Hemsöborna (1919)

Media (76 st)

Originaltitel	Hemsöborna : Filmskådespel i fem akter efter August Strindbergs skärgårdsberättelse
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Carl Barcklind
Manus	Sam Ask
Förlaga	Hemsöborna (Roman)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Filmindustri AB Skandia
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Sverigepremiär	1919-05-05

Medverkande

Rune Carlsten
Carlsson

Mathilda Caspér
Anna Eva Flod

Nils Arehn
pastor Nordström

Gösta Cederlund
Gusten, madam Flods son

Torsten Hammarén
Rundqvist, dräng på Hemsögården

Wilhelm Berndtson
Norman, dräng på Hemsögården

Visa fler

Handling

Madam Flod är änka och bor tillsammans med sonen Gusten och ett par drängar och pigor på Hemsö. Gusten är mest intresserad av jakt och madam Flod har problem med skötseln av gården....

Visa hela handlingen

Press

Flera recensenter menade att det måste vara hart när omöjligt att föra över musten och frodigheten från romanen "Hemsöborna" till film. StD (osignerad): "Man har en känsla av...

Visa all press

Madam Flod är änka och bor tillsammans med sonen Gusten och ett par drängar och pigor på Hemsö. Gusten är mest intresserad av jakt och madam Flod har problem med skötseln av gården. Därför kommer värmlänningen Carlsson en aprildag till Hemsö för att ta hand om åker och kreatur. Han är säker till lands men valhänt till sjöss. Från första stund blir det spänt mellan honom och Gusten.

För att få respekt på gården ställer sig Carlsson in hos madam Flod och ser till att han får de förmåner som förmanskapet kräver. Han är praktisk och duglig, och skaffar gården kontanter genom att på sommaren hyra ut storstugan till en professorsfamilj från Stockholm. Han börjar kurtisera professorns köksa Ida till förtret för madam Flod. Carlsson försöker hålla båda kvinnorna varma, och när hösten kommer finner han en förevändning att göra en stadsresa för att träffa Ida. Han blir hånfullt avspisad och återvänder till Hemsö med föresatsen att gifta sig med madam Flod. Hon är eld och lågor trots att hon varnas av både Gusten och skärgårdsprästen pastor Nordström.

Efter bröllopet tubbar Carlsson hustrun att skriva ett testamente till hans förmån.

En vinterkväll strax före jul följer Carlsson efter pigan Clara ut i ladugården och vidare ut i skogen för att vänslas med henne. Hustrun anar det värsta och följer deras spår i snön och nattkylan. Därvid ådrar hon sig häftig feber och känner döden nalkas. Hon kallar på Gusten och ber honom ta fram testamentet och bränna det. På julaftonens morgon är madam Flod död, och Gusten tar kommandot som herre på Hemsö. Man måste nu försöka få liket till kyrkan för begravning. Gusten låter snickra ihop en kista och beger sig med Carlsson och drängarna ut över isar som varken bär eller brister. Efter ett missöde sjunker kistan med liket i havets djup. Drängarna blir efter på vägen, medan Gusten och Carlsson försöker ta sig vidare till pastor Nordström. Carlssons krafter tar slut och han fryser ihjäl på isen. Gusten kommer ensam fram till målet.

Pressreaktion Svensk filmografi

Flera recensenter menade att det måste vara hart när omöjligt att föra över musten och frodigheten från romanen "Hemsöborna" till film.

StD (osignerad): "Man har en känsla av att det i ett fall som detta skulle vara mest på sin plats att förklara filmen rätt och slätt byggd på motiv ur berättelsen i fråga, ty Strindbergs 'Hemsöborna' kan ju ändå aldrig bli film, men å andra sidan har regissören, Carl Barcklind, lyckats få fram en så pass fullständig och vederhäftig yttre bild av skärgårdsskildringen, att åtminstonte en sida därav blivit tillfyllest tillgodosedd. Man saknar emellertid den lyftning, det obeskrivbara något, som gör en film till något djupare och starkare än en rad med mer eller mindre vackra bilder. (-)

Det fullständigaste intrycket skänker spelet, som är väl genomarbetat på alla händer. (-)"

StT (Z-k-s): "Man har emellertid syftat till att i någon mån kunna återgiva den miljö, i vilken Hemsöborna levat, utan pretentioner på att uttömmande återgiva Strindbergs berättelse -- man har velat ge 'en så naturtrogen bild som möjligt av författarens populära verk'. Med denna förklaring för ögonen kan bedömandet av filmen inskränkas till ett erkännande att inspelningen, som försiggått under Carl Barcklinds regi, lyckats över förväntan.

Att emellertid resultatet icke blivit så lysande som helt visst vederbörande äro de första att erkänna, bottnar först och främst i den fotografiska tekniken. (-)

Det har naturligtvis haft sina mycket stora vanskligheter att i bild reproducera den realism, som i bokens mästerliga utformning gjort 'Hemsöborna' till en rent av klassisk skärgårdsberättelse av äkta halt. Att likvisst skådespelarna gått till uppgiften i fråga med energiska föresatser att infria dem på görligaste sätt och att de under sin regissörs ledning nått berömliga resultat, framgår med all tydlighet av filmen."

Mest negativ är Marfa & Comp i DN: "Allt det djupa i såväl tragik som komik har fullkomligt borteliminerats i filmbearbetningen. Det torde vara tvivel underkastat huruvida 'Hemsöborna' verkligen lämpar sig för filmen. Men scenariot borde i alla händelser ha utarbetats med tanke på att få ett koncentrat av boken och inte, som här är fallet, en rad löst hopfogade scener; naturligtvis måste handlingen förenklas och förkortas, men framförallt böra de bärande momenten och de mest karaktäristiska episoderna komma med. I filmen har en av bokens starkaste episoder, bröllopsfesten, helt och hållet uteslutits och andra, som t ex kyrkscenerna, i ganska hög grad förändrats och förvanskats. Man får ingen klar handling; hade man inte läst boken, finge man många gånger se sig om efter sammanhanget."

Kommentar Svensk filmografi

August Strindbergs roman "Hemsöborna" utkom 1887. Den dramatiserades av Strindberg själv, och pjäsen hade premiär på Djurgårdsteatern i Stockholm 1889.

1919 års filmversion spelades till största delen in i Stockholms skärgård under sommaren 1918 men kunde inte fullbordas förrän vinterscenerna tagits i februari 1919. Flera av miljöerna från Strindbergs tid fanns kvar, likaså levde flera av modellerna till persongalleriet i romanen.

"Hemsöborna" har senare filmatiserats ytterligare tre gånger: 1944 i regi av Sigurd Wallén med Adolf Jahr som Carlsson och Dagmar Ebbesen som madam Flod (1944/11), 1955 i regi av Arne Mattsson och med Erik Strandmark som Carlsson och Hjördis Petterson som madam Flod (1955/31) och 1966 som TV-serie i sju delar med Bengt Lagerkvist som regissör med Allan Edwall som Carlsson och Sif Ruud som madam Flod.

Om Carl Barcklinds filmatisering kan sägas, att den jämfört med senare versioner lever högt på sin nästan dokumentärt doftrika miljöskildring av ett skärgårdsliv som inte nämnvärt hunnit ändra karaktär sedan romanen skrevs. Dramaturgiskt är den emellertid anmärkningsvärt otillfredsställande. Liksom flera andra svenska stumfilmer tycks den -- precis som signaturen Marfa antyder ovan -- förutsätta att publiken är välbekant med det litterära underlaget.

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se