Herr Arnes pengar (1919)

Media (169 st)

Vålnad leder sin fostersyster rätt i Selma Lagerlöf-filmatisering där skotska 1500-talsknektar vässar knivarna när isen stängt alla vägar hem. Slutbilden av kvinnorna på isen är en av den svenska filmhistoriens mest berömda.

"Varför slipa de knivar på Branehög?  Jag vet inte varför de i denna kväll slipa så långa knivar på Branehög. Kan ni inte höra hur det skrapar och filar? Kan ni inte höra hur det väser och gnisslar?"

De slipar knivar för att de ska döda alla i herr Arnes hushåll och ta hans pengar. En enda överlever. Den unga Elsa-lill har sett sin fostersyster få en kniv i hjärtat, och nu vaggar hon den döda i famnen.

Ljudet av knivarna mot slipstenen är ett varsel. I Selma Lagerlöfs berättelse kan de döda visa de levande vägen och havet kräva rättvisa. Mauritz Stiller har fått med mystiken, utan att hans film blivit en spökhistoria.

Elsa-lill, förälskad i sin fostersysters mördare, kör ett spjut i hjärtat för att han inte ska komma undan. Skeppet där han gömt hennes döda kropp ligger fastfruset i en vik, och bilderna av det långa svarta följet som kommer över isen är bland de mäktigaste i svensk filmhistoria. Sluttexten är svår att värja sig mot.

"Det var alla kvinnorna i Marstrand, unga och gamla. De buro alla sorgdräkt, och de förde med sig unga gossar, vilka buro en bår. De voro komna, att hämta den unga jungfrun, som älskat en ogärningsman och givit sitt liv för att fördärva den hon älskade. Och allt som de framskredo, vräkte storm och vågor upp isen bakom dem. Och då de voro komna in till Marstrand med Elsa-lill, stodo alla havets portar öppna."

Författaren Ellen Mattsson har skrivit vackert om Lagerlöfs berättelse.
"[…] 'Herr Arnes penningar' är […] bland de grymmaste av verklighetsbeskrivningar. Den handlar om mord och hämnd och en mängd spökerier, skriver Selma Lagerlöf i ett brev, men jag har aldrig tänkt på 'Herr Arnes penningar' som en spökhistoria. […]
Jag vet knappt en grymmare historia än denna, eller en allvarligare. Det finns ingen plats där man kan gömma sig undan sitt samvete. Och världen låter oss heller inte göra det. Jag vet inte om det är Gud som styr i Selma Lagerlöfs värld, eller om det är naturen, eller om det är ödet eller trolldomen eller de gamla sagorna, myterna, sägnerna, spådomarna och förbannelserna, jag tror det är alltihop i förening. De samarbetar. Så länge mördarna går fria på Marstrands gator stänger havet deras flyktväg med is – för en stor allseende makt håller världen samman."

Stiller gjorde berättelsen kronologisk och strök några av Lagerlöfs övernaturliga episoder, men han respekterade texten och tog det moraliska budskapet på allvar. Författaren – som skulle hata hans Gösta Berlings saga – var nöjd.

Stillers, Victor Sjöströms och fotografen Julius Jaenzons sätt att skildra naturen som djupt förbunden med inre skeenden, gjorde den svenska filmen berömd. Herr Arnes pengar nämns ofta som Stillers främsta verk. Kompositionerna i djupled, ljussättningen, kamerarörelserna och dubbelprojektionerna – allt är utfört med sådan säkerhet att bilderna känns självklara. Så självklara att man överser med många av skådespelarnas melodramatiska rolltolkningar.

Det finns en birollsaktris som spelar på ett helt annat sätt. Fiskarhustrun som vill trösta den sörjande Elsa-lill använder mycket små medel. Hon rör försiktigt vid flickan utan att med en min visa hur orolig hon är – hon uttrycker sig med blicken och sitt sätt att röra sig. Och det finns scener som inte alls för handlingen framåt. Stina Berg gör små onödiga saker som att hejda sig och ta in en diskbalja när hon är på väg ut, och sen borsta snön av vantarna. Det är det enda som händer i den bilden. Det finns andra där det händer desto mer.

Marfa skrev i Dagens Nyheter: "[…] Inte en detalj som inte är konstnärligt avvägd att foga sig in i det hela, inte en felinställning av kameran. […] Rent tekniskt står 'Herr Arnes pengar' högre än någon föregående svensk film och även i konstnärligt avseende är den en ny seger för regissören."

Nina Widerberg (2016)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Hör mer om denna film i vår podd "Djur på film"

Läs mer om denna film i vår artikel "Selma Lagerlöf och den svenska guldåldern"

Läs mer om denna film i vår artikel "Bilder i biorummet"

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmens guldålder"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Herr Arnes pengar : En vinterballad i 5 akter
Svensk premiärtitel	Herr Arnes pengar
Internationell titel	Sir Arne's Treasure
Distributionstitel	Hr. Arnes Penge (Danmark) Hr. Arnes Penger (Norge) Snows of Destiny (Storbritannien) Le trésor d'Arne (Frankrike) Herr Arnes Schatz (Tyskland) Sir Arne's Treasure (USA) The Treasure of Arne (USA) The Three Who Were Doomed (USA) Aarne-herran rahat (Finland) Herr Arnes pengar (Finland)

Regi	Mauritz Stiller
Manus	Mauritz Stiller Gustaf Molander
Foto	Julius Jaenzon (som J. Julius)
Musik	Helmer Alexandersson
Arkitekt	Alexander Bakó
Inspicient	Olof Ås
B-foto	Gustaf Boge
Elektriker	Manne Nilsson
Orkester	Röda Kvarns orkester (Röda Kvarn, Stockholm, 14 man)
Orkesterledare	Rudolf Sahlberg (Röda Kvarn, Stockholm)
Rekvisita	Axel Esbensen
Kläder	Axel Esbensen
Smink	Manne Lundh Ester Lundh
Byggledare	Mats Lindberg (maskinmästare)
Textdesign	Alva Lundin (förtexter och mellantexter)

Richard Lund	Sir Archie, skotsk officer i svensk sold
Hjalmar Selander	herr Arne, präst i Solberga
Concordia Selander	herr Arnes hustru
Mary Johnson	Elsalill, föräldralös flicka, fosterbarn hos herr Arne
Wanda Rothgardt	Berghild, herr Arnes sondotter, Elsalills fostersyster
Axel Nilsson	Torarin, fiskmånglare
Jenny Ebbesen (som Jenny Öhrström-Ebbesen)	mor Katri, Torarins mor
Erik Stocklassa	Sir Filip, skotsk officer, kamrat till Sir Archie
Bror Berger	Sir Donald, skotsk officer, Sir Archies andre kamrat
Gustav Aronson	skeppare på det infrusna fartyget
Stina Berg	värdinna på Rådhuskällaren
Gösta Gustafson	hjälppräst hos herr Arne
-	Ej krediterade:
Georg Blomstedt	gästgivaren på Branehögs gästgivaregård
Yngwe Nyquist	kolaren
Josua Bengtson	fångvaktaren
Ida Otterström	kvinna på Branehögs gästgivaregård
Torsten Winge	man utanför den brinnande prästgården
Artur Rolén	besättningsman på fartyget
Albin Erlandzon	besättningsman på fartyget
Herman Lantz	en stadsbo i gränden
Helge Karlsson	en stadsbo i gränden
John Sjölund	bårbärare

Produktionsbolag	AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå	1919
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Laboratorium	AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

Kung Johan III av Sverige hade en mängd skotska legoknektar i sin tjänst. Kungen upptäckte en sammansvärjning bland dem, satte deras anförare i fängelse och skickade knektarna under bevakning ut ur landet.

Tre av deras anförare, Sir Archie, Sir Filip och Sir Donald, lyckas fly ur fängelset (byggt som en kopia av Erik XIVs fängelse på Gripsholm), förklär sig till vandrande garvargesäller och försöker undkomma till Marstrand i Bohuslän, den gången en dansk provins.

På Solberga prästgård i Bohuslän sitter herr Arne med allt sitt husfolk och äter kvällsvard. Dit har också fiskmånglaren Torarin kommit. Herr Arne är mycket rik, men hans rikedom, som lär vara rövad från klostren, har sagts en dag skola bli hans olycka.

Under måltiden får hans hustru en hemsk vision. Hon ser och hör okända män som slipar långa knivar på Branehög.

Men herr Arne svarar myndigt: Hur kan du höra det? Det är ju en fjärdingsväg dit!

På natten klättrar de tre skotska officerarna ner genom rökhålet, mördar herr Arne och flera av hans husfolk, stjäl hans tunga kassakista och tänder eld på prästgården.

Folk från gästgivargården i Solberga släcker branden i prästgården, hittar en enda överlevande, fosterdottern Elsalill, förföljer mordbrännarna men lyckas inte hinna upp dem. Torarin tar hand om Elsalill och för henne med sig till Marstrand.

Dit har de tre officerarna redan kommit och liksom sina knektar går de nu och väntar på att isen skall gå upp och de kan fara hem till Skottland.

Elsalill lär känna den ståtlige och elegante Sir Archie. De förälskar sig i varandra och han ber henne följa med honom till Skottland. Men han jagas av bittra minnen, som inte heller kamraterna kan få honom att glömma.

En dag hör Elsalill, som hjälper värdinnan på Råd!huskällaren, några förflugna ord, och plötsligt förstår hon att de tre är herr Arnes mördare. Hon anmäler dem, men de skotska knektarna sluter upp kring dem och den svaga stadsvakten kan ingenting göra.

I handgemänget söker emellertid Elsalill, sliten mellan sin kärlek till Sir Archie och sin sorg över blodsdåden, självmant döden. Sir Archie tar ut hennes döda kropp till det infrusna skeppet utanför hamnen.

Men isen vill inte ge sig. Havet öppnar sig inte för ogärningsmän. Först när skepparen, som lärt känna sammanhanget, lyckats fängsla de tre officerarna och föra dem i land, börjar isen dåna ute till havs.

Då kommer i ett långt tåg kvinnorna i Marstrand ut till skeppet för att hämta Elsalills döda kropp.

Med facklor i händerna i skymning och snöyra för de henne in till staden medan isen börjar bryta upp och bana väg ut för fartyget. Nu står all havets portar öppna.

Granskningsnummer	204127
Datum	2016-11-30
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Beslutsmotivering	Framställningen innehåller inslag av strider, mördade människor i brinnande hus och människor som spetsas och genomborras med svärd och spjut. Filmen saknar ljud, med undantag för musik, vilket i kombination med det tidstypiska skådespeleriet och specialeffekterna bedöms mildra dess skrämmande påverkan. Framställningen bedöms kunna medföra stark rädsla och oro och vara till skada för välbefinnandet för barn under 11 år.

Censurnummer	22312
Datum	1919-09-16
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2219 meter
Kommentar	Kopiornas längd varierar mellan 2233 m och 2065 m. 12 (därav 8 under 1919, resten de följande åren då filmen gavs i repris).

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	35 mm
Hastighet	16
Längd i meter	2233 meter
Längd i minuter	109 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Den samtida svenska kritiken var i huvudsak mycket positiv.

I DN skrev Marfa bl a "Handlingen har i stort sett fått förbli oförändrad, och regissören Mauritz Stiller har gjort allt för att fånga och bibehålla berättelsens karga och mäktiga tragik. Herr Arnes pengar vittnar i hög grad om vilken konstnär den svenska filmen har i Mauritz Stiller. I en rad gripande och storslagna tavlor rullas upp denna dystra, men så egendomligt fängslande gamla västkusthistoria. Den mystik som genomsyrar hela berättelsen och som vid genomläsandet verkar så svårgripbar för en framställning som den här har han också lyckats fånga, även om han givit betydligt mindre rum åt den än vad den har i boken. (-)

Innescenerna med deras utomordentligt vackra Rembrandtsbelysningar äro sällsynt konstnärligt anordnade och i utescenerna har man fått en intensiv stämning av nordisk vinter. Inte en detalj som inte är konstnärligt avvägd att foga sig in i det hela, inte en felinställning av kameran. Filmen är egentligen mest av allt en regiprestation, och en god regissör bör också kunna få skådespelarna att göra vad han vill. Det kan Stiller; han tar ut vad de ha till det yttersta av deras prestationsförmåga. Mary Johnson når som Elsalill högre än hon gjort någonsin förr. Det är helt och hållet tack vare hennes spel som man får en förnimmelse av hur hon drivs till att förråda den man hon älskar. Hennes ljuva barnsliga lilla ansikte har tusen skiftningar och hennes plastik är i all sin lugna behärskning mera uttrycksfull än vad man är van att se hos de flesta skådespelerskor. Hon är både ingenue och tragedienne, och därför fyller hon också sin mycket ömtåliga uppgift. (-)

Rent tekniskt står Herr Arnes pengar högre än någon föregående svensk film och även i konstnärligt avseende är den en ny seger för regissören."

