recension i KvP återgav Björn Fremer i filmpolitiskt polemiskt syfte en version av turerna kring försöket att få fondpengar som baserades på information han fått från familjen Ersgård och från distributören Sonet:

"I över ett år har Håkan, Patrik och Joakim Ersgård försökt få pengar av Filminstitutets B1- och B2-fonder men fått avslag på avslag. I måndags satt B1-nämnden samlad för att se filmen men eftersom det inte fanns någon biograf ledig på Filminstitutet bad Ersgård medlemmarna att komma ned till stan för att se filmen. Men ledamöterna orkade inte förflytta sig från Filminstitutet så det blev ingen visning och ännu ett avslag. Så går det till i den svenska filmbranschen där man placerar sina egna i nämnderna som stoppar alla filmer som inte görs av nämndens ledamöter eller deras kompisar.

Konstruktionen med fonderna gör att två generationer unga filmbegåvningar har stoppats från att göra film i Sverige. Det betyder att det görs film som publiken inte vill se av en förstenad grupp människor, många av dem oförmögna att ens framställa passfoton. Förra året [1987] gjordes det 26 filmer i Sverige med hjälp av Filminstitutets fonder. Bara fyra av dem sågs av fler än 50.000 personer. De flesta sågs inte av 20.000. Då ska man komma ihåg att en procent i tv:s tittarundersökningar innebär 72.000 tittare. Alltså 22 svenska filmer som kostar runt tio miljoner styck sågs av 0 procent biografbesökare."

Besökarna såldes till ett stort antal länder, däribland USA. Den ersgårdska firman MVM återfinns numera som MVM Pictures i Los Angeles.

Den tidigare tv-regissören Håkan Ersgård (f 1935) hade bl a svarat för serier som Hedebyborna (1978-82), Spanarna och N.P. Möller för Sveriges Television när han 1979 startade bolaget Video Sweden och 1986 MVM Entertainment tillsammans med sina söner Joakim (f 1961) och Patrick (f 1965). Joakim hade arbetat som regiassistent på Hedebyborna och senare som regiassistent och scripta på Spanarna innan han på MVM började göra reklamfilmer, tv-program och beställningsfilmer för industrin. Besökarna blev inte bara Joakim Ersgårds regidebut utan även Lena Endres (f 1955) filmdebut. Hon var tidigare mest känd för en av de ledande rollerna i tv-serien Varuhuset (1987-1988).

Aspvik	Värmdö	Sverige	(hösten)	1987	1987
Sonet Studios	Bromma
	Nacka

Sverigepremiär	1988-04-29	Rio	Eskilstuna	Sverige	109 min
	1988-04-29	Filmstaden 1	Falun	Sverige	109 min
	1988-04-29	Royal	Gävle	Sverige	109 min
	1988-04-29	Aveny	Göteborg	Sverige	109 min
	1988-04-29	Spegeln	Helsingborg	Sverige	109 min
	1988-04-29	China 1	Jönköping	Sverige	109 min
	1988-04-29	Grand	Kalmar	Sverige	109 min
	1988-04-29	Scala	Karlstad	Sverige	109 min
	1988-04-29	Grand	Kristianstad	Sverige	109 min
	1988-04-29	Filmstaden 1	Linköping	Sverige	109 min
	1988-04-29	Filmstaden 5	Luleå	Sverige	109 min
	1988-04-29	Camera	Malmö	Sverige	109 min
	1988-04-29	Camera	Norrköping	Sverige	109 min
	1988-04-29	Draken	Stockholm	Sverige	109 min
	1988-04-29	Rival	Stockholm	Sverige	109 min
	1988-04-29	Saga	Stockholm	Sverige	109 min
	1988-04-29	Filmstaden 1	Sundsvall	Sverige	109 min
	1988-04-29	Grand	Södertälje	Sverige	109 min
	1988-04-29	Spegeln 1	Umeå	Sverige	109 min
	1988-04-29	Spegeln	Uppsala	Sverige	109 min
	1988-04-29	Prisma	Västerås	Sverige	109 min
	1988-04-29	Camera 1	Växjö	Sverige	109 min
	1988-04-29	Saga	Örebro	Sverige	109 min
	1988-04-29	Filmstaden 1	Östersund	Sverige	109 min
TV-visning	1990-10-18	TV4		Sverige
	1990-11-02	TV4		Sverige
	1991-06-24	TV4		Sverige
	1997-02-14	SVT1		Sverige
	1998-07-19	TV3		Sverige
	1998-12-19	TV3		Sverige
	2003-11-18	TV3		Sverige
	2006-06-08	TV3		Sverige
	2006-07-06	TV3		Sverige
Dvd-release	2008-07-28			Sverige
TV-visning	2018-05-02	TV4 Film		Sverige
	2018-05-16	TV4 Film		Sverige
	2018-06-02	TV4 Film		Sverige
	2018-06-10	TV4 Film		Sverige
	2018-06-12	TV4 Film		Sverige
	2018-06-22	TV4 Film		Sverige
	2018-06-25	TV4 Film		Sverige
	2018-07-05	TV4 Film		Sverige
	2018-07-13	TV4 Film		Sverige
	2018-07-19	TV4 Film		Sverige
	2018-07-20	TV4 Film		Sverige
	2018-07-30	TV4 Film		Sverige
	2022-02-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-08	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-18	SF Kanalen		Sverige
	2022-02-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-03	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-15	SF Kanalen		Sverige
	2022-08-13	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-02	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-02-01	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-02-07	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-02-17	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-02-25	SF Kanalen		Sverige	94 min
	2023-04-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-04-12	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-02	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-14	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-19	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-01	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-15	SF Kanalen		Sverige

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2904

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2904

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2991

Typ	Lågkontrastkopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2904

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2991

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Ljussättningsinformation
Bärare	Kassett

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	MVM Entertainment presenterar BESÖKARNA
Tryckeri	Uddenholms offset
Affischdesign	Ulf Thelander

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	MVM Eintertainment presenterar BESÖKARNA
Tryckeri	Uddenholms offset
Affischdesign	Ulf Thelander

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Besökarna. Av Joakim Ersgård & Patrik Ersgård.
Omfång	168 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	4
Färg papper	14
Bakombild papper	1
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	109 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264