Originaltitel | Den vita lejoninnan |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi |
|
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1996-11-01 |
Rolf Lassgård
Kurt Wallander, poliskommisarie
Marius Weyers
Dekker, högerextremist
Basil Appollis
John September, polis i Kapstaden
Tshamano Sebe
Victor Mabasha, lönnmördare
Jesper Christensen
Konovalenko, fd KGB-agent
Björn Granath
Björk, polischef
Engelskspråkig voice-over (i översättning): "När president de Klerk insåg att han måste frige Nelson Mandela, som suttit nära trettio år i fängelse, och när fria val ledde till svart...
Hygglig underhållning, ansåg de flesta. Flera bedömare menade dock att Pelle Berglund visserligen var en driven thrillerregissör, men att han försummade personteckningen. Bertil...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Videotitel i Sverige |
|
Regi |
|
---|---|
Manus | |
Producent |
|
Produktionsledare |
|
Foto | |
Musik | |
Scenograf |
|
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Stuntregi | |
Scripta | |
Specialeffekter |
|
Verkställande producent | |
Ansvarig utgivare | |
Inspelningsledare |
|
Produktionsassistent |
|
Inspelningsassistent |
|
Produktionsekonom |
|
Produktionssekreterare |
|
Pressinformation |
|
Filmkonsulent | |
B-foto | |
C-foto |
|
Stillbildsfoto |
|
Elektriker |
|
Passare |
|
Ljussättare | |
Negativklippning | |
Orkester | |
Musiktekniker | |
Scenografiassistent | |
Snickare | |
Dekormålare | |
Rekvisita |
|
Attributör | |
Kläder |
|
Maskör |
|
Byggledare | |
Klädassistent |
|
B-ljud |
|
Ljudläggning | |
Mixning |
|
Övrig medarbetare |
|
Tack till |
Rolf Lassgård | Kurt Wallander, poliskommisarie | ||
Marius Weyers | Dekker, högerextremist | ||
Basil Appollis | John September, polis i Kapstaden | ||
Tshamano Sebe | Victor Mabasha, lönnmördare | ||
Jesper Christensen | Konovalenko, fd KGB-agent | ||
Björn Granath | Björk, polischef | ||
Ernst Günther | Kurts pappa | ||
Sissela Kyle | Marie | ||
Siw Erixon | Louise Åkerblom, fastighetmäklare | ||
Pontus Gustafsson | Robert Åkerblom, hennes man | ||
Charlotte Sieling | Baiba, Kurts käresta | ||
Cecilia Zwick Nash | Linda, Kurts dotter | ||
Rino Brezina | Rykoff, Konovalenkos medbrottsling | ||
Denise Newman | Ann, polis i Kapstaden | ||
Diphuo Huma | Miranda | ||
Lee-Anne van Rooi | Mathilda, Mirandas dotter | ||
Gideon De Wet | Wierman | ||
Richard Sseruwagi | Sikosi Tsiki, lönnmördare | ||
Åke Jörnfalk | Hansson | ||
Boel Larsson | Tania, Konovalenkos medbrottsling | ||
Rolf Lydahl | Norén | ||
Joakim Narin | Martinsson | ||
Frederic Täckström | Svedberg | ||
Gunnel Nilsson (som Gunnel Nilsson-Göransson) | Ebba | ||
Lars-Erik Berenett | Sällgren, Säpo-man | ||
Dan Bratt | Säpo-man | ||
Reidar Sørensen | Christensen | ||
Pelle Höjer | Edler | ||
Carina Lidbom | Eva | ||
Clas Göran Söllgård | läkare | ||
Bo Jonsson | kypare | ||
Morgan Alling | blomsterbud | ||
Percu Sieff | Malan | ||
Graham Clarke | poliskollega | ||
Mehboob Bawa | taxichaufför | ||
"Sticks" Mdidimba | Ngubu | ||
Irene Lekama | Martha | ||
Peggy Champion | äldre dam | ||
Gilian Vosloo | guide | ||
Sylvia Mdunyelwa | sångerska | ||
Cyril Ngcukana | musiker | ||
Lucas Fato | musiker | ||
Stix Mrulebi | musiker | ||
Thubuni Jakekile | gatumusiker | ||
