Sambandha (1994)

Originaltitel	Sambandha
Svensk premiärtitel	Sambandha
Alternativtitel	Samband - vems välfärd Affinities (engelsk titel använd av Svenska Institutet)

Regi	Peter Hagerrot Lars Bohlin (som Lasse Bohlin)
Foto	Lars Bohlin (som Lasse Bohlin) Prashant Desai
Musik	Thomas Lindahl Tuomo Haapala Hedningarna
Klippning	Peter Holthausen Per Carleson
Ljudtekniker	Peter Hagerrot
Filmkonsulent	Bo-Erik Gyberg
Ljussättare	Nils Melander
Negativklippning	Catrine Johansson
Optisk printer	Björn Selander Jan Lundkvist (som Janne Lundkvist)
Ljudläggning	Bengt Andersson Lars Jameson Peter Holthausen
Mixning	Peter Holthausen Per Carleson
Övrig medarbetare	Jayal Intach (tack till) Arun Vinayah (tack till) Anu Usher (tack till) Birgitta Härkönen (tack till) Vred Fred (tack till) Dissidenten - Exil Musik (tack till)

Gunnel Nycander
Satinath Sarangi
Medha Patkar
Baba Amte
Kesha Sikka Vasare
Ylva Gustafsson			professor vid Stockholms Universitet
Malin Falkemark			Narmada Development Authority
S C Jain

Produktionsbolag	Perspektiv Film AB		(i samarb m)
	Lasse Bohlin Filmproduction AB
	Studio Lagnö AB
	Musa Filmi Oy
	Sveriges Television AB. Karlstad
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm)	Folkets Bio AB	1994
Distributör i Sverige (16 mm)	Föreningen Filmcentrum	1994
Laboratorium	Swelab Filmlaboratoriet AB
	FilmTeknik AB
Mixning	Studio Lagnö AB
Övrigt bolag	Svenska Naturskyddsföreningen		(tack till)
	Föreningen Svalorna		(tack till)
	Lutherhjälpen		(tack till)

Dokumentärfilm om det indiska dammbyggprojektet kring Narmada, Asiens största dammprojekt någonsin. Färdig kommer dammen, med sin 913 kvadratkilometer stora yta, att bli Indiens största sjö.

Mot projektet kämpar den s k Narmadarörelsen, och i filmens början tar aktivisterna Medha Paktar och Kesha Sikka Vasare å rörelsens vägnar emot 1991 års Right Livelihood-pris - även kallat det alternativa Nobelpriset - i Stockholm.

Filmen har en ciceron i miljöaktivisten Gunnel Nycander. I början pratar hon om det indiska dammbygget med samen Ylva Gustafsson, som jämför projektet med de svenska dammbyggena som gjordes för femtio-sextio år sedan i hennes hemtrakter i Jämtland. Sedan samtalar Gunnel även med professor Malin Falkemark, en expert på vattenfrågor i tredje världen, som redogör för miljöeffekterna.

I januari 1992 åker Gunnel själv ned till Indien för att se projektet med egna ögon. Hon sammanträffar med f d metallurgen Satinah Sarangi och f d advokaten Baba Amte, som på var sitt håll organiserar motståndet mot det gigantiska projektet. Det blir många samtal om fördelar och nackdelar med teknologisk utveckling, exploatering, naturens helighet och vad som är livets nödtorft.

Miljökämparna anser att fördelarna med dammprojektet inte på långa vägar uppväger den katastrof för natur och människor som blir konsekvenserna. Pilgrimerna längs den heliga floden Narmada anser att projektet är ett religiöst brott och förebådar att den s k Parikrama-pilgrimsfärden, som de själva gör, kommer att upphöra. Bybor talar om sina farhågor för en social och ekonomisk katastrof för deras hembyar när de tvingas flytta. Men även de som projekterar och bygger dammen får komma till tals och berätta om de framför allt energimässiga och ekonomiska vinsterna med dammen, även för lokalbefolkningen.

Gunnel konfronteras med sin känsla av maktlöshet i viljan att hjälpa till för att förändra villkoren såväl i Indien som hemma i Sverige.

Censurnummer	132553
Datum	1994-03-02
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	1888 meter
Kommentar	Aktlängder: 580-560-522-226 m.

Bildformat	1.66:1
Ljudsystem	Dolby Stereo 04
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	1888 meter
Längd i minuter	69 min
Akter	4 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna ifrågasatte inte Peter Hagerrots uppriktiga ambitioner, men kände sig av olika skäl reserverade inför tillvägagångssättet. Flummig och försedd med pekpinne var några av invändningarna:

Maria Rudberg, Arbetet: "Visst finns det en del poänger i hennes knaggliga samtal, på bristfällig engelska, med den lokale miljöaktivisten Satinah. Denne ifrågasätter, intelligent och i grunden, det högteknologiska samhället med dess 'tidsbesparande' men miljöförstörande apparater. Vems välfärd? var ett tidigt arbetsnamn på filmen och just det är kärnfrågan. Indiern påpekar att 'utvecklingen' bara ökar klyftorna där problemet är orättvis fördelning, inte bristande resurser. De som klarar sig bäst vid en global kris blir de som lever av småskaligt självhushåll och inte är beroende av snabbköpens lager.

Detta levnadssätt hotas enligt filmen av det väldiga dammbygget, stött av Världsbanken, som ska lägga ett större område under vatten. Där fraktas sprängsten av kvinnor och barn i massor medan männen hackar för hand. Bilderna från flodens bördiga omgivningar är tidlöst vackra, de myllrande gatubilderna är som vilka turistbilder som helst. Det engagemang som tveklöst är Hagerrots drivkraft når inte ända fram."

Gunnar Bergdahl, GP: "Den unga kvinnan landar i Indien med sin fjällrävenkånken och är mer än lovligt aningslös inför den indiska verkligheten. 'Mitt liv är sammankopplat med deras', säger hon till sin indiske reskamrat och filosofiske och politiske guide under färden genom det område som vattenmassorna kommer att dränka och bland de människor som snart måste fly. Han ifrågasätter de materiella målsättningarna eftersom 'The best things in life are free'. Tro't den som vill. Och inte blir det bättre när hon till slut möter den gamle vid floden, den folklige ledaren för motståndet mot dammprojektet, som påstår att 'tillväxt leder till undergång' och talar om 'äkta' och 'oäkta' mänskliga behov. Det är en filosofisk stalinism vars syfte är dolt i lika dunkla som flummiga ord.

Sambandha må vara tillkommen ur gränslösa ambitioner. Kanske just därför försöker Peter Hagerrot sitta i minst två biofåtöljer samtidigt. Då talar jag inte om dess semidokumentära form, i det avseendet påminner den t ex om Mikael Wiströms Brev till paradiset [1989/2], utan mer om dess oklara innehåll. De fattiga byborna vid floden Narmadas strand vore, i mina ögon, bättre betjänta av en rak dokumentär som övertygande argumenterar mot dammprojektets tillblivelse. Helt enkelt en gammaldags politisk kampfilm om ytterligare en mursten i förtryckets bygge. Om nu dammbygget är så illa genomtänkt som det antyds i filmen."

Beata Arnborg, SvD: "Peter Hagerrot väljer att presentera Indien och projektet via Gunnel Nycander, ung och engagerad i miljörörelsen som vill se och förstå sanningen om Narmadaprojektet. Det är ett pedagogiskt grepp, en genväg filmaren tar för att introducera en annan kultur. Stundtals fungerar det utmärkt. Man dras med i Gunnels nyfikenhet, hon ställer begåvade frågor om behov, begär och makt, vi ser och förundras med henne. Men det finns också en risk med att ställa en tolk mellan verkligheten och publiken. Det blir lätt privat, åskådaren känner sig utanför, ibland som smygtittare, ibland som engagerad part utan rätt att lägga sig i, och därför utan rätt att ta ställning - och det är väl ändå ett av filmens syften?

Filmens skönhet tillhör dess förtjänster. Peter Hagerrot och filmarna Lasse Bolin och Prashant Desai har lagt sig vinn om att fylla filmen om en miljöfråga med natur: med vyer, växter, insekter, fåglar, bufflar. Konsekvent binds historien samman av vatten: flodvatten, Gunnels duschvatten inför avfärden och slutligen badet i flodvattnet. Hon börjar förstå och känna sig hemma i Indien."

Kommentar Svensk filmografi

I anslutning till en visning av filmen arrangerades en debatt under rubriken "Det moderna projektet - tillväxt eller missväxt?" på biografen Zita i Stockholm 17.3.1994. Debattörer var Vilgot Sjöman, Lars Bern (f d industriledare), Maria Leissner (fp), Eva Lindberg (Samarbete för fred), Maria Bergom-Larsson och Svante Axelsson (Svenska Naturskyddsföreningen).

				1991	1992
	Stockholm	Sverige
	Jämtland	Sverige
	Trakterna kring byggprojektet Narmadadammen	Indien

Sverigepremiär	1994-03-11	Hagabion	Göteborg	Sverige	69 min
	1994-03-11	Zita - Folkets Bio	Stockholm	Sverige	69 min
TV-visning	1994-12-27	TV2		Sverige
	1994-12-31	TV2		Sverige

Nationella minoriteter, samer

Samer

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Ljussättningsinformation
Bärare	Kassett

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Reklamtryck
Språk	Engelska