Tala! Det är så mörkt (1993)

Media (2 st)

Suzanne Ostens drama om en ung nazist som börjar gå i samtal hos en judisk terapeut. Filmen gjordes under 90-talet då Ny Demokrati var som störst och Lasermannen drog fram. Osten väckte svåra frågor om vad som är ondska, om människor kan förändras och om barndomens betydelse.

Filmen inleds med en textskylt: ”Sören finns. Jacob finns.”. Vetskapen om att dessa individer existerar på riktigt gör att verklighetsförankringen blir starkare men också att Sören och Jacob inte står som symboler för sina respektive kollektiv, utan är självständiga varelser med egna berättelser. Vi måste kunna uppfatta och försöka förstå människan som gömmer sig i kollektiva sammanhang. 

Jacob, en medelålders judisk läkare, sitter i en tågkupé. Plötsligt bryts lugnet. Jacob bevittnar en misshandel där några skinnskallar slår ner en invandrare. En av personerna ur gänget, Sören, flyr platsen och hamnar i samma tågkupé. Han är skadad och blöder från huvudet. Jacob hjälper till att stoppa blödningen, ger honom sitt visitkort och ber att han ska komma dit och få såret omlagt. Sören kommer till Jacob och ett trevande försök till kontakt utvecklas till terapeutiska samtal. Samtalen varvas med sekvenser där Sören vistas i sitt rum eller tillsammans med sina kompisar som dricker och hetsar varandra till våldshandlingar. Jacob intervjuar även Sörens föräldrar som inte kan förstå hur deras son har förvandlats till en nazist. Pappan är oförstående till sin egen roll i att pojken, som har utsatts för våldsamheter från hans sida, växt upp till att bli ett farligt och osäkrat vapen. 

Regissören Suzanne Osten har i Tala! Det är så mörkt valt att skildra två personer som står på diametralt motsatta sidor. Deras sätt att tolka världen grundar sig i deras egna upplevelser av den. Jacobs familj har dödats i Auschwitz vilket naturligtvis har påverkat hans syn på nazism. Samtidigt får vi inblick i hans förflutna när vi bevittnar en scen då han som en liten pojke, istället för att bli tillfångatagen av en tysk soldat, blir hjälpt att resa sig upp, vilket bestämmer Jacobs inställning till ”den andre”. Det finns godhet i alla, man måste bara vaska fram den. Sören är å sin sida uppvuxen i en familj med en våldsam pappa. Ur det förtryckta hatet föds det fram ett ursinne som riktar sig mot alla som inte passar in. 

90-talets första hälft i Sverige var präglad av en ideologisk uppdelning. Ny Demokratis framfart visade klart och tydligt nya tendenser inom svensk politik. Populism och invandrarkritiska slagord möjliggjorde och bidrog till att rasistiska krafter blev en allt större del av den svenska vardagen. Bränder vid flyktingförlängningar, försök till historierevisionism, allt synligare nazistiska demonstrationer förekom och rasism som pekade på kulturella skillnader mellan svenskars och invandrarnas kulturer började få allt större plats i medier. En del politiker och media lade skulden för den ekonomiska krisen från 80-talets slut och 90-talets början på flyktingar och invandrare. Händelserna kulminerade med Lasermannens skjutningar. 

Under sådana omständigheter valde Osten att individualisera frågor om främlingsfientlighet. Varje handling bär på en orsak och hatet uppstår inte ur tomma intet menade regissören. Filmen var ett tacksamt pedagogiskt redskap och kunde användas i diskussioner som tog upp frågor kring rasism och främlingsfientlighet. Den sågs av cirka 150 000 skolbarn runt om i Sverige. Kritikerna förstod Ostens intentioner men filmen ansågs också förenkla idéer om rasism och ondska. En större del av den svenska kritikerkåren hade problem med en förenklad åtskillnad mellan det goda och det onda, och flera påpekade att det saknades en mer nyanserad inställning till varför vissa människor väljer att ansluta sig till extrema rörelser. Osten menade att nazismen var en sjuk ideologi och att hon ville visa dess sjuka ansikte. 

Tala! Det är så mörkt lanserades som en nutidsfilm. Grundidén kom från Ostens och Niklas Rådströms arbete med teaterpjäsen "Hitlers barndom" (1984) som bygger på psykoanalytikern Alice Millers teorier om barndomens betydelse för utvecklingen av fascism hos den vuxne individen. Under arbetet med pjäsen kom de i kontakt med en psykoanalytiker som i fem år haft terapisamtal med ett nynazistiskt skinhead som bland annat dömts för överfall.

Sanjin Pejkovic (2015)

Hitta länk till filmhandledning under Länkar och resurser.

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Ladda ner filmhandledningen

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Tala! Det är så mörkt
Svensk premiärtitel	Tala! Det är så mörkt
Inspelningstitel	Sören och Jacob
Översatt titel	Speak Up! It's So Dark

Regi	Suzanne Osten
Manus	Niklas Rådström
Producent	Christer Nilson
Foto	Peter Mokrosinski
Scenograf	Charles Koroly
Klippning	Michal Leszczylowski
Ljudtekniker	Ulf Darin
Regiassistent	Tobias Falk
Stuntkoordinator	Kimmo Rajala
Scripta	Kajsa Forsberg
Verkställande producent	Lena Hansson Varhegyi (som Lena Hansson) (verkställande samproducent)
Inspelningsledare	Ivar Köhn
Produktionsassistent	Anette Ekholm
B-foto	Victor Davidson
C-foto	Alma Linder
Stillbildsfoto	Adam Bujak (fotografier)
Steadicamoperatör	Mike Tiverios
Elektriker	Jan Andersson Ted Lindahl
Passare	Ted Lindahl
Ljussättare	Hans Rinning
Negativklippning	Stefan Eriksson
Orkester	No Remorse Public Enemy Ultima Thule Great King Rat
Exekutör	Elisabeth Berg (viola) Kristine Scholz (piano)
Scenografiassistent	Birgitta Nolin
Snickare	Thobias Pettersson
Dekormålare	Per "Johan" Johansson Kristofer Sjöström
Rekvisita	Maria Håård
Kläder	Charles Koroly
Maskör	Carina Saxenberg Frida Johansson (assistent)
Byggledare	Leif Nilsson
Klädassistent	Carina Saxenberg
Klippassistent	Åsa Mossberg
B-ljud	Christer Melén
Ljudläggning	Ulf Darin Klas Engström
Synkläggning	Dominika Daubenbüchel
Mixning	Klas Engström Ulf Darin
Övrig medarbetare	Thomas Roger (ateljéchef) Cilla Ramnek (målningar)
Tack till	Jan Skoglund (Medicinsk Konsult AB) Leon Flamholc Stefan Elmstedt Eva Elmstedt

Etienne Glaser	Jacob, distriktsläkare
Simon Norrthon	Sören
Ana-Yrsa Falenius	den våldtagna
Anders Garpe	Sörens pappa
Gertrud Gidlund	Sörens mamma
Lars Hansson	tågpassagerare
Pia Johansson	sköterska på vårdcentralen
Staffan Kihlbom	skinhead
Elin Klinga	flickan på rockkonserten
Ana Laguna	Jacobs mor
Gunilla Lilja	sköterska på vårdcentralen
Magnus Lundblad	skinhead
Charles Maquignon	skinhead
Jesper Nikolajeff	skinhead
Jan Ole Nordgaard	skinhead
Hampus Oguz Näktergal	Jacob som barn
Jörgen Pettersson	polis
Michael Peterson	polis
Mokhtar Ressaissi	flykting
Richard Sseruwagi	flykting
Helge Ström	läkare på vårdcentralen
Tobias Theorell	skinhead
Great King Rat
Eva K Johansson	övrig medverkande

Produktionsbolag	Göta Film AB		(i samarbete med)
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Sveriges Television AB TV2
	Kodak AB
Finansiär	Riksförbundet Rädda Barnen
	FilmhusAteljéerna AB		(med stöd av)
	Göteborgs invandrarförvaltning
	Göteborgs kommun
	Göteborgs-Posten
	Göteborgs utbildningsnämnd
	Karlsson & Karlsson
	Kulturdepartementet
	Lärarförbundet
	Socialstyrelsen
	Stockholms stad/Invandrarnämnden
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1993
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Distributör i Sverige (inst. video)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
Distributör i Sverige (DVD)	Studio S Entertainment	2015
Laboratorium	Swelab Filmlaboratoriet AB
Specialeffekter, ljud	Panorama Film & Video AB
Mixning	Europa Studio
Förtext	AB Optical Vision
Övrigt bolag	Sveriges Television AB		(reportagebilder)
	Svenska Filminstitutet/Visninganämnden		(tack till)
	Göteborgs-Posten		(tack till)
	Nordqvist & Ålander AB		(tack till)
	Samfundet Sverige-Israel Västra Sverige		(tack till, för bidrag till distribution)
	Fryshuset		(tack till)
	Råsunda Vårdcentral		(tack till)
	SJ-produktgrupp Dalarna		(tack till)

Från sin plats i en tågkupé blir den judiske läkaren Jacob vittne till hur ett gäng skinnskallar överfaller och misshandlar en invandrare. En i gänget, Sören, hoppar upp på tåget och sätter sig i Jacobs kupé. Han blöder från ett sår i huvudet. Jacob ger honom en steriliserande kompress och säger åt honom att komma och få såret omlagt nästa dag.

Sören kommer till avdelningen i Göteborg där Jacob arbetar som distriktsläkare. Pojken söker kontakt och Jacob är beredd att lyssna. Detta är det första av en lång rad samtal. Sören berättar om sin nazism och sin skräck för invandrare och fram träder bilden av ett oälskat och misshandlat barn. Han berättar om "vågen" av hat som man måste komma upp på, som en surfare. Jacob berättar om sin flykt tillsammans med mamman från Hitlertyskland, där fadern och systern dött i koncentrationsläger. Samtalen pendlar mellan ganska god kontakt och öppenhet till låsta positioner där Sörens aggressivitet - med förnekande av förintelsen som ett moment - kommer i dagen.

Parallellt med samtalen med Jacob håller Sören kontakt med sina skinnskallekompisar och deltar i misshandel, attentat mot flyktingförläggningar m m. Successivt kan Sören mer och mer lämna gänget och söker sig allt närmare Jacob. När denne för en tid avbryter samtalen för en läkarkonferens i Stockholm känner sig Sören sviken. Han åker också till Stockholm, till nazistkravallerna den 30 november.

På tåget tillbaka till Göteborg möts Sören och Jacob igen. Sören överfaller aggressivt Jacob, men besinnar sig. De kommer överens om att återuppta samtalen.

Censurnummer	131859
Datum	1993-02-03
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2458 meter
Kommentar	Aktlängder: 538-475-474-561-410 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Svartvit och färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2458 meter
Längd i minuter	90 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Flertalet kritiker var positiva och tyckte att det var en viktig film, men flera ansåg att förenklingarna var litet grova.

Jan Aghed, SDS: "Ostens film handlar (-) inte om den banala rasismen, den banala ondskan, vardagsfascismen. Den koncentrerar sig på en abnorm, robotartad variant som förvisso finns företrädd i flera nutida samhällen, vårt eget inbegripet, men som samtidigt innebär en förenkling av föreställningen om rasism och fascism.

För egen del håller jag Tala! Det är så mörkt för ett viktigt och angeläget verk på grund av formen som Osten valt för sin konfrontation mellan två ideologiska och psykiska ytterligheter. Hon har ett sätt att närma sig och använda filmmediet som känns särdeles spännande och uppfriskande, inte minst i ett svenskt sammanhang."

Gunnar Bergdahl, GP: "På ett plan är naturligtvis filmen ett övertydligt rollspel. Mötet mellan den judiske läkaren, vars far förintades i Auschwitz och den nazistiske faderlöse ungnazisten som hävdar att Auschwitz inte ens existerade, bär i hög grad drag av konstruktion. (-)

Den byggnaden svajar i trovärdighet vid minsta temposänkning, vid varje intensitetsförlust eller filmisk andhämtningspaus. Det är, med andra ord, ett i mina ögon alltför didaktiskt manuskript som konstnärligt tynger detta snitt i svenska varbölder. Men med dessa utomordentliga skådespelare och ett säkert och närgånget foto, signerat Peter Mokrosinski, fungerar likväl filmen. Det är dessutom uppenbarligen en bruksfilm. Suzanne Osten siktar mer på skolundervisningar och ungdomsdiskussioner än på filmhistoriens annaler. Det är, alldeles otvetydigt, en mycket respektingivande attityd i 90-talets inledning."

Bernt Eklund, Expr: "Problemet för Suzanne Osten är inte att bevisa att rasistens hat föds ur hans egen historia, utan tvärtom att låta bli att bevisa det. Den insikten måste födas hos åskådaren för att bli dramatiskt och pedagogiskt verkningsfull.

Så länge Norrthon och Glaser är ensamma i bild - och det är de för det mesta - fungerar det utmärkt. Mer tveksamt blir det när ynglingens uppgivna mamma och tuffa pappa plötsligt deltar.

Som en känslornas actionfilm är Tala! Det är så mörkt högeffektiv."

Eva af Geijerstam, DN: "Till att börja med: Det finns mycket att glädjas över hos Tala! Det är så mörkt, Suzanne Ostens omtalade film om en ung nynazists omvälvande möten med en judisk läkare. Dit hör att den med envishet och knappa medel genomförts så snabbt. Annars brukar man i spelfilmarnas Sverige tvingas ta så lång tid på sig att filmerna som vill gestalta viktiga frågor i tiden till sist tycks lämna samtiden. Det är alltså lätt att känna sympati för projektet som sådant och beundra resultatets iögonenfallande kvaliteter.

Men Tala! Det är så mörkt har också blivit en film som har påtagliga svagheter. Trots det uppfodrande 'Sören finns' och 'Jacob finns' i filmens förtexter går det inte att undgå den starka känslan av pedagogisk och orealistisk konstruktion. (-)

Ändå doftar Tala! Det är så mörkt av ett slags oroande förenkling. Om det ändå vore så att varje svensk rasist och nynazist hade en lika tydlig och för omvärlden gripbar psykologi som Sören! Och är hans beredskap att möta Jacob över huvud taget sannolik?

Men kanske är det vackert så, att den alls tror på förklaringar. Och att den tror på lyssnandet och möjligheterna att slå en brygga över rädslan. Det är där dialogen med publiken kan börja."

Jeanette Gentele, SvD: "I filmen ges bara enstaka pusselbitar till varför Sören blivit den han är. Orsakerna är inte intressanta, utan vad det är som lockar i att se tillvaron i svart-vitt. Att tro sig säker i en hotfull omgivning genom att förenkla problemet till vi och dom. Sören finns inom oss alla - och Jacob. Endast en inre dialog mellan våra onda och goda sidor kan förhindra det ständigt upprepade yttre inbördeskriget, är filmens budskap.

Suzanne Osten lyckas hålla den dialogen levande rakt igenom tack vare Niklas Rådströms utmärkta manus, två kongeniala skådespelare och ett alltigenom levande och associationsrikt bildspråk."

Maria Rudberg, Arbetet: "Här ligger svagheten i filmens budskap. Vad händer med de andra även om en Sören till slut hoppar av? De som fortsätter att överfalla och misshandla försvarslösa människor, berusade av både alkohol och hat. Hur ska de någonsin fås att inse att en ung somalier, iranier, kosovoalban eller turk har exakt samma rätt att leva som en svensk läkare, judisk eller inte?

Tala! Det är så mörkt slutar så i ett stort frågetecken. Den känns som en spännande början på något som kräver en fortsättning. Att filmen visas för skolungdom är utmärkt, som ett av många nödvändiga vapen mot det livsfarliga hatet."

Carl-Eric Nordberg, Vi: "Under min barndoms 30-tal var det bara alltför vanligt att skylla den ekonomiska depressionen på judar och andra 'främlingar'. Listade inte dessa skummisar sig lystet fram till folkhemmets kassaskåp? Och bestal hederliga svenskar?

Nej, 'i Sverige har vi haft en enda världsberömd svindlare', skrev Hjalmar Söderberg i stridsskriften Mot antisemitismen som en rad författare gav ut mitt under andra världskriget. Han hette Ivar Kreuger och var inte jude. 'I det fallet har vi germaner', slog Söderberg fast, 'ingenting att lära av judarna; vi kan själva.'

Efter 80-talets sanslösa spekulationer skulle den judiske läkaren Jacob kunna använda samma argument under sina alltmer upprörda samtalsseanser med Sören, en ung nynazist."

Kommentar Svensk filmografi

Tala! Det är så mörkt lanserades som en nutidsfilm. Historien har verklighetsbakgrund. Grundidén kommer från Ostens och Rådströms arbete med teaterpjäsen Hitlers barndom (1984), som bygger på psykoanalytikern Alice Millers teorier om barndomens betydelse för utvecklingen av fascism hos den vuxne individen. Under arbetet med pjäsen kom de i kontakt med en psykoanalytiker som i fem år haft terapisamtal med ett nynazistiskt skinhead som bl a dömts för överfall.

Från början hade man tänkt sig en 30 minuters film för TV, men materialet växte. Inspelningen gick fort (19 dagar) och man hade inte mycket pengar, totalt 3,5 Mkr. Arbetet hölls hemligt. Suzanne Osten berättar:

"Vi ville inte dra uppmärksamheten till oss från dessa mycket aggressiva och humorlösa - och rädda - på högerextremistkanten, som tror att de måste dödshota alla som diskuterar nazism och fascism. Vi ville inte bli störda." (DN 12.10.1992)

Filmen visades i skolorna och sågs av drygt 150.000 elever. Visningarna följdes av gruppdiskussioner. Efter en visning för ungdomar sa en flicka: "Det är spännande på sitt sätt, men jag tycker ändå att Suzanne Osten borde ha lagt större vikt vid den farliga, smygande rasismen. Den som inte är så uttalad, den som finns hos Medelsvensson, säger Lisa Lustig.

Ett av få exempel ur filmen är en scen från tågresan där Sören ger sig på Jacob. En manlig medpassagerare väser förgrymmat att om det inte fanns så mycket invandrare i Sverige skulle vi inte heller ha några rasister.

- Det är han som är det verkliga hotet, inte skinnhuvudet som de flesta ändå tar avstånd ifrån, säger Lisa." (SDS 26.2.1993)

Johan Croneman var inne på en liknande tankegång i en intervju med Osten (Nöjesguiden nr 2/1993): "Är det exempelvis inte litet farligt om man som åskådare sätter likhetstecken mellan rasism och en svårt sjuk ung man med paranoida idéer och rakat huvud? Är inte rasismen farligare så som den tar sig uttryck i exempelvis Sjöbo och Åstorp?

- Jag har velat sjukförklara nazismen. Det är mycket farligt att marginalisera de nynazistiska strömningar som finns i samhället. Alla organiserade sekter - och nynazismen i Sverige är en sekt - vilar på en paranoid konstruktion. Och det går aldrig att diskutera fakta med dessa människor."

Filmen väckte viss uppmärksamhet vid festivaler i utlandet, bl a Sydney och Berlin. Osten fick både publikens och juryns pris vid kvinnofilmfestivalen i Créteil i april 1993.

		Sverige		1992	1992
FilmhusAteljéerna AB	Stockholm

Sverigepremiär	1993-02-19	Grand	Stockholm	Sverige	90 min
Dvd-release	2015-05-18			Sverige		(utgiven i samlingen "det bästa av Suzanne Osten - Film, feminism och galenskap")
Cinemateksvisning, arkivkopia	2017-03-11

Originaltitel	A Voice Still Heard
Kompositör	Lokomotiv Konkret
Framförs av	Lokomotiv Konkret

Originaltitel	Stage Diving
Kompositör	Johan Petri
Instrumentalist	Elsbeth Bergh	(viola)
	Kristine Schoultz	(piano)

Originaltitel	Shut 'Em Down
Kompositör	Carlton Ridenhour	(1991)
	Cerwin Depper	(1991)
	Gary G-Wiz	(1991)
	Stuart Robertz	(1991)
Textförfattare	Carlton Ridenhour	(1991)
	Cerwin Depper	(1991)
	Gary G-Wiz	(1991)
	Stuart Robertz	(1991)
Framförs av	Public Enemy

Originaltitel	Race Traitor
Kompositör	Paul Burnley	(1988)
Textförfattare	Paul Burnley	(1988)
Framförs av	No Remorse

Originaltitel	Smash the Reds
Kompositör	Paul Burnley	(1987)
Textförfattare	Paul Burnley	(1987)
Framförs av	No Remorse

Originaltitel	Du gamla, du fria
Kompositör	Trad	(traditionell svensk folkvisa)
Textförfattare	Richard Dybeck	(1844)
Arrangör	Jonas Hörnqvist
Framförs av	Ultima Thule	(liveupptagning Stockholm 1992)

Originaltitel	Calling for My Angel
Kompositör	Great King Rat
Textförfattare	Great King Rat
Framförs av	Great King Rat

Guldbaggenominerad	Stockholm	1994	Bästa skådespelare	Simon Norrthon
	Stockholm	1994	Bästa manuskript	Niklas Rådström
Amanda	Haugesund	1993		Michal Leszczylowski	(bästa klippning)
	Haugesund	1993			(hedersomnämnande av Amandajuryn)
Festivalpris	Genève	1993		Simon Norrthon	(Gold Star till Best European Masculine Hope)
	Haugesund	1993			(hedersomnämnande av festivaljuryn)
	Créteil	1993			(bästa långfilm)
	Créteil	1993			(publikens pris för bästa långfilm)

Bilden av förintelsen (1998)

Tala! Det är så mörkt (1993)

DK Drama

DK Rasism, Främlingsfientlighet

Judar

Nationella minoriteter, judar

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2458

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2448

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2458

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TALA! DET ÄR SÅ MÖRKT

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TALA! DET ÄR SÅ MÖRKT

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	TALA! DET ÄR SÅ MÖRKT

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	PUHU! ON NIIN PIMEÄÄ SKINHEAD, RASISMI, MUUKALAISVIHA... PELOTTAVAN AJANKOHTAISTA

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Glömskans hot. Ett filmmanus av Niklas Rådström. Efter en idé av Suzanne Osten.
Omfång	109 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Omfång	128 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Tala, det är så mörkt.
Omfång	39 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Speak up! It's so dark. Tala. det är så mörkt.
Omfång	30 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Manustitel	Tala det är så mörkt.
Omfång	48 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	10
Bakombild papper	SET
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	90 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264