Den vita lejoninnan (1996)

Media (2 st)

Originaltitel	Den vita lejoninnan
Svensk premiärtitel	Den vita lejoninnan
Videotitel i Sverige	Den vita lejoninnan

Regi	Pelle Berglund (som Per Berglund)
Manus	Lars Björkman
Producent	Gertrud Bengtsson Katinka Faragó David Wight (Film Africa Worldwide, Sydafrika)
Produktionsledare	Maritha Norstedt Johan Wight (Sydafrika)
Foto	Tony Forsberg
Musik	Thomas Lindahl
Scenograf	Peter Bävman Sally White (Sydafrika)
Klippning	Leif Kristiansson
Ljudtekniker	Anders Eklund Lars-Christer Paulsson
Regiassistent	Martin Ersgård Platon Trakosis (Sydafrika)
Stuntregi	Kimmo Rajala
Scripta	Marianna Widmalm
Specialeffekter	Lars Söderberg (som Lasse Söderberg)
Verkställande producent	Klas Olofsson Bengt Linné
Ansvarig utgivare	Klas Olofsson
Inspelningsledare	Agneta Andersson Leight Tancel (Sydafrika)
Produktionsassistent	Adrian Charles (Sydafrika) Goolam Hassan (Sydafrika)
Inspelningsassistent	Kristian Larsson Teboho Nkonyemi (praktikant, Sydafrika)
Produktionsekonom	Hugh Barrett (Sydafrika)
Produktionssekreterare	Gunilla Nöjdh Ulrika Nisell (Sandrew) Roger Young (Sydafrika) Bridget Thompson (Sydafrika)
Pressinformation	Anna Haupt Besse Mattson (som Besse Mattsson) Caroline Abrahamsen
Filmkonsulent	Peter Hald
B-foto	Lars Karlsson
C-foto	Justin Youens (Sydafrika)
Stillbildsfoto	Mats Hallesjö Andrew Brown (Sydafrika)
Elektriker	Göran Ehrnström Garrick Hancock (Sydafrika) Boogie Gottsmann (Sydafrika) Bertil Larsson
Passare	Sage Jonsson Paul Mammone (Sydafrika) Charlie Meyer (Sydafrika)
Ljussättare	Bruno Rådström
Negativklippning	Pia Svedlund
Orkester	Talekvartetten Sinfonietta Syd Oslo Politiorkester
Musiktekniker	Lennart Ström
Scenografiassistent	Paul Gustafsson
Snickare	Carl Thornberg
Dekormålare	Christer Zaar
Rekvisita	Nils Stenberg Mark Auret (Sydafrika) Lee Anne Rennie (Sydafrika)
Attributör	Patrik Wiberg
Kläder	Gunnel Blomberg Wendy Wilson (praktikant, Sydafrika)
Maskör	Edith Bumsch Bodil Fagerberg Eva von Bahr (assistent)
Byggledare	Kjell Eriksson
Klädassistent	Kajsa Tosting Frida Andersson (praktikant) Kate Abromowitz (Sydafrika)
B-ljud	Craig Tarling (Sydafrika)
Ljudläggning	Anders Eklund Tomas Krantz Lars Gudbrand
Mixning	Gábor Pasztor (Europa Studios)
Övrig medarbetare	Lars Hjelm (stuntman) Göran Lindström (stuntman) Bengt Karlsson (stuntman) Johan Simonsson (stuntman) Lars Höglund (som Lasse Höglund) (stuntman) Kimmo Rajala (stuntman) Gert Uys
Tack till	Gert Wibe Marika Griehsel Simon Stanford

Rolf Lassgård	Kurt Wallander, poliskommisarie
Marius Weyers	Dekker, högerextremist
Basil Appollis	John September, polis i Kapstaden
Tshamano Sebe	Victor Mabasha, lönnmördare
Jesper Christensen	Konovalenko, fd KGB-agent
Björn Granath	Björk, polischef
Ernst Günther	Kurts pappa
Sissela Kyle	Marie
Siw Erixon	Louise Åkerblom, fastighetmäklare
Pontus Gustafsson	Robert Åkerblom, hennes man
Charlotte Sieling	Baiba, Kurts käresta
Cecilia Zwick Nash	Linda, Kurts dotter
Rino Brezina	Rykoff, Konovalenkos medbrottsling
Denise Newman	Ann, polis i Kapstaden
Diphuo Huma	Miranda
Lee-Anne van Rooi	Mathilda, Mirandas dotter
Gideon De Wet	Wierman
Richard Sseruwagi	Sikosi Tsiki, lönnmördare
Åke Jörnfalk	Hansson
Boel Larsson	Tania, Konovalenkos medbrottsling
Rolf Lydahl	Norén
Joakim Narin	Martinsson
Frederic Täckström	Svedberg
Gunnel Nilsson (som Gunnel Nilsson-Göransson)	Ebba
Lars-Erik Berenett	Sällgren, Säpo-man
Dan Bratt	Säpo-man
Reidar Sørensen	Christensen
Pelle Höjer	Edler
Carina Lidbom	Eva
Clas Göran Söllgård	läkare
Bo Jonsson	kypare
Morgan Alling	blomsterbud
Percu Sieff	Malan
Graham Clarke	poliskollega
Mehboob Bawa	taxichaufför
"Sticks" Mdidimba	Ngubu
Irene Lekama	Martha
Peggy Champion	äldre dam
Gilian Vosloo	guide
Sylvia Mdunyelwa	sångerska
Cyril Ngcukana	musiker
Lucas Fato	musiker
Stix Mrulebi	musiker
Thubuni Jakekile	gatumusiker
China Oyira	gatumusiker
Similo Jikolo	gatumusiker
Kholeho Mosala	gatumusiker

Produktionsbolag	Sveriges Television AB		(Malmö) (©)
	Sandrew Film AB
	Danmarks Radio
	Norsk Rikskringkasting
Produktionsstöd	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	European Script Fund
Rollsättare	The Paris Team		(Sydafrika)
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film AB	1996
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Sandrew Film AB	1997
Distributör i Sverige (köpvideo)	Sandrew Film AB	1997
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2009
Laboratorium	Swelab Filmlaboratoriet AB
Utrustning	The Movie Camera Company		(Sydafrika)
Övrigt bolag	Filmair		(helikopterutrustning)
Tack till	Aski inredningar
	Ystad Konstmuseum
	Folksam Auto AB
	Selecta Trollhättan

Engelskspråkig voice-over (i översättning): "När president de Klerk insåg att han måste frige Nelson Mandela, som suttit nära trettio år i fängelse, och när fria val ledde till svart majoritetsstyre, var detta en seger för de flesta i Sydafrika, men för vissa betydde det krig. de Klerk sågs som en förrädare."

Kapstaden, Sydafrika. Den svarte lönnmördaren Mabasha får i uppdrag av Dekker, en känd högerextremist, att utföra ett politiskt mord. Operationen har planerats av Konovalenko, en f d KGB-agent. Vid en konspirativ träff på Godahoppsudden mellan Dekker och Wiermann, från den militära underrättelsetjänsten, bekräftas att man har stöd högt uppifrån för det planerade mordet. "Det måste bli inbördeskrig och framgå att de svarta startade det", avslutar Wiermann mötet. Dekker skuggas hela tiden av den svarte polisen John September.

Skåne. Rykoff, medbrottsling till Konovalenko, har hyrt ett hus på slätten åt Konovalenko och Mabasha. Läget är perfekt. Det är två km till närmsta hus, och det finns ingen trafik.

När Konovalenko och Mabasha avhåller en skjutövning , ser de en bil närma sig med en kvinna vid ratten. Framme vid huset knackar hon på, men ingen öppnar. Då hon får syn på Konovalenko, förklarar hon att hon är fastighetsmäklare och att hon kört vilse. Men ryssen gör processen kort och skjuter brutalt ner henne.

I Ystad sitter hennes man i förhör hos Wallander sedan han anmält henne försvunnen. Spaningarna efter henne sätter i gång.

Ute på slätten sprängs ett hus i luften. I det som finns kvar av huset finner polisen resterna av en rysktillverkad radioanläggning och ett avhugget finger från en svart man.

Sedan Konovalenko meddelat sig med Dekker i Kapstaden, utgår en order att Mabasha måste likvideras. I hans ställe ska man skicka Sikori Tsiki.

Under tiden har Ystad-polisen tagit avtryck av fingret och underrättat Interpol, som snart fastslår att det tillhör en Victor Mabasha, en känd sydafrikansk brottsling.

Ungefär samtidigt hittas den kvinnliga fastighetsmäklarens döda kropp i bagageutrymmet på en bil.

I Kapstaden har September följt Dekker till den svarta Miranda, med vilken han har en dotter. Miranda arbetar emellertid för ANC och har länge, förstulet, kopierat Dekkers dokument och anteckningar för sin organisations räkning.

I Ystad irrar Mabasha runt med sin stympade hand, väl medveten om att han är jagad av Konovalenko. Två Säpo-män infinner sig hos Ystad-polisen och vill ta över utredningen. Wallander lyckas pacificera dem och går sedan med dottern ¿ tillbaka från Afrika ¿ på krogen. Dottern, som ska sova över hos honom, upptäcker från fönstret en gestalt på gatan utanför hans hus. Det är Mabasha. Wallander hämtar in honom.

Mabasha är rädd och vill helst bli häktad. Han ska berätta allt, men först när han är tillbaka i Sydafrika. Så mycket vill han emellertid säga att det var Konovalenko som sköt kvinnan utanför huset: "När han sen frågade om jag ville ha en vit kvinna medan hon fortfarande var varm, då blev det för mycket. Jag attackerade honom, men han övermannade mig och högg av mig fingret. Nu måste han döda mig eftersom han inte vill ha några vittnen."

Tillkallad polis hämtar Mabasha, men på gatan skjuts poliserna ner av Konovalenko som anländer i bil med sina ryska medbrottslingar. Mabasha tar de med sig.

Wallander tar upp jakten som leder ner i industrihamnen. Här ser han hur Mabasha brutalt avrättas. Med ett skott träffar han en av ryssarna, de båda andra, däribland Konovalenko, hinner undan.

I Kapstaden har Miranda dödat Dekker i självförsvar sedan han angripit henne. September får det att se ut som självmord. I gengäld får han tillgång till de kopierade anteckningarna.

Ett fax från September till polisen i Ystad får polischefen Björk att insistera på att Wallander ska bege sig dit. Det behövs, menar han, ett par svenska ögon som kan granska deras material och se vad det kan finnas för svenska anknytningar till varför Mabasha var här. Lösningen finns därnere, säger han.

Kurt Wallander anländer till Kapstaden, träffar September och ser igenom handlingarna och anteckningarna. Vissa datum finns angivna, men inget ger någon mening. Tills Wallander upptäcker en bild av en byggnad som han inte känner igen. En fråga per fax till Sverige ger honom besked: det är rådhuset i Oslo. Och då får datumet 10 december plötsligt mening. Det är dagen för utdelandet av Nobels fredspris till de Klerk och Mandela. Wallander ger sig iväg till Oslo.

Samtidigt ankommer lönnmördaren Tsiki till Köpenhamn. Han hämtas av Konovalenko, och tillsammans tar de sig till Oslo.

På rådhuset tar sig Tsiki in i ett utrymme med lufttrummor och fläktar, varifrån han har klar sikt mot scenen. Utrymmet kollas av vakter, men Tsiki håller sig dold.

Plötsligt kommer Konovalenko in och skjuter Tsiki. Varför dödar du inte de Klerk själv? frågar Tsiki. Det är Mandela det gäller, svarar Konovalenko. Tsiki dör.

Wallander som kontrollerat byggnaden får plötsligt syn på några duvor som skrämda lyfter från en överbyggnad på taket. Han beger sig genast dit, men blir nerslagen av Konovalenko, som kommer undan och flyr i bil. Efter en biljakt som leder till Oslos utkanter, får Konovalenko sladd och kör i diket. Då ställer han sig på vägen och skjuter mot förföljaren. Wallander undgår att bli träffad och kör över honom.

I slutscenen är Wallander tillsammans med dottern som frågar: "Varför stod det ingenting i tidningarna?"

"Det hände ju ingenting", svarar han.

Censurnummer	134244
Datum	1996-10-16
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2833 meter
Kommentar	Aktindelning: 503-458-428-482-503-459

Bildformat	1.85:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Dolby Stereo Spectral Recording
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Hastighet	24
Längd i meter	2833 meter
Längd i minuter	103 min

Pressreaktion Svensk filmografi

Hygglig underhållning, ansåg de flesta. Flera bedömare menade dock att Pelle Berglund visserligen var en driven thrillerregissör, men att han försummade personteckningen.

Bertil Palmqvist, Arbetet Nyheterna: "[Pelle Berglund] kan hantverket. Han berättar rappt, tar vara på spänningen och får dessutom (med hjälp av fotografen Tony Forsberg) till en hygglig miljöatmosfär. (-)

Om Pelle Berglund berättar rappt och kunnigt så tycks han däremot sakna begåvning för personinstruktion.

Rolf Lassgård är i och för sig så väl insutten i Wallander-rollen att den är tämligen självgående vid det här laget. Det är samma mjuka tuffhet, samma tafatthet med damerna, samma ruelse och samma whisky. Lassgård gör det han ska utan djupsinniga ambitioner. Detsamma gäller Charlotte Sieling som hans älskade Baiba.

Däremot blir flera andra roller närmast parodiska. (-)

På den punkten har Pelle Berglund åtskilligt att lära av sina amerikanska förebilder."

Helena Lindblad, DN: "Polisen Wallander, i Rolf Lassgårds massiva gestalt, är numera fullständigt införlivad i den svenska deckartraditionen. En värdig men inte speciellt nyskapande arvtagare till Beck & Co. Detsamma gäller den aktuella filmatiseringen som visserligen är kompetent och mer driven än Berglunds tidigare Mankellfilmatiseringar men som tuffar så sakteliga fram mot en lätt gissad upplösning. Den dramatiska berättelsen drivs fram lika tryggt och utan överraskningar som när Lassgård sitter och munhuggs med sin sturiga gamla farsa (Ernst Günther) på den skånska slätten."

Jan-Olov Andersson, AB: "Medan TV-serien Mördare utan ansikte (-) var utmärkt, lider (-) långfilmen Hundarna i Riga (-) och den här nya filmen av ungefär samma brister: för att få plats med själva thrillerintrigen på knappt två timmar, måste så mycket av Wallanders personlighet, hans privatliv, hans tankar och känslor, skalas bort, att det som återstår inte riktigt är den Wallander vi är så många som bryr oss om. (-)

Bäst fungerar filmen i svensk miljö. Sydafrikaavsnitten blir ibland lite väl mycket Kalle Blomkvist-deckare, när Wallanders sydafrikanska kollega (Basil Appollis) skuggar skurkarna på ett så generande öppet sätt att han lika gärna kunde haft en basebollkeps med texten 'Jag-är-polis' på skallen.

Hantverksmässigt är det annars en snygg produkt, med bra foto (Tony Forsberg) och mycket suggestiv filmmusik (Thomas Lindahl). En OK polisthriller, varken mer eller mindre."

Jeanette Gentele, SvD: "Den vaga karaktärsteckningen är en genomgående brist i filmen. Person efter person introduceras och försvinner uatn att lämna något spår efter sig. (-) Kontraktsmördaren Mabasha (Tshamano Sebe), som i romanen slits mellan sin lojalitet med de svarta och sitt ord till de vita uppdragsgivarna, kommer aldrig till tals i filmen. Det enda vi får ta del av är hans olika försök att gömma sig på Ystad station.

Även de vita högerextremisterna är i boken splittrade i sina känslor. I filmen antyds detta dramatiskt intressanta stoff men utecklas aldrig. Alla blir fragmentariska bifigurer till Wallander.

Den vita lejoninnan är som film klart bättre konstruerad än Hundarna i Riga och bjuder i sina bästa stunder på en hel del spänning.

Men allra bäst i serien är fortfarande TV-serien Mördare utan ansikte."

Jan Aghed, SDS: "Beslutsamt fullföljer [filmen] sin föresats att reducera förlagans komplicerade och just därför fascinerande handling till en lättfattlig och slätstruken polisthrillerintrig, som inte distraherar publiken med ovidkommande små detaljer. Såsom den för kommissarien traumatiska kidnappingen av hans dotter eller det faktum att det politiska attentatsförsöket i romanens centrum utspelas i Sydafrika. (-)

'Fritt efter'Den vita lejoninnan", heter det i pressmaterialet. Med det alibit i ryggen har Björkman och Berglund sett sig oförhindrade att sno ihop ett okomplicerat underhållningsraffel, som dessvärre bara är måttligt engagerande, en platt berättad, med tanke på underlaget anmärkningsvärt apolitisk thriller. Planlöshet är väl det ord som bäst sammanfattar bildstil, klippning och rytm; inte minst märkbar i till stor del irrelevanta scener där den utsände yrkesmördaren Victor Mabasha irrar omkring i Ystad med sin stympade hand."

Kommentar Svensk filmografi

Den vita lejoninnan var den tredje filmatiseringen av Henning Mankells (f 1948) romaner om poliskommissarien Kurt Wallander efter TV-serien Mördare utan ansikte (1995) och Hundarna i Riga (1995/23), samtliga i regi av Pelle Berglund (f 1939) och med Rolf Lassgård (f 1955) i huvudrollen.

Apropå detta att romanhandlingen stuvats om i filmen, kommenterade Berglund i SvD (29.1.1996) svårigheterna att få fram ett "konsekvent och hållbart manuskript.

- Mankells böcker är introspektiva och svåra att göra om till film. Halva böckerna handlar om Wallanders tankar, om politik och filosofi. Problemet är att gestalta det i handling. Det är svårt att hitta en balans, det får inte bli en deckarhistoria med en föreläsning."

Själv förklarade sig Mankell nöjd med de förändringar som gjorts i bokens handling. "Jag vill bara ha inflytande över [val av] regissör och huvudrollsinnehavare, och det har jag haft. Och om Rolf Lassgård någon gång inte vill fortsätta så blir det inga fler filmer. Det finns en litterär Wallander och en film-Wallander. Fler ska det inte bli." (SvD 29.1.1996)

Några svarta skådespelare rekryterade man inte i Sydafrika. "Här i Sydafrika har de aldrig tillåtits få riktig utbildning, säger Berglund.

Tshamano Sebe, som spelar mördaren Mabasha, hittade man till exempel i Tyskland, där han arbetat med film och teater sedan 1983." (SvD 29.1.1996)

Se även kommentar till Hundarna i Riga (1995/23).

Originaltitel	Den vita lejoninnan (Roman)
Författare	Henning Mankell

	Kapstaden	Sydafrika		1996-01
	Ystad	Sverige
	Oslo	Norge
	Köpenhamn	Danmark
	Malmö	Sverige

Sverigepremiär	1996-11-01	BioPalatset	Göteborg	Sverige	103 min
	1996-11-01	BioPalatset	Malmö	Sverige	103 min
	1996-11-01	BioPalatset	Stockholm	Sverige	103 min
	1996-11-01	Royal	Stockholm	Sverige	103 min	(samt ytterligare 35 platser)
Videorelease	1997-04			Sverige	99 min
TV-visning	1998-09-19	SVT2		Sverige
Dvd-release	2009-09-18			Sverige

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	DAT

Typ	I-band
Bärare	Hi8

Typ	Printmaster
Bärare	17,5 mm

Typ	Printmaster
Bärare	DAT

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Grovmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1994.
Omfång	86 s. Inledning och rollista (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Arb.manus 2 till Den vita lejoninnan. Lars Björkman 8 december 1995.
Omfång	84 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 22 december 1995.
Omfång	109 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1995.
Omfång	216 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 18 november 1995.
Omfång	136 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 27 aug. 1995.
Omfång	128 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1995.
Omfång	205 s. + 5 s. miljö/situationslista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Den vita lejoninnan.
Omfång	21 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Den vita lejoninnan. Dialoglista 31/8 1996. Afrikaans etc.
Omfång	16 s.
Språk	Flera språk

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialoglista Den vita lejoninnan. 96-09-25.
Omfång	46 s.
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Färg papper	SET
Bakombild papper	3
Dia	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska