Originaltitel | Mio, moj Mio |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 7 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1987-10-16 |
Bosses mamma är död. Sin pappa har han aldrig träffat. Han bor hos tant Edla och farbror Sixten. Egentligen ville de ha en flicka. Men det fanns ingen på barnhemmet.Därför fick de...
Kritiken var genomgående negativ - för att inte säga förödande - mot filmen vid den landsomfattande premiären. Många tog upp de efter svenska och europeiska förhållanden osedvanligt...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Samproduktionstitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik | |
Scenograf | |
Klippning |
|
Ljudtekniker | |
Regiassistent | |
Stuntkoordinator | |
Scripta | |
Specialeffekter |
|
Manusbearbetning | |
Medproducent | |
Verkställande producent | |
Produktionskoordinator | |
Produktionsassistent | |
Produktionssekreterare | |
Kameraoperatör | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Specialeffekter, foto | |
Elektriker | |
Passare | |
Ljussättare | |
Scenografiassistent | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Maskör | |
Chaufför | |
Garderobiär | |
Klädassistent | |
Klippassistent | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Timothy Bottoms | konungen | ||
Susannah York | väverskan | ||
Christopher Lee | Kato | ||
Nicholas Pickard | Bosse/Mio | ||
Christian Bale | Benke/Jum-Jum | ||
Sverre Anker Ousdal | svärdsmidaren | ||
Igor' Jasulovič | Eno/mattpiskaren | ||
Gunilla Nyroos | tant Edla | ||
Linn Stokke | fru Lundin | ||
Stig Engström | Benkes far | ||
Geoffrey Staines | anden | ||
Ljubov' Germanova | Jum-Jums mor | ||
Andrej Petrov | Jiri | ||
Andrej Sergejev | Nonno | ||
Denis Bodrov | Lollo | ||
Anna Foght | Millimani | ||
- | Röster i den svenskdubbade versionen: | ||
Tomas Bolme | konungen | ||
Helena Brodin | väverskan | ||
Tor Isedal | Kato | ||
Pontus Lantz | Bosse/Mio | ||
Max Winerdal | Benke/Jum-Jum | ||
John Harryson | svärdsmidaren | ||
Per Sjöstrand | Eno/mattpiskaren | ||
Gunilla Nyroos | tant Edla | ||
Lena Endre | fru Lundin | ||
Ulf Håkan Jansson | Benkes far | ||
Hans Strååt | anden | ||
Christoffer Levah | Jiri | ||
Johan Randquist (som Johan Randqvist) | Nonno | ||
Helena Brodin | Viskande Brunnens röst | ||
Caroline Löthner | Jiris lilla syster | ||
Åse Fognar | Jiris äldre syster | ||
Lasse Swärd | farbror Sixtens röst | ||
Gunnar Ernblad | brovakt/en av Katos vakter | ||
Ulf Håkan Jansson | brovakt/en av Katos vakter | ||
Gunnar Ernblad | en av Katos spejare | ||
Ulf Håkan Jansson | en av Katos spejare | ||
Hans Strååt | en av Katos spejare | ||
Robin Berglund | gårdspojke | ||
Crispin Dickson Wendenius (som Crispin Dickson) | gårdspojke | ||
Max Dickson | gårdspojke | ||
Christoffer Levah | gårdspojke | ||
Martin Rissler | gårdspojke | ||
Johan Randquist (som Johan Randqvist) | gårdspojke |
Produktionsbolag | Nordisk Tonefilm International | ||
---|---|---|---|
Centralnaja studija detskich i junoseskich filmov imeni M. Gorkogo | i samarbete med | ||
The NorWay Film Development A/S | |||
Stiftelsen Svenska Filminstitutet | |||
AB Filmhuset KB | |||
V/O Sovinfil'm | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film & Teater AB | 1987 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Nordisk Film AB | 2005 | |
Mixstudio | Pinewood Studios | ||
Övrigt bolag | Tonservice Löthner & Löthner KB | (dubbningsstudio, ljudeffektstudio) | |
Synderella Studios | (ljudeffektstudio) |
Bosses mamma är död. Sin pappa har han aldrig träffat. Han bor hos tant Edla och farbror Sixten. Egentligen ville de ha en flicka. Men det fanns ingen på barnhemmet.
Därför fick de ta mig, berättar Bosse.
En kväll kommer Bosse för sent hem. Fostermodern gormar och klagar högljutt. Efteråt sitter han ensam på sitt rum. Jag ska hitta min far, säger han. Sedan öppnar han fönstret och hoppar ut.
Han går förbi fruktaffären, där tant Lundin kallar in honom och bjuder på ett äpple. Han får också med sig ett brev att posta. Han ska gå till brevlådan i slutet av gatan.
Brevet är adresserat till Kungen i Landet i Fjärran. Bosse läser och suckar: Den som ändå var där.
Bosses äpple lyser som guld. Han tappar det på marken och får syn på en flaska som han öppnar. Ut kommer en skugglik figur som säger: Jag är anden från Landet i Fjärran.
Bosse tar upp äpplet. Anden får syn på det och utbrister: Ett äpple av guld! Då är du den jag har kommit för att hämta. Kungen i Landet i Fjärran har sökt dig länge. Ta tag i mitt skägg.
De flyger bort och kommer efter en resa genom det okända till Landet i Fjärran. Anden pekar ut en man långt därnere, och Bosse förstår att han ser sin far. Just det, säger anden, det är kungen.
Kungen strålar av lycka när han omfamnar sin son som han kallar Mio. Han ger Mio en vit häst, Miramis, och presenterar sedan Jum-Jum, son till den kunglige trädgårdsmästaren. Jum-Jum är påfallande lik Bosses kompis Benke.
Mio lär känna flera barn. Tillsammans berättar de om den onde riddaren som bor i den mörkaste av borgar, som har ett hjärta av sten och som rövar bort barn från det fredliga grannlandet. De barn, som vägrar att tjäna honom, förvandlar han till fåglar. Men en dag ska en kungason tillsammans med en enda vän rida in i hans rike på en vit häst. Så är det sagt.
Också kungen berättar om den onde riddar Kato som bor i Landet Utanför bortom Dunkla Skogen. Kungen ser bedrövad att Mios nyfikenhet är väckt men gör inget för att hindra sonen från att rida i väg på upptäcktsfärd.
På natten rider Mio och Jum-Jum in i Dunkla Skogen, där de möter en väverska som sörjer sin förlorade dotter - bortrövad av riddar Kato. Väverskan lagar Mios sönderrivna mantel.
Mio inser allt tydligare att det är han som ska utmana Kato - såsom det är förutspått. Han blir rädd. Jag kan inte, säger han. Jo, du kan, säger Jum-Jum, så länge du har tillräckligt mod i hjärtat. Och jag följer med dig.
De ger sig av och är snart i Landet Utanför, där riddar Katos borg reser sig mäktigt.
De hör klagorop på avstånd, lämnar Miramis och finner en man som de ger bröd. Som tack beskriver han vägen till svärdsmidaren.
Under tiden upptäcks Miramis av riddar Katos män. De tar hand om hästen.
Mio och Jum-Jum vandrar genom Döda Skogen. Ett par gånger måste de gömma sig för riddar Katos framjagande spioner. Men de undgår upptäckt och når så småningom Det Svartaste Berget, där de finner svärdsmidaren. Han är fastkedjad för att smida svärd åt Kato. Denne vet dock inte att han i hemlighet har smitt världens vassaste svärd. Tusen år har det tagit, men i går blev det färdigt, och det kan tränga igenom den hårdaste sten.
Mio får svärdet och en beskrivning av vägen till Katos borg.
Per flotte kommer de till den branta klippan med Katos borg. De klättrar uppför klippväggen ¿ och hamnar rakt i armarna på Katos soldater.
De förs till Kato som beundrar det fina svärdet och sedan kastar ut det i Döda Sjön. Sedan ger han order att Mio och Jum-Jum ska föras till tornet för att svälta ihjäl. Det tar bara en natt, säger han. Så lång är en natt i tornet.
Inne i tornet upptäcker Mio en sagolik egenskap hos sin mantel. När han tar den på sig, blir han osynlig. Sedan kommer fåglar flygande med svärdet som de har hämtat ur Döda Sjön. De sticker in det genom en öppning i tornet, och Mio kan klättra dit och hämta det. Med ett slag går svärdet genom torndörren.
Dold i sin mantel kan Mio ta sig hela vägen genom borgen in till Kato som tvingas erkänna sig besegrad. Men även om du dödar mig, säger han, kan du inte förgöra ondskan. En annan Kato kommer att regera. Låt mig leva!
Mio vägrar och sticker svärdet i Katos hjärta.
Till sist är jag fri från detta hjärta av stenar, säger Kato och faller sönder. På golvet ligger en stenhög.
Mio, Jum-Jum och Miramis lämnar Katos borg som rasar bakom dem.
Katos förtrollade fåglar har blivit barn igen.
Det råder stor glädje i Landet i Fjärran. Mio återförenas med sin far.
Censurnummer | 127064 |
---|---|
Datum | 1987-09-28 |
Åldersgräns | Tillåten från 7 år |
Originallängd | 2753 meter |
Längd efter klipp | 2714 meter |
Kommentar | Aktlängder före klipp: 523-554-530-559-587 m. Efter klipp: 525-552-504-548-585 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Technicolor |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2714 meter |
Längd i minuter | 99 min |
Akter | 5 rullar |
Kritiken var genomgående negativ - för att inte säga förödande - mot filmen vid den landsomfattande premiären. Många tog upp de efter svenska och europeiska förhållanden osedvanligt höga produktionskostnaderna och användningen av dessa.
Elisabeth Sörenson, SvD: "Det är möjligen inte comme-il-faut att andraga produktionskostnaderna vid värderingen av en film. Den här gången tvingas man i så fall bryta mot konvenansen. Filmen som gjorts på Astrid Lindgrens bok Mio min Mio har kostat femtio miljoner kronor. Det finns anledning att begrunda det meningsfulla i satsningar av detta slag.
Resultatet är nämligen så slätstruket och i anda och mening så långt från Astrid Lindgrens vackra saga att man inte kan undgå att leka med tanken på vad som kunnat komma ut om fem filmare fått tio miljoner var och uppdraget att göra var sin barnfilm."
Helena von Zweigbergk, Expr: "Tyvärr har också den sovjetiske regissören Vladimir Grammatikov gjort en konventionell och lite kantig film. Landet i Fjärran och Landet Utanför ser ut som det brukar i de flesta sagor, som schablonbilder från sagans land. Så också kläderna. Kungens utstyrsel, till exempel, ser ut som en maskeraddräkt från Buttericks. Scenografin är mer kulisser och en del detaljer, som några vita fåglar, är alltför uppstoppade och mekaniska. Man saknar levande dofter, vitalare miljö."
Rubriker som "Fyrkantig Mio" (Expr), "Utan magi" (GP), "Tungt, träigt och trist" (Arbetet), "Astrid Lindgren på burk" (Chaplin) sammanfattar mycket av kritiken, och särskilt inriktade man sig mot regissören Vladimir Grammatikovs skådespelarinstruktion:
Margareta Norlin, Chaplin: "Det är gåtfullt att man valt just Vladimir Grammatikov att regissera filmen. Han är en regissör som utmärker sig genom konventionalism och fyrkantig estetik. Visserligen har han gjort en formidabel karriär som barnfilmare i sitt hemland, men de verk som kommit i min väg har knappast imponerat. Kanske är det här i själva veket den sista ryska filmen före perestrojka?
Filmen har fått alla tänkbara resurser, men trots detta - eller kanske på grund av detta - har den fullständigt tappat bort stämningen från den ursprungliga fabeln. Mio och Jum-Jum har förvandlats till fånigt leende dockor, den grymme riddar Kato till en internationellt gångbar skurk och av 'min fader Konungen' blir bara en gullig kuliss, utan ett uns av den önskedrömmens magi som väl borde varit ett oundgängligt krav i gestaltningen av den rollen."
Sven E Olsson, Arbetet: "Den sovjetiske regissören Vladimir Grammatikov lyckas nämligen, raskt och envetet, bevisa riskerna i internationella superproduktioner. Storstjärnor som Timothy Bottoms och Susannah York ska samsas med norska och svenska skådespelare. Pojkarna han ska få att nyttja ansiktsmusklerna är brittiska. Rösterna som de och andra fått är svenska (och pinsamt dåligt dubbade). Musiken är tungt och symfoniskt sovjetisk.
En koloss är det, lika otymplig och omöjlig som de klantiga mixningarna mellan filmtekniskt feeri och det som kallas miljörealism. De flesta vuxenaktörerna ¿ undantagen Christopher Lee; ett stycke svartkonst av elakhet ¿ spelar över, medan småfolket inte spelar alls.
Tungt. Träigt. Trist. Jag är helt Ljum-Ljum."
Anders Hansson, GP: "Ett präktigt film-fiasko med andra ord? Nej, trots allt inte. Och det beror på att den gamla välbekanta historien om det godas kamp mot det onda tål att upprepas om och om igen, och att Astrid Lindgrens berättelse är ett gott exempel på det.
När Kato ber för sitt 1000-åriga liv inför nådastöten från prins Mios svärd, säger han: Döda mig gärna, men ondskan försvinner inte för det. Det kommer en ny Kato, och en till, och en till.
Men då svarar Mio: Det gör detsamma, för efter mig kommer det en ny prins, och en till, och en till!
Och då driver han svärdet rakt genom kroppen på Kato, som efter en stunds dödsrosslande med svärdet i hjärtat brakar ihop till en hög stenar framför våra ögon.
Så ska det gå till. Det vet väl vilken 7-åring som helst."
Redan i mars 1984 kunde Expr och GT rapportera om ett svensk-sovjetiskt samarbetsprojekt för filmatisering av Astrid Lindgrens älskade roman från 1954. Den på Nordisk Tonefilm anställde engelske dramaturgen William Aldridge hade skrivit ett filmmanus, som bolaget ville göra en internationell storproduktion av. De andra intressenterna var då SF och Gorkijfilm, men SF hoppade av före inspelningsstarten. Sovinfilm, Norway Film Development (med Kreditbanken som största finansiär) och Svenska Filminstitutet blev nya delfinansiärer.
Budgeten var initialt beräknad till 30-40 Mkr, men notan kom att sluta på ca 55 Mkr, vilket utan konkurrens gjorde den till den dittills dyraste filmsatsningen i svensk filmhistoria. Enligt Nordisk Tonefilm berodde kostnaderna på de dyra specialeffekterna (ca 15 Mkr), men förmodligen drev också inspelningens flyttning mellan Stockholm, Moskva, Krim, London och Skottland upp budgeten kraftigt.
Redan från början var det bestämt att regissören skulle vara från Sovjetunionen, och i slutet av 1984 valdes Vladimir Grammatikov som svarat för flera framgångsrika barnfilmer i hemlandet. Filmen skulle dock bli engelskspråkig, eftersom det ansågs att det skulle underlätta den internationella marknadsföringen. Följaktligen hämtade man flera internationellt kända namn till rollistan, och efter uttagningsprov i London i januari 1986 valdes de brittiska barnskådespelarna Nicholas Pickard och Christian Bale ut att spela Bosse/Mio respektive Benke/Jum-Jum.
Inspelningen varade från mars till juli 1986 och filmen klipptes under hösten 1986 på Filminstitutet. Regissören Grammatikov hade då att sovra i ett omfattande filmmaterial.
Ett problem hade också uppstått under filminspelningen, när Ewa Fröling, som spelade Benkes mor, vägrade åka med till Krim (enligt rykten på grund av Tjernobylkatastrofen). I pressen talades det om stämningsansökan mot Fröling och omtagningar med en rysk skådespelerska i hennes roll, men av detta tycks det inte ha blivit något. Rollen är helt bortklippt i slutversionen.
Den första offentliga visningen ägde rum på filmfestivalen i Moskva i juli 1987, trots uppgifter om att man ämnade visa den på Cannesfestivalen i maj samma år. Kopian uppgavs i pressrapporter vara dålig och filmen passerade tämligen obemärkt.
Samtidigt med produktionen av Mio min Mio annonserades även två andra Astrid Lindgren-filmatiseringar: i USA spelades en version av Pippi Långstrump-böckerna in av regissören Ken Annakin under titeln The New Adventures of Pippi Longstocking (1988; svensk distributionstitel: Pippi Långstrump starkast i världen), och i Sverige gjorde Lasse Hallström simultant två filmer om barnen i Bullerbyn.
Skottland | Storbritannien | |||||
Sverige | ||||||
Krim | Sovjetunionen | |||||
Gorkij Film Studio | Moskva | Sovjetunionen | ||||
Pinewood Studios | Storbritannien |
Festivalvisning | 1987-07 | Moskva | Sovjetunionen | (Moskva Filmfestival) | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Sverigepremiär | 1987-10-16 | Sandrew | Borlänge | Sverige | 99 min | |
1987-10-16 | Sandrew | Eskilstuna | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Gävle | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew 2 | Göteborg | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Halmstad | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Helsingborg | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | SF 2 | Jönköping | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Kalmar | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Bio | Kristianstad | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Luleå | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Lund | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Malmö | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Norrköping | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Kista Bio 1 | Stockholm | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew 1 | Stockholm | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Victoria 2 | Stockholm | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Sundsvall | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Södertälje | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Metropol | Trollhättan | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Umeå | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Uppsala | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Grand | Vimmerby | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Örebro | Sverige | 99 min | ||
1987-10-16 | Sandrew | Östersund | Sverige | 99 min | ||
Annan visning | 1988 | Warszawa | Polen | |||
Dvd-release | 2005-06-22 | Sverige |
Originaltitel | Mio min Mio | |
---|---|---|
Av | Björn Ulvaeus | (1987) |
Benny Andersson | (1987) | |
Orkester | The Soviet Film SymphonyOrchestra | |
Dirigent | Sergej Skripka | |
Sjungs av | Gemini |
Festivalpris | Amsterdam | 1988 | (barnjuryns pris; Cinekid) |
---|
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2708 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild Neutral bakgrund |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | MIO MIN MIO |
Tryckeri | PrintCom AB |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | MIO MIN MIO Astrid, vår Astrid 80-år Hjärtevarma gratulationer Sandrews |
Tryckeri | PrintCom AB |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Astsrid Lindgren MIO MEIN MIO |
Affischdesign | Univers |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Astrid Lindgren MIO MEIN MIO |
Affischdesign | Univers |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | Astrid Lindgren MIO MEIN MIO |
Affischdesign | Univers |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mio, min Mio av Astrid Lindgren. Filmmanuskript William Aldridge. 2:a manusvers. |
Omfång | 114 s. + 1 s. prolog. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 47 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Mio, min Mio av Astrid Lindgren. Filmmanuskript William Aldridge. Version 3. |
Omfång | 103 s. + 1 s. prolog. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Mio, my Mio by Astrid Lindgren. Screenplay by William Aldridge. 4th draft. |
Omfång | 95 s. + 2 s. anm. och prolog. |
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Färg papper | 12 |
Bakombild papper | 6 |
Dia | SET |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Flera språk |