China Oyira | gatumusiker | ||
Similo Jikolo | gatumusiker | ||
Kholeho Mosala | gatumusiker |
Produktionsbolag | Sveriges Television AB | (Malmö) (©) | |
---|---|---|---|
Sandrew Film AB | |||
Danmarks Radio | |||
Norsk Rikskringkasting | |||
Produktionsstöd | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
European Script Fund | |||
Rollsättare | The Paris Team | (Sydafrika) | |
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film AB | 1996 | |
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) | Sandrew Film AB | 1997 | |
Distributör i Sverige (köpvideo) | Sandrew Film AB | 1997 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Sandrew Metronome Distribution Sverige AB | 2009 | |
Laboratorium | Swelab Filmlaboratoriet AB | ||
Utrustning | The Movie Camera Company | (Sydafrika) | |
Övrigt bolag | Filmair | (helikopterutrustning) | |
Tack till | Aski inredningar | ||
Ystad Konstmuseum | |||
Folksam Auto AB | |||
Selecta Trollhättan |
Engelskspråkig voice-over (i översättning): "När president de Klerk insåg att han måste frige Nelson Mandela, som suttit nära trettio år i fängelse, och när fria val ledde till svart majoritetsstyre, var detta en seger för de flesta i Sydafrika, men för vissa betydde det krig. de Klerk sågs som en förrädare."
Kapstaden, Sydafrika. Den svarte lönnmördaren Mabasha får i uppdrag av Dekker, en känd högerextremist, att utföra ett politiskt mord. Operationen har planerats av Konovalenko, en f d KGB-agent. Vid en konspirativ träff på Godahoppsudden mellan Dekker och Wiermann, från den militära underrättelsetjänsten, bekräftas att man har stöd högt uppifrån för det planerade mordet. "Det måste bli inbördeskrig och framgå att de svarta startade det", avslutar Wiermann mötet. Dekker skuggas hela tiden av den svarte polisen John September.
Skåne. Rykoff, medbrottsling till Konovalenko, har hyrt ett hus på slätten åt Konovalenko och Mabasha. Läget är perfekt. Det är två km till närmsta hus, och det finns ingen trafik.
När Konovalenko och Mabasha avhåller en skjutövning , ser de en bil närma sig med en kvinna vid ratten. Framme vid huset knackar hon på, men ingen öppnar. Då hon får syn på Konovalenko, förklarar hon att hon är fastighetsmäklare och att hon kört vilse. Men ryssen gör processen kort och skjuter brutalt ner henne.
I Ystad sitter hennes man i förhör hos Wallander sedan han anmält henne försvunnen. Spaningarna efter henne sätter i gång.
Ute på slätten sprängs ett hus i luften. I det som finns kvar av huset finner polisen resterna av en rysktillverkad radioanläggning och ett avhugget finger från en svart man.
Sedan Konovalenko meddelat sig med Dekker i Kapstaden, utgår en order att Mabasha måste likvideras. I hans ställe ska man skicka Sikori Tsiki.
Under tiden har Ystad-polisen tagit avtryck av fingret och underrättat Interpol, som snart fastslår att det tillhör en Victor Mabasha, en känd sydafrikansk brottsling.
Ungefär samtidigt hittas den kvinnliga fastighetsmäklarens döda kropp i bagageutrymmet på en bil.
I Kapstaden har September följt Dekker till den svarta Miranda, med vilken han har en dotter. Miranda arbetar emellertid för ANC och har länge, förstulet, kopierat Dekkers dokument och anteckningar för sin organisations räkning.
