Miss Amerigua (1994)

Ameriguà, en liten stad i Paraguay. Pojken Evaristo ger flickan Maria en sällsynt blå snäcka. Strax därefter ser han sin far mördas av överste Banderas. Evaristo sårar Banderas och flyr.

Tjugo år senare förbereder man den årliga skönhetstävlingen i Ameriguà om titeln Miss Ameriguà. Överste Banderas har blivit traktens starke man och äger det mesta i staden, bl a radiostationen och tidningen. Evaristos syster Rosa är hans älskarinna och han lovar henne att hon ska vinna tävlingen. Men hans dotter Carmen ämnar också vinna den. Hon grälar med sin styvmor.

Rosa kommer hem efter en natt med översten och grälar med sin mor som har hört rykten om att hon är älskarinna till sin faders mördare, vilket Rosa tillbakavisar.

Stadens ledning diskuterar förberedelserna av tävlingen och mottagandet av de prominenta gäster som är inbjudna.

Överstens son talar under en bilfärd med sin far om sin fästmö Maria Desamparo. Fadern tycker inte att det är ett lämpligt parti men om sonen insisterar, erbjuder han sig att se till att Maria blir krönt till Miss Ameriguà innan man tillkännager giftermålsplanerna.

Översten anländer till mötet med stadens ledning och gör klart att det vore bäst om Maria vinner tävlingen.

Carmen besöker den i trollkraft bevandrade Amelia och ber om hjälp med att sabotera för Maria. Hon ber också om hjälp med att skaffa en man. Amelia får en vision av att en ovanlig man ska komma med tåget. En man som kommer att förändra många människors liv. Kanske Carmens...

Överste Banderas och större delen av stadens befolkning står på tågstationen för att möta en minister som kommer för att närvara vid festligheterna. Plötsligt börjar ärret efter ett sår Evaristo tillfogat Banderas 20 år tidigare att blöda. Med samma tåg som ministern kommer Evaristo tillbaka till sin födelsestad tillsammans med sin vän Pristino. Evaristo, som nu är en revolutionär, har under sin exil befunnit sig i Nicaragua. Han har kommit tillbaka för att hämnas.

Maria talar med frisören Reencarnación som genom sina mystiska gåvor har märkt att något är i görningen samt att en av de nyanlända främlingarna har en koppling till Maria.

Evaristo söker upp sin mor som blir mycket glad över att se honom men varnar honom för att bråka med Banderas.

Maria åker bil med sin fästman, överstens son. Han säger att hon inte får umgås med Reencarnación. De börjar gräla.

Carmen beordrar sin fars hantlangare att överlämna ett brev till Evaristo, "den långhårige främlingen som kom med tåget".

Rosa sitter på sitt jobb när Pristino hälsar på och läser en kärleksdikt utanför fönstret.

Evaristo följer instruktionerna i brevet och träffar Carmen uppe i bergen. Hon lägger an på honom. Han tackar nej men föreslår att de ska gå ut senare på kvällen.

Maria letar reda på den blå snäckan hon fått av Evaristo som barn. Evaristo hittar en ny blå snäcka och träffar Reencarnación.

Innan tävlingen börjar samlas juryn. Reencarnación, som är jurymedlem, får veta att översten har bestämt att Maria ska vinna, vilket gör honom upprörd.

Strax före tävlingen dyker Evaristo upp och ger Maria en ny blå snäcka. Hon känner igen honom. Översten överraskar dem tillsammans och det blir ett uppträde. Översten råkar avslöja att Maria ska vinna. Hans dotter blir rasande. Evaristo pratar med sin syster. Hon vill att han och Pristino ska ge sig av eftersom det är farligt för dem att vara kvar.

Tävlingen börjar. Den japanske diplomat som är juryns ordförande läser upp ett tal på spanska men någon har bytt ut hans tal och det han läser upp är en revolutionär appell. Kandidaterna kommer in. När Maria ska paradera över scenen drabbas hon av plötsliga magsmärtor som ett resultat av Amelias svarta magi. Reencarnación och Amelia har ett magiskt envig i det tysta som Reencarnación vinner. Maria mår bra igen.

Evaristo avbryter tävlingen och säger att Banderas är en skurk. Översten beordrar att Evaristo ska gripas. Evaristo och Pristino drar vapen och i tumultet som uppstår blir översten skjuten och Evaristo, Pristino, Maria och Rosa lyckas fly.

Pressreaktion Svensk filmografi

Åsikterna gick isär om Miss Ameriguà. Några kritiker tyckte den var för ofokuserad och omständlig. Andra var mer välvilligt inställda. Mest positiv var Dagens Nyheters Mårten Blomkvist:

"Att låta en skönhetstävling bli demokratins prövosten är en rolig idé. Luis R Vera, född i Chile men bosatt i Sverige, tecknar ett Felliniskt porträtt av Ameriguà, den lilla avkroken som gärna vill vara stor. (-)

Både underhållande och intelligent skildrar Vera småstadens hierarki. Man glömmer snabbt att fotot och ljudet i likhet med Ameriguàbornas maner inte riktigt håller internationell standard.

Det är synd att Vera inte håller samma lätta ton i porträttet av stadens en gång flyktade revolutionär, som mitt i alltihopa återvänder för att hämnas. Här går filmen för några korta ögonblick över i melodram.

Men på det hela taget ger Miss Ameriguà en rolig och troligen rätt realistisk bild av hur det just nu går till på många ställen i världen, när diktatur ska ersättas med demokrati."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Artbestämningen av Miss Ameriguà har uppenbarligen varit bekymmersam för dem som författat pressinformationen: 'Den kan kallas satirisk tragikomedi, men liksom andra latinamerikanska berättelser har den en personlighet som överskrider genretänkandet.'

Jaha. Man kunde bidra till förvirringen med ordet burlesk. Men angelägnare än karaktäriseringen tycks mig frågan vad regissören Luis R Vera vill med sin film. Jag ser inget tydligt svar. (-)

Det är alltsammans ingredienser som naturligtvis försvarar sin plats i en film - om det görs något av dem. Om det finns något syfte: att underhålla eller uppröra eller informera - eller allt på en gång. Men regissören försöker aldrig komma bakom bildytan. Det uppstår heller ingen korrespondens mellan allt som visas upp. Inget fel på själva hantverket; det är bara det att stoffet inte är gestaltat och då blir resultatet ohjälpligt platt. Bilder utan själ."

Jan-Olov Anderson, AB: "Det är ett försök att blanda magi, realism, politik, satir, humor och kärlek på samma sätt som i t ex Gabriel Garcia Marquez och Isabel Allendes romaner. (-)

Men när väl de vackra flickorna tar plats på podiet och Luis R Vera ska knyta ihop historien, har han tagit så god tid på sig att omständligt berätta om människornas inbördes relationer, att man hunnit tröttna.

Miss Ameriguà har många kvaliteter, främst hos skådespelarna, men är på tok för tråkig."

Mats Johnson, GP: "Luis R Veras nya filmfabel, delvis producerad med svenska pengar, är den första långfilm som spelats in i Paraguay på nästan 30 år och har därmed ett filmkulturellt intresse. Men regissörens intentioner att göra en satir om sociala och politiska förhållanden i Latinamerika realiseras aldrig uppe på bioduken. I stället är Miss Ameriguà en pratig och bitvis hafsig film där det obönhörligen avslöjas att budgeten varit minimal.

Vera verkar ha svårt att bestämma sig vad som är berättelsens fokus, han vill helt enkelt förmedla för mycket om Paraguay i en och samma film. (-)

Miss Ameriguà är så överlastad av teman att den just inte lyckas berätta någonting. I finalens misskrönande bränner det för ett kort ögonblick till men vägen dit känns mycket lång."

Bernt Eklund, Expr: "Bland de filmare som fått Sverige till nytt hemland är chilenaren Luis R Vera den framgångsrikaste. Den här skojiga skildringen av tragediernas Latinamerika har ett maffigt anslag. Tyvärr håller inte slutet vad början lovar, men det är roligt så länge det varar."

Kommentar Svensk filmografi

I Paraguay hade det före denna svensk-paraguayanska samproduktion inte gjorts någon spelfilm på närmare 30 år. Det var även det första filmsamarbetet mellan Sverige och Paraguay.

Ortsnamnet Ameriguà är fiktivt och anspelar på Amerika. Filmen spelades in i Paraguay, i den lilla staden Areguà. Filmen framkallades i Chile, eftersom det inte fanns något laboratorium i Paraguay.

Tiden från det att manuset påbörjades till det att efterarbetet var klart var nio månader. Själva inspelningen tog enbart 32 dagar. Budgeten var liten och uppgick till 2,5 Mkr.

Luis R Vera är född i Chile 1950 och sedan 1980 bosatt i Sverige. Förutom TV- och kortfilmer har han bl a gjort långfilmen Consuelo (1988/27).

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se