Quelqu'une i SvD skrev att "filmen verkligen är m y c k e t v a c k e r och sevärd (-). Mauritz Stiller har också åstadkommit ett förträffligt resultat; med känslig intuition har han lyckats fånga den sällsamma stämning av gammaldags skräckromantik, som vilar över själva berättelsen; den sprider sig också från bilderna på den vita duken, speciellt kanhända från spökscenerna -- för övrigt små mästerstycken av fotografisk teknik -- men även från andra. Förtätad och intensiv meddelar den sig från aftonvardsscenen på Solberga prästgård med den gamla prästfruns vision, den är tillstädes på bilden av den slingrande gamla Marstrandsgatan, Elsalills Via dolorosa, och på den gamla, utomordentligt pittoreska galeasen, gudsdomens högsäte mitt i den hårdfrusna isen. (-) Den med kunnighet, omsorg och stilkänsla gjorda iscensättningen bereder åskådaren en verklig njutning, och en om möjligt ännu större sådan skänker den överlägsna fotograferingen, som här står på höjden av vad som åstadkommits i den vägen inom svensk filmkonst. Skådespelarna smälta samtliga in i filmens handling och stämning på ett utmärkt sätt; främst gäller detta om huvudrollernas framställare. En mer idealisk Elsalill än Mary Johnson kan svårligen tänkas -- den jungfruligt älskliga gestalten är av betagande verkan. (-)

Herr Arnes pengar bör i utlandet kunna bli en värdefull exponent för svensk filmkonst. Att den senare i både detta och andra filmverk visar sig på höjd med den bästa amerikanska, behöver icke omnämnas."

I några tidningar i Stockholm kom emellertid en viss negativ kritik till uttryck. I en osignerad recension skrev StD bl a: "Filmen är ännu ett bevis till åtskilliga föregående på våra främsta svenska filmregissörers stora vederhäftighet, deras omsorg om detaljens riktighet, om tidsbildens illusoriska kraft. Hr Stiller har också haft goda skådespelare att arbeta med även i birollerna. Man glömmer sent fru Selanders åldriga prästfru, hennes skälvande ångest inför varslet om knivslipningen, som bara hon hör, de skumma ögo!nens förtvivlan. Av Elsalill gör Mary Johnson en obeskrivligt ljuv och älsklig gestalt. Kanske skulle man önska mera inre kraft i hennes spel -- man blir böjd att undra, om den unga skådespelerskan bara är ett ovanligt fagert ansikte, men hur som helst, hon spelar själfullt och gripande på de strängar hon har. Richard Lund återser man med nöje som sir Archie, men även beträffande honom frestas man till den nyss nämnda undran. Nu måste det dock sägas, att de båda rollernas tillrättaläggning för filmen berövat dem så mycket av den Lagerlöfska berättelsens styrka, att det inte återstår mycket att göra en psykologisk karaktärsutveckling av. Elsalills slitning mellan kärlekens bud och den döda fostersysterns får man ytterst fragmentarisk, och sir Archies handlingssätt får ej heller den rätta förklaringen. (-) Tidsstämningen synes utmärkt väl träffad, ingenting bryter sig störande ut ur ramen, och en sådan teknisk detalj som den döda jungfruns förföljande av sin baneman har lösts på ett utomordentligt sätt."

Ännu mera kritisk är den anonyme recensenten i SocD. Han avslutar sin som helhet ljumma recension med en principförklaring:

"Filmen höll emellertid knappast vad man väntat av densamma -- förhandsreklam skjuter ibland över målet och har en effekt, motsatt den avsedda. Och anspråken på 'litterära' filmer, vilka ståta med framstående författarnamn, måste givetvis ställas lite högre än på den vanliga produktionen. Framstående litterära verk lämpa sig inte heller alltid att kopieras av filmen, som nog är bäst betjänt med att ha sina egna författare -- även om deras namn icke äro världsberömda."

Även i Göteborg och Malmö, där filmen hade premiär samtidigt med i Stockholm, fick den vackra lovord. SDS skrev sålunda bl a att "Herr Arnes pengar är en ny triumf för svensk filmkonst. Så högt som i denna bildserie har man näppeligen förut nått. I de tidigare alstren med Svenska biografteaterns märke har man kanske ofta -- som t ex i Stormyrtösen -- spårat en lust att låta naturscenerna breda ut sig väl mycket. Denna gång är allt mera koncentrerat. Omgivningen ger bakgrund och stämning, fyller ibland ut innehållet och nyanserar intrycket. Men den dominerar inte utan låter handlingen få all den kontur som kan begäras. (-)

De ansträngningar, som upptagningen av de skilda delarna kostat, ha varit oerhörda. I stundom hela veckor ha agerande och fotograf måst gå och vänta på möjligheten att ibland få en enda liten scen på det sätt man önskat. Detaljfotograferingen är också bättre och mera omsorgsfull än någonsin tidigare. Man märker härvidlag ofta rent Griffithska drag, om än överflyttade och självständigt utnyttjade.

Utan överdrift torde man kunna påstå, att tekniken inte tidigare nått så goda resultat som i denna film."

Kommentar Svensk filmografi

Herr Arnes pengar spelades in från februari till mitten av maj 1919. Exteriörscenerna från Marstrands gränder och prång spelades in på Svenska Bios ateljéområde, där husfasader med trånga passager mellan dem byggts runt ateljéns ytterväggar. Bilderna på isen togs dels runt Lidingön, dels utanför Furusund, dit fartyget förts och blivit infruset. Inspelningen blev mycket besvärlig och drog långt ut på tiden.

Selma Lagerlöfs berättelse, novell eller korta roman, "Herr Arnes penningar" skrevs i oktober 1903 och publicerades samma höst. Tanken att filma den var gammal. Redan i oktober 1915 hade Svenska Bio köpt en dramatisering av den, utförd med tillstånd av författarinnan. Men den gången lades projektet på is och först när Selma Lagerlöf, efter att ha fått anbud på filmrätten från Tyskland, själv via Victor Sjöström i december 1917 vände sig till Svenska Bio, förklarade bolaget sig intresserat av att köpa filmrätten. Då hade den tyske författaren Gerhart Hauptmanns (1862-1946) bearbetning av Selma Lagerlöfs berättelse i skådespelet "Winterballade" redan haft premiär i Max Reinhardts regi 17.10.1917 på Deutsches Theater i Berlin. Selma Lagerlöf översatte och bearbetade ("återförde", ansåg hon själv) Hauptmanns pjäs till svenska, och som "Vinterballaden" hade den premiär 20.9.1918 på Nya Teatern i Göteborg.

Gustaf Molander och Stiller har i manuskriptet till filmen bibehållit allt det för Selma Lagerlöfs berättelse karakteristiska och väsentliga. De har emellertid lagt händelserna i kronologisk ordning och de har hämtat en rad detaljer och situationer från Hauptmanns pjäs. Filmens undertitel kommer även därifrån. Alla texter är däremot ordagranna citat från Selma Lagerlöfs berättelse. Hon var också efteråt mycket belåten med den färdiga filmen, inte minst därför att den behandlade den moraliska konflikten med samma allvar som hon själv gjort.

Vid inspelningen har Stiller på många punkter koncentrerat scenerna starkare än fallet är i manuskriptet. Han har även strukit många scener, bl a flera varsel- och spökscener. Därvid har filmens realistiska karaktär understrukits starkare liksom dess spänning ökat, dess stämning och atmosfär förtätats.

Herr Arnes pengar är bevarad i en kopia, som med stor sannolikhet är en nedklippt distributionskopia från våren 1929. Den är ca 200 m (10 minuter) kortare än filmen var vid sin premiär, men förkortningarna har inte gått ut över några mera väsentliga scener eller avsnitt. Kopian från 1929 var inte färgsatt, tintad, varför man ingenting vet om filmens ursprungliga färgsättning. Några uppgifter om vilken musik som valdes ut och spelades vid premiären i Stockholm är heller inte bevarade.

Filmen blev inte samma stora och omedelbara pub!likframgång utomlands som Stillers Sången om den eldröda blomman men den blev i gengäld en mera varaktig och i längden betydelsefullare insats för främst kritiker- och filmskaparkretsar. Den såldes emellertid till Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien, Irland, Holland, Belgien, Frankrike, Italien, Schweiz, Spanien, Portugal, Tyskland, Polen, Tjeckoslovakiet, Österrike, Ungern, Jugoslavien, Rumänien, Grekland, Sovjetunionen, Europeiska Turkiet, Egypten, Sydafrika, Sydamerika (bl a Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Guyana, Paraguay, Peru, Uruguay och Venezuela), Indien, Ceylon, Burma, Kina, Japan, Australien, Nya Zeeland och USA. Antalet till resp länder försålda kopior eller den totala inkomsten från försäljningen utomlands låter sig inte tillförlitligt beräknas, och då uppgifter om filmens slutliga produktionskostnad heller inte är bevarade, kan ingenting med säkerhet sägas om det slutliga ekonomiska resultatet.

Selma Lagerlöfs berättelse "Herr Arnes penningar" har varit föremål för många dramatiseringar både för scen och radio och som opera. Gång på gång har nyinspelningar som film även planerats, men endast en spelfilm har kommit till stånd: Herr Arnes penningar (kallad så för att skilja den från Stillers film), regi Gustaf Molander (1954/33). Därutöver har en animerad kortfilm, Poklad pana Arna, regi Václav Bedrich, spelats in i Tjeckoslovakiet 1968.

Stillers Herr Arnes pengar är föremål för en detaljerad genomgång och analys i Gösta Werners "Herr Arnes pengar. En filmvetenskaplig studie och dokumentation", Stockholm 1979. Filmen och dess förhållande till Selma Lagerlöfs berättelse analyseras och kommenteras även i Ingvar Holms "Roman blir film", Lund 1975, i en studie av Margareta Svedén, s 33-46.

Originaltitel	Herr Arnes penningar (Berättelse)
Författare	Selma Lagerlöf

		Sverige		1919-02-12	1919-05-10
AB Svenska Biografteaterns ateljé	Lidingö	Sverige
	Lidingö	Sverige	(exteriörer)
	Värtan	Sverige	(exteriörer)
	Furusund	Sverige	(exteriörer)
	Skutskär	Sverige	(exteriörer)
	Sollefteåtrakten	Sverige	(exteriörer)

Sverigepremiär	1919-09-22	Cosmorama	Göteborg	Sverige	122 min
	1919-09-22	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	122 min
	1919-09-22	Metropol	Malmö	Sverige	122 min
	1919-09-22	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	122 min
Urpremiär	1919-09-22	Cosmorama	Göteborg	Sverige	122 min
	1919-09-22	Röda Kvarn	Helsingborg	Sverige	122 min
	1919-09-22	Metropol	Malmö	Sverige	122 min
	1919-09-22	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	122 min
TV-visning	1979-11-09	TV1		Sverige
	1996-11-22	SVT2		Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2001-03-09	Victor	Stockholm	Sverige	106 min	(restaurerad kopia med nyskriven musik)
	2001-08-23
	2001-09-18
	2001-09-22
	2001-09-22
	2002-01-03
	2002-01-11
	2002-12
	2003-11-13
	2004-10-21
	2008-12-06
	2017-04-22

Selma Lagerlöf 1858-1958 (1958)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)
Från spex till sex (1971)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)
Minns du? (1935)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)
Minns ni? (1993)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)
Klassiska svenska filmer (1959)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)
Selma Lagerlöf 80 år (1938)	Citat ingår från	Herr Arnes pengar (1919)

Dryckeslag

Fackeltåg

Fartyg/infruset

Flykt ur fängelse

Fosterbarn

Furusund

Fängelse

Garvargesäller

Gripsholm

Gästabud

Historia/svensk

Hund

Hunger

Johan III

Legosoldater/skotska

Lidingö

Mordbränder

Präst

Prästgårdar

Självmord

Sjöfolk

Skottland

Skutskär

Sollefteå

Spöksyner

Varsel

Visioner

Värtan

Överfall

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2030

Typ	Kopia
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2029

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	645

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2022

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2063

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2062

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2062

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Internegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2066

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	HERR ARNES PENGAR
Tryckeri	Vasatryckeriet

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Herr Arnes Penningar
Omfång	Dräkt i brun frotté med brokaddekorationer (2 delar)

Typ	Kostym
Arkivalietitel	Herr Arnes pengar
Omfång	Mössa med påsydda spetsdekorationer

Typ	Pressklipp

Typ	Museiföremål
Omfång	Modell i trä av handelsfartyg från omkring år 1500. Använd för avståndsscenerna, då fartyget låg på den isfria redden. För närscenerna, då havet frusit byggdes en bit av skeppet i hel skala.

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Herr Arnes pengar.
Omfång