I Ystad irrar Mabasha runt med sin stympade hand, väl medveten om att han är jagad av Konovalenko. Två Säpo-män infinner sig hos Ystad-polisen och vill ta över utredningen. Wallander lyckas pacificera dem och går sedan med dottern ¿ tillbaka från Afrika ¿ på krogen. Dottern, som ska sova över hos honom, upptäcker från fönstret en gestalt på gatan utanför hans hus. Det är Mabasha. Wallander hämtar in honom.
Mabasha är rädd och vill helst bli häktad. Han ska berätta allt, men först när han är tillbaka i Sydafrika. Så mycket vill han emellertid säga att det var Konovalenko som sköt kvinnan utanför huset: "När han sen frågade om jag ville ha en vit kvinna medan hon fortfarande var varm, då blev det för mycket. Jag attackerade honom, men han övermannade mig och högg av mig fingret. Nu måste han döda mig eftersom han inte vill ha några vittnen."
Tillkallad polis hämtar Mabasha, men på gatan skjuts poliserna ner av Konovalenko som anländer i bil med sina ryska medbrottslingar. Mabasha tar de med sig.
Wallander tar upp jakten som leder ner i industrihamnen. Här ser han hur Mabasha brutalt avrättas. Med ett skott träffar han en av ryssarna, de båda andra, däribland Konovalenko, hinner undan.
I Kapstaden har Miranda dödat Dekker i självförsvar sedan han angripit henne. September får det att se ut som självmord. I gengäld får han tillgång till de kopierade anteckningarna.
Ett fax från September till polisen i Ystad får polischefen Björk att insistera på att Wallander ska bege sig dit. Det behövs, menar han, ett par svenska ögon som kan granska deras material och se vad det kan finnas för svenska anknytningar till varför Mabasha var här. Lösningen finns därnere, säger han.
Kurt Wallander anländer till Kapstaden, träffar September och ser igenom handlingarna och anteckningarna. Vissa datum finns angivna, men inget ger någon mening. Tills Wallander upptäcker en bild av en byggnad som han inte känner igen. En fråga per fax till Sverige ger honom besked: det är rådhuset i Oslo. Och då får datumet 10 december plötsligt mening. Det är dagen för utdelandet av Nobels fredspris till de Klerk och Mandela. Wallander ger sig iväg till Oslo.
Samtidigt ankommer lönnmördaren Tsiki till Köpenhamn. Han hämtas av Konovalenko, och tillsammans tar de sig till Oslo.
På rådhuset tar sig Tsiki in i ett utrymme med lufttrummor och fläktar, varifrån han har klar sikt mot scenen. Utrymmet kollas av vakter, men Tsiki håller sig dold.
Plötsligt kommer Konovalenko in och skjuter Tsiki. Varför dödar du inte de Klerk själv? frågar Tsiki. Det är Mandela det gäller, svarar Konovalenko. Tsiki dör.
Wallander som kontrollerat byggnaden får plötsligt syn på några duvor som skrämda lyfter från en överbyggnad på taket. Han beger sig genast dit, men blir nerslagen av Konovalenko, som kommer undan och flyr i bil. Efter en biljakt som leder till Oslos utkanter, får Konovalenko sladd och kör i diket. Då ställer han sig på vägen och skjuter mot förföljaren. Wallander undgår att bli träffad och kör över honom.
I slutscenen är Wallander tillsammans med dottern som frågar: "Varför stod det ingenting i tidningarna?"
"Det hände ju ingenting", svarar han.
Censurnummer | 134244 |
---|---|
Datum | 1996-10-16 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2833 meter |
Kommentar | Aktindelning: 503-458-428-482-503-459 |
Bildformat | 1.85:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Dolby Stereo Spectral Recording |
Färgtyp | Färg |
Färgsystem | Eastman Color |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2833 meter |
Längd i minuter | 103 min |
Hygglig underhållning, ansåg de flesta. Flera bedömare menade dock att Pelle Berglund visserligen var en driven thrillerregissör, men att han försummade personteckningen.
Bertil Palmqvist, Arbetet Nyheterna: "[Pelle Berglund] kan hantverket. Han berättar rappt, tar vara på spänningen och får dessutom (med hjälp av fotografen Tony Forsberg) till en hygglig miljöatmosfär. (-)
Om Pelle Berglund berättar rappt och kunnigt så tycks han däremot sakna begåvning för personinstruktion.
Rolf Lassgård är i och för sig så väl insutten i Wallander-rollen att den är tämligen självgående vid det här laget. Det är samma mjuka tuffhet, samma tafatthet med damerna, samma ruelse och samma whisky. Lassgård gör det han ska utan djupsinniga ambitioner. Detsamma gäller Charlotte Sieling som hans älskade Baiba.
Däremot blir flera andra roller närmast parodiska. (-)
På den punkten har Pelle Berglund åtskilligt att lära av sina amerikanska förebilder."
Helena Lindblad, DN: "Polisen Wallander, i Rolf Lassgårds massiva gestalt, är numera fullständigt införlivad i den svenska deckartraditionen. En värdig men inte speciellt nyskapande arvtagare till Beck & Co. Detsamma gäller den aktuella filmatiseringen som visserligen är kompetent och mer driven än Berglunds tidigare Mankellfilmatiseringar men som tuffar så sakteliga fram mot en lätt gissad upplösning. Den dramatiska berättelsen drivs fram lika tryggt och utan överraskningar som när Lassgård sitter och munhuggs med sin sturiga gamla farsa (Ernst Günther) på den skånska slätten."
Jan-Olov Andersson, AB: "Medan TV-serien Mördare utan ansikte (-) var utmärkt, lider (-) långfilmen Hundarna i Riga (-) och den här nya filmen av ungefär samma brister: för att få plats med själva thrillerintrigen på knappt två timmar, måste så mycket av Wallanders personlighet, hans privatliv, hans tankar och känslor, skalas bort, att det som återstår inte riktigt är den Wallander vi är så många som bryr oss om. (-)
Bäst fungerar filmen i svensk miljö. Sydafrikaavsnitten blir ibland lite väl mycket Kalle Blomkvist-deckare, när Wallanders sydafrikanska kollega (Basil Appollis) skuggar skurkarna på ett så generande öppet sätt att han lika gärna kunde haft en basebollkeps med texten 'Jag-är-polis' på skallen.
Hantverksmässigt är det annars en snygg produkt, med bra foto (Tony Forsberg) och mycket suggestiv filmmusik (Thomas Lindahl). En OK polisthriller, varken mer eller mindre."
Jeanette Gentele, SvD: "Den vaga karaktärsteckningen är en genomgående brist i filmen. Person efter person introduceras och försvinner uatn att lämna något spår efter sig. (-) Kontraktsmördaren Mabasha (Tshamano Sebe), som i romanen slits mellan sin lojalitet med de svarta och sitt ord till de vita uppdragsgivarna, kommer aldrig till tals i filmen. Det enda vi får ta del av är hans olika försök att gömma sig på Ystad station.
Även de vita högerextremisterna är i boken splittrade i sina känslor. I filmen antyds detta dramatiskt intressanta stoff men utecklas aldrig. Alla blir fragmentariska bifigurer till Wallander.
Den vita lejoninnan är som film klart bättre konstruerad än Hundarna i Riga och bjuder i sina bästa stunder på en hel del spänning.
Men allra bäst i serien är fortfarande TV-serien Mördare utan ansikte."
Jan Aghed, SDS: "Beslutsamt fullföljer [filmen] sin föresats att reducera förlagans komplicerade och just därför fascinerande handling till en lättfattlig och slätstruken polisthrillerintrig, som inte distraherar publiken med ovidkommande små detaljer. Såsom den för kommissarien traumatiska kidnappingen av hans dotter eller det faktum att det politiska attentatsförsöket i romanens centrum utspelas i Sydafrika. (-)
'Fritt efter'Den vita lejoninnan", heter det i pressmaterialet. Med det alibit i ryggen har Björkman och Berglund sett sig oförhindrade att sno ihop ett okomplicerat underhållningsraffel, som dessvärre bara är måttligt engagerande, en platt berättad, med tanke på underlaget anmärkningsvärt apolitisk thriller. Planlöshet är väl det ord som bäst sammanfattar bildstil, klippning och rytm; inte minst märkbar i till stor del irrelevanta scener där den utsände yrkesmördaren Victor Mabasha irrar omkring i Ystad med sin stympade hand."
Den vita lejoninnan var den tredje filmatiseringen av Henning Mankells (f 1948) romaner om poliskommissarien Kurt Wallander efter TV-serien Mördare utan ansikte (1995) och Hundarna i Riga (1995/23), samtliga i regi av Pelle Berglund (f 1939) och med Rolf Lassgård (f 1955) i huvudrollen.
Apropå detta att romanhandlingen stuvats om i filmen, kommenterade Berglund i SvD (29.1.1996) svårigheterna att få fram ett "konsekvent och hållbart manuskript.
- Mankells böcker är introspektiva och svåra att göra om till film. Halva böckerna handlar om Wallanders tankar, om politik och filosofi. Problemet är att gestalta det i handling. Det är svårt att hitta en balans, det får inte bli en deckarhistoria med en föreläsning."
Själv förklarade sig Mankell nöjd med de förändringar som gjorts i bokens handling. "Jag vill bara ha inflytande över [val av] regissör och huvudrollsinnehavare, och det har jag haft. Och om Rolf Lassgård någon gång inte vill fortsätta så blir det inga fler filmer. Det finns en litterär Wallander och en film-Wallander. Fler ska det inte bli." (SvD 29.1.1996)
Några svarta skådespelare rekryterade man inte i Sydafrika. "Här i Sydafrika har de aldrig tillåtits få riktig utbildning, säger Berglund.
Tshamano Sebe, som spelar mördaren Mabasha, hittade man till exempel i Tyskland, där han arbetat med film och teater sedan 1983." (SvD 29.1.1996)
Se även kommentar till Hundarna i Riga (1995/23).
Kapstaden | Sydafrika | 1996-01 | ||||
Ystad | Sverige | |||||
Oslo | Norge | |||||
Köpenhamn | Danmark | |||||
Malmö | Sverige |
Sverigepremiär | 1996-11-01 | BioPalatset | Göteborg | Sverige | 103 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
1996-11-01 | BioPalatset | Malmö | Sverige | 103 min | ||
1996-11-01 | BioPalatset | Stockholm | Sverige | 103 min | ||
1996-11-01 | Royal | Stockholm | Sverige | 103 min | (samt ytterligare 35 platser) | |
Videorelease | 1997-04 | Sverige | 99 min | |||
TV-visning | 1998-09-19 | SVT2 | Sverige | |||
Dvd-release | 2009-09-18 | Sverige |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | DAT |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | Hi8 |
Typ | Printmaster |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Typ | Printmaster |
---|---|
Bärare | DAT |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Grovmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1994. |
Omfång | 86 s. Inledning och rollista (2 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Arb.manus 2 till Den vita lejoninnan. Lars Björkman 8 december 1995. |
Omfång | 84 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 22 december 1995. |
Omfång | 109 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1995. |
Omfång | 216 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 18 november 1995. |
Omfång | 136 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 27 aug. 1995. |
Omfång | 128 s. Rollista (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Filmmanus till Den vita lejoninnan av Lars Björkman efter Henning Mankells roman med samma namn. 1995. |
Omfång | 205 s. + 5 s. miljö/situationslista. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Den vita lejoninnan. |
Omfång | 21 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Den vita lejoninnan. Dialoglista 31/8 1996. Afrikaans etc. |
Omfång | 16 s. |
Språk | Flera språk |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Dialoglista Den vita lejoninnan. 96-09-25. |
Omfång | 46 s. |
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Färg papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 3 |
Dia | 2 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |