Victoria (1979)

Originaltitel	Victoria
Svensk premiärtitel	Victoria
Distributionstitel	Victoria (Norge)

Regi	Bo Widerberg
Manus	Bo Widerberg
Producent	Bo Widerberg Alexander Grüter
Produktionsledare	Christine Carben-Stolz Hans Raspotnik (ej krediterad)
Foto	Hanno-Heinz Fuchs
Scenograf	Ulf Axén Stig Boquist
Klippning	Bo Widerberg
Ljudtekniker	Jörgen Hasselblad
Regiassistent	Harald Hamrell
Scripta	Sylvia Ingemarsdotter (som Sylvia Ingemarsson) Lærke Sigfred-Pedersen (ej krediterad)
Dialog	Hans-Bernd Ebinger (tysk)
Samproducent	Martin Büttner (Redaktion - Zweites Deutsches Fernsehen)
Inspelningsledare	Teddy Holmberg Malte Wadman Anita Tesler (ej krediterad)
Produktionsassistent	Stefan Jarl Christer Abrahamsen Peder Alton
Stillbildsfoto	Harald Hamrell Ove Wallin
Fotoassistent	Anders Cederholm
Elektriker	Hans Wallin (som Hasse Wallin)
Passare	Ocki Hansson
Ljussättare	Hans Rinning
Negativklippning	Christina Jernström
Rekvisita	Peter Beckman
Kläder	Anne Siri Bryhni (som Siri Bryhni) Alain Touzinaud Susanne Lingheim (som Sussie Lingheim) (ej krediterad) Kristina Lindblad (ej krediterad) Lotta Petersson (ej krediterad)
Sömmerska	Margareta Anshelm
Smink	Sven Lundén Bibi Dawe Trygve Larsen
Klippassistent	Tord Pååg Henrik Georgsson
Ljudassistent	Folke Beck-Remnes Göran Carmback
Ljudläggning	Lars Lundberg (som Lasse Lundberg)
Specialeffekter, ljud	Jörgen Hasselblad (trampeffekter)
Mixning	Owe Svensson Lennart Jörewall
Övrig medarbetare	George Bisset (dialogkonsult)

Michaela Jolin	Victoria
Stephan Schwartz	Johannes
Pia Skagermark	Camilla
Sigmar Solbach	Otto
Christiane Hörbiger	Victorias mor
Gustaf Kleen	Victorias far
Amelie von Essen	Johannes mor
Erik Eriksson	Johannes far
Hans-Christian Blech	informatorn
Thor W. Jakobsen	Ditlef
Peter Schildt	Richmond
Harald Hamrell	Johannes som ung
Marietta von Hausswolff von Baumgarten (som Marietta von Baumgarten)	Victoria som ung
Malin Ihre
Michael Karlewski (som Micha Karlewski)
Hans-Joachim Schiller
Sonja Smith
Nina Widerberg
Petra Källman
Emmanuella Tovatt
Gunilla Tovatt
Herbert Däumichen

Produktionsbolag	Bo Widerberg Film AB
	Corona Filmproduktion GmbH
Samproduktionsbolag	Zweites Deutsches Fernsehen (ZDF)
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DVD)	Studio S Entertainment	2015
Laboratorium	AB Film-Labor

Norge 1880-talet. Mjölnarsonen Johannes har redan som barn utvecklat ett innerligt förhållande till naturen. Han till och med matar fågelungarna i deras bon i träden. Ibland utför han sysslor för godsherren, som när han ror dennes dotter Victoria och hennes kamrater till ön i fjorden, där de samlar ägg från öns olika fåglar. Johannes och Victoria får trots klasskillnaderna kontakt med varandra.

Åren har gått. Johannes och Victoria är vuxna och har utvecklats var och en på sitt håll men bevarat sin sympati för varandra, känslor som växer till kärlek, utan att de ens själva är medvetna om det.

Efter sin återkomst från stan träffas de i skogen och Victoria önskar honom välkommen hem. Johannes som börjat skriva poesi råkar bli stungen av en geting, något som Victoria menar visar att han varit borta för länge. Han i sin tur känner inte längre igen skogarna som godsherren skövlat för att få pengar till godset.

Vid ångbåtsbryggan räddar Johannes Camilla, Victorias väninna, som fallit överbord från ångbåten. I gengäld får Johannes ett fickur i present av hennes pappa.

Ett antal kadetter med Otto i spetsen rider genom skogen och sätter på rent okynne igång möllan som går på tomgång, något som maler sönder stenarna. Victoria anländer och sätter stopp för det hela.

Johannes har nu blivit en etablerad diktare. Han har skrivit en bok och publicerar dikter i tidningar. Han och Victoria träffas och umgås. Alla mina dikter är för dig, säger han. Victoria kysser honom passionerat. De bekänner sin kärlek för varandra.

På operan. Johannes sitter på balkongplats, Victoria och Otto på parkett. De ses kort i pausen.

Kvällen därefter träffas de. Victoria: ¿Det finns så mycket som skiljer oss som ni inte känner till... Det är omöjligt... Pappa skulle sätta sig emot det.¿ Victoria lämnar honom.

Årstiderna skiftar. Det blir vinter och vår. ¿I de små sorgers dager¿ av Johannes Møller utkommer.

Victoria anländer till mjölnaren, Johannes far, för att meddela att hennes fästman kommer för att jaga. Så att de är beredda. Johannes är i utlandet, men mjölnaren säger att han kommer hem till sommaren.

Sommaren har kommit. På promenad i skogen träffar Victoria Johannes, som hon inbjuder till en fest på godset.

På festen möter han Victorias föräldrar och bemöts respektfullt. Han är en känd författare numera. Han återser också Camilla.

När Johannes antyder att pengar betyder mer än bildning, uppstår det bråk mellan honom och Victoria.

Vid middagen tillkännages förlovningen mellan Victoria och Otto. Även Johannes får sig ett hyllningstal.

Efteråt, i biblioteket, smockar Otto till Johannes, som tas om hand av Camilla.

Johannes och Camilla börjar ses regelbundet, och till slut frågar han henne om hon vill bli hans en dag.

Under höstjakten dör Otto genom en olyckshändelse. Victoria, olycklig och exalterad, låter hämta Johannes. Hon ber honom om ursäkt. Fadern är bankrutt, vilket var den verkliga orsaken till hennes val av den förmögne Otto. Johannes förklarar att han är förlovad.

Victorias far sätter fyr på godset för att få ut försäkringssumman.

Det är på nytt vinter. Johannes är i sin skrivarlya med Camilla, som ständigt talar om engelsmannen Richmond. Dessutom säger hon att Victoria tacklat av och hostar blod.

Camilla är på nytt hos Johannes och förklarar att hon förälskat sig i Richmond.

Victoria är död. Informatorn överlämnar till Johannes ett brev från henne som säger: ¿När ni läser detta brev är jag död. (-) Om ni bara visste hur jag älskar er. Stanna hos mig tills det börjar mörkna. Farväl, Johannes, och tack för var dag som gått.¿

Censurnummer	127094
Datum	1987-10-08
Åldersgräns	Tillåten från 7 år
Originallängd	2444 meter
Kommentar	Aktlängder: 532, 504, 355, 400, 483, 170.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2894 meter
Längd i minuter	106 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta storstadskritiker ansåg filmen vara ett konstnärligt fiasko, även om några nyanserade sitt omdöme till ett intressant misslyckande.

Jan Söderqvist, Chaplin: ¿Någon filmisk motsvarighet till den norske nobelpristagarens hetsigt pulserande, ställvis till hallucinatorisk skärpa uppskruvade prosa ¿ som kunde gjutit liv i den ohöljt sentimentala historien ¿ förmår inte Widerberg uppbåda. Hans version av Hamsuns högpotenta naturromantik är ett förvirrat och avslaget friluftsfilmande utan skönjbara regianvisningar.

Kameran står uppställd på fjordsluttningen, och likt grävlingarna i [TV-programmet] Mitt i naturen vandrar aktörerna makligt in och ut ur bild, allt under det att enstaka själfullheter utstöts på dubbad engelska. Ingen klipprumsvirtuos i världen kan rädda dessa scener. Frånvaron av bildmässiga idéer är alltför påtaglig, bristerna i manus och personregi alltför uppenbara för att i efterhand kunna maskeras.

En enda sekvens skvallrar om att en durkdriven bildberättare haft ett finger med i spelet. Det är Victorias förlovningsmiddag, till vilken Johannes är inviterad (-). Den redan bekända men aldrig fullbordade passionen måste undertryckas, men hotar ideligen att bryta fram. Agerandet besjälas av något besläktat med temperament i de till synes oförklarliga lynnesutbrotten. Förstulna ögonkast utväxlas och lågande blickar utslungas, fångade av en plötsligt uppvaknad fotograf. Kameran börjar åka, regin ter sig för ett ögonblick medveten och inspirerad.

Här blir också den inte helt oväsentliga klasskonflikten handfast närvarande i stället för bara omtalad och vagt antydd. Den skildras dessutom, kors i taket, med en anstrykning av humor, en egenskap som annars sannerligen inte hör till de mer framträdande i Victoria.¿

Jurgen Schildt, AB: ¿Om en kärlekshistoria som Victoria hör hemma någonstans i Widerbergs produktion, vilket jag inte är säker på, så gäller det Elvira Madigan- och i någon mån Joe Hill-linjen. Frånsett fotografen Jörgen Persson ägde emellertid Elvira Madigan vad Victoria i allt väsentligt saknar: ett mål, en bärig grundtanke, en sentimental konsekvens.

I stället är den nioåriga filmen full av dramatiska krystvärkar och skruvade replikskiften, liksom av de psykologiska håligheter som saxen ombesörjt. Vartill kommer att trögheten och händelselösheten är av den arten att de vid jämförelse får en nattvard att framstå som en rugbymatch.

Det är sällsamt för att komma från Widerberg. Men det är sant.¿

Hanserik Hjertén, DN: ¿Själv verkar Widerberg ovanligt fantasifattig denna gång. Hans filmiska påhittighet sviker honom, kärleken lunkar på och de svidande stråkarna ur Verdis ¿La Traviata¿ räddar ingenting.

Varför då Victoria? Vad lockade Widerberg till detta norska äventyr? Förmodligen samma möjlighet att placera kärleken i ett socialt spänningsfält som han demonstrerade i Elvira Madigan.

Men oddsen var bättre då. Widerberg kunde hela tiden röra sig i ett samhällsmedvetet landskap, där klasskrankorna tvingade de älskande ut i en för kärleken lika omöjlig isolering.

Här tävlar han med Hamsuns tragiska höga visa. Där finns en tidspräglad värld som han plattar till. Där finns en existentiell ton som han inte kan fånga.

Inte underligt då att hans Hamsunöversättning blir tråkig. Eller boring, för att tala Victoria-norska!¿

Carl-Eric Nordberg, Vi: ¿I filmen (-) uppför sig tyvärr alla aktörer ¿ som för övrigt talar oklanderlig engelska ¿ som om de trodde sig spela med i en elegant salongspjäs. Victoria själv blir mest en bitterljuv flickbokshjältinna under sitt snurrande parasoll. Av den romantiske älskaren Johannes har blivit en konversant och bleksiktig träbock. Och av diktarens hänryckta naturmystik och sensuella Nordlandssomrar får vi bara uppleva några snarfagra vykort med norska fjordar i dimma. Det blir inte bättre när Verdis trånsjuka operamusik snyftar över snöiga småstadsgator.

Ja, det är faktiskt bara under några korta ögonblick och i några enstaka närbildsscener som Bo Widerberg visar sig som den filmdiktare han är: vår främste bilddramatiker och kameralyriker efter Bergman!

Men med den här välstädade melodramen vinner han sannerligen ingen Victoria!¿

Elisabeth Sörenson, SvD: ¿Att det skallrar kontaktlöst om replikerna i en film av Bo Widerberg, som normalt aldrig ger sig förrän en replik låter absolut äkta, belyser obarmhärtigt det hjälplösa i att tillhöra ett mycket litet språkområde. Det får en nästan tragisk dimension när det hårt drabbar en för sitt eget språk så lyhörd person som Widerberg ¿ att han sedan i personliga angrepp grovt vårdslösar med sina språkligheter är en sak som inte har med hans konstnärliga utövning att göra.

Som helhet är Victoria ett intressant misslyckande som rör vid det oåtkomliga och ogripbara som skiljer konst från okonst. Här finns landskapets skönhet och drabbande spänningar och här förnimmer man omsorgen i frammanandet av en epok. Och Michaela Jolins Victoria har i sin utstrålning en varm doftighet som för tankarna till Auguste Renoirs måleri.

När det gäller att uttrycka komplicerade känslor når hon naturligtvis inte ¿ända fram¿ ¿ jag har aldrig förstått Widerbergs faiblesse för amatörer. Men för all del: inte heller den västtyske yrkesskådespelaren Stephan Schwartz hittar de rätta uttrycken och tillgriper i sin vilsenhet ett stirrande som aldrig har med själen att göra.

¿Min första opera¿, sade Widerberg i en intervju inför Cannesvisningen 1979. Musiken är också hämtad ur Verdis ¿La Traviata¿. Det ges korta ögonblick när man tänker ¿aha, det är så¿ ¿ en tanke man snart överger. Hur man än försöker: Victoria saknar det egentligen enda viktiga, nämligen pusten av liv. En parentes i Bo Widerbergs samlade produktion.¿

Kommentar Svensk filmografi

Bo Widerbergs manus till filmen bygger på romanen "Victoria" (1898) av den norske författaren Knut Hamsun (1859-1952).
Filmen, som spelades in under sommaren 1977 med början 1977-07-05, hade sin urpremiär i Västtyskland 1979-09-14.
Projektet har en lång historia. År 1967, i efterdyningarna till framgången med Elvira Madigan (1967), haglade anbuden över Pia Degermark, som spelade titelrollen i Elvira Madigan, och Widerberg. Nu var det för första gången tal om att Widerberg skulle filmatisera Hamsuns "Victoria":
"- Det bästa uppslaget kommer från Max von Sydows agent [Paul Kohner] i USA. Pia har blivit erbjuden huvudrollen och jag har tillfrågats om jag vill realisera en film, byggd på den norske nobelpristagaren Knut Hamsuns roman "Victoria", säger Bo Widerberg. (-)
Filmen är tänkt att spelas in i Norge någon gång under nästa år." (Expr 1967-08-26)
I Expr 1967-12-28 meddelas att Widerberg reser till Hollywoood för att fortsätta förhandlingar med filmbolaget Paramount. "Det tidigare diskuterade projektet - Knut Hamsuns "Victoria" - är dock inte aktuellt längre - efter Elvira Madigan. De två filmerna skulle likna varandra för mycket, anges det."
Åtta år senare blir det på nytt tal om Victoria-projektet. Bo Widerberg bekräftar för Expressen (1975-05-03) att Pia Degermark och Thommy Berggren spelar huvudrollerna i Victoria: "Vi räknar med att börja [inspelningen] efter midsommar." Filmen är, framgår det, tänkt att finansieras av Pia Degermarks man, tysken Pier Caminecci och norska filmbolaget Teamfilm, som hoppas få 1,25 Mkr från det norska kulturdepartementet. Kulturdepartementet nekar dock att ge stöd till filmen med hänvisning till att den inte är tillräckligt norsk. (AB 1975-05-24). Man kräver åtminstone norska skådepelare i huvudrollerna.
Efter fortsatta förhandlingar nya förvecklingar: "Sedan kulturdepartementet sagt nej till de svenska skådespelarna startade filmbolaget [Teamfilm] i Oslo en jättelik talangjakt. Den största i norsk films historia. En ung flicka och en ung pojke skulle få huvudrollen i Victoria." (AB 1975-10-09) Teamfilm: "Vi måste rätta oss efter departementets krav. Widerberg har också skrivit ett helt nytt manus, som vi tycker är mycket bättre. Dessutom har han fått en miljon från Svenska Filminstitutet. Att vi skulle ha norska skådespelare var faktiskt Widerbergs eget kompromissförslag. (-)
Så nu har Widerberg bara att sätta igång den sedan i somras försenade inspelningen. Utan Pia och Thommy." (AB 1975-10-20)
Därav blir intet.
1977 förekommer första gången uppgifter om en tysk medproducent, Corona Film, som svarar för merparten av finansieringen, samtidigt som danska uppgifter säger att titelrollen som godsägardottern ska spelas av den franska aktrisen Isabelle Adjani. Bo Widerberg förklarade dock att han blivit trött av att leta efter Isabelle. I stället lanserade han sitt nya fynd, Michaela Jolin, en 18-årig gymnasist som haft en statistroll i hans Mannen på taket (1976).
Amatörer valdes även för att spela föräldrarna till Johannes, filmens manliga huvudperson, den pensionerade mjölnaren Erik Eriksson i rollen som fadern och Amelie von Essen, godsägare på Öster-Malma egendom i Södermanland, som modern.
I samband med inspelningsstarten 1977-07-05 förklarade Widerberg varför han velat filma ¿Victoria¿:
¿¿ Jo, det är en historia om starka känslor, så starka som känslor var på den tiden, och det intresserar mej. En mycket rak, mycket enkel och mycket vacker kärlekshistoria
Det är alltså inte så att jag inom ramen för handlingen i Hamsuns roman vill kommentera vår tid på något sätt. Utan jag vill hålla mej så fullständigt som möjligt inom den hundra år gamla handlingsramen. Det tycker jag är meningsfullt nog, därför att jag har haft en intensiv upplevelse av denna Hamsunroman, och den vill jag gestalta på film utan sneglingar på något nutida samhälle. (-)
¿ För övrigt har jag gått fram med en vägskrapa över Hamsuns bok ¿ han blir ju lite överexalterad ibland. Är jag modern så är det väl snarast på den punkten, att jag har rensat upp en hel del i romanen för att kunna överflytta den till film.
¿ Victoria blir en ¿målad¿ film, säger Widerberg. Däri kan den kanske komma att likna Elvira Madigan, för det var också en ¿målad¿ film. Alla mina andra filmer, senast Mannen på taket, har varit ¿fotograferade¿.¿ (SDS 1977-07-06)
Våren 1978 inbjöds Victoria att tävla vid filmfestivalen i Cannes i maj, men efter en tid insåg Widerberg att han inte skulle hinna få filmen färdig och tackade nej: ¿Jag vill helt enkelt inte slarva ifrån mej slutarbetet för att kunna tävla i Cannes.
Nu blir det i stället premiär på Victoria i höst, precis som planerat från början.¿ (AB 1978-04-19)
Den fullständiga kommentaren finns att läsa i bokversionen. Här fick den inte plats.

Därav blir intet.
1977 förekommer första gången uppgifter om en tysk medproducent, Corona Film, som svarar för merparten av finansieringen, samtidigt som danska uppgifter säger att titelrollen som godsägardottern ska spelas av den franska aktrisen Isabelle Adjani. Bo Widerberg förklarade dock att han blivit trött av att leta efter Isabelle. I stället lanserade han sitt nya fynd, Michaela Jolin, en 18-årig gymnasist som haft en statistroll i hans Mannen på taket (1976).
Amatörer valdes även för att spela föräldrarna till Johannes, filmens manliga huvudperson, den pensionerade mjölnaren Erik Eriksson i rollen som fadern och Amelie von Essen, godsägare på Öster-Malma egendom i Södermanland, som modern.
I samband med inspelningsstarten 1977-07-05 förklarade Widerberg varför han velat filma ¿Victoria¿:
¿¿ Jo, det är en historia om starka känslor, så starka som känslor var på den tiden, och det intresserar mej. En mycket rak, mycket enkel och mycket vacker kärlekshistoria
Det är alltså inte så att jag inom ramen för handlingen i Hamsuns roman vill kommentera vår tid på något sätt. Utan jag vill hålla mej så fullständigt som möjligt inom den hundra år gamla handlingsramen. Det tycker jag är meningsfullt nog, därför att jag har haft en intensiv upplevelse av denna Hamsunroman, och den vill jag gestalta på film utan sneglingar på något nutida samhälle. (-)
¿ För övrigt har jag gått fram med en vägskrapa över Hamsuns bok ¿ han blir ju lite överexalterad ibland. Är jag modern så är det väl snarast på den punkten, att jag har rensat upp en hel del i romanen för att kunna överflytta den till film.
¿ Victoria blir en ¿målad¿ film, säger Widerberg. Däri kan den kanske komma att likna Elvira Madigan, för det var också en ¿målad¿ film. Alla mina andra filmer, senast Mannen på taket, har varit ¿fotograferade¿.¿ (SDS 1977-07-06)
Våren 1978 inbjöds Victoria att tävla vid filmfestivalen i Cannes i maj, men efter en tid insåg Widerberg att han inte skulle hinna få filmen färdig och tackade nej: ¿Jag vill helt enkelt inte slarva ifrån mej slutarbetet för att kunna tävla i Cannes.
Nu blir det i stället premiär på Victoria i höst, precis som planerat från början.¿ (AB 1978-04-19)
Den fullständiga kommentaren finns att läsa i bokversionen. Här fick den inte plats.

Originaltitel	Victoria (Roman)
Författare	Knut Hamsun

			(kompletteringar)	1978-01	1978-02
				1977-07-04	1977-10
Sofia kyrkogård, Södermalm	Stockholm	Sverige
Gamla Stan	Stockholm	Sverige
	Mariefred	Sverige
Ekebyhovs slott	Ekerö	Sverige
Torpesta kvarn, Ludgo	Nyköping	Sverige
Nyköpings Teater	Nyköping	Sverige
s/s Mariefred		Sverige
Engan	Sørfold, Nordland	Norge

Festivalvisning	1979-05-19		Cannes	Frankrike	106 min
	1979-05-19		Cannes	Frankrike
Urpremiär	1979-09-14			Västtyskland	106 min
Sverigepremiär	1987-10-09	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	89 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1999-03-10
	2011-10-15
Dvd-release	2015-08-17			Sverige		(utgiven i samlingen "Widerbergboxen")

Originaltitel	La traviata
Kompositör	Giuseppe Verdi	(1853)
Arrangör	Cecilia Q. Öhrwall

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2435

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2445

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	VICTORIA a film by Bo Widerberg
Tryckeri	Uddeholms Offset

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Efter Knut Hamsuns roman. Av Bo Widerberg.
Omfång	74 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Victoria
Omfång	39 s.
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Dia	SET
Album	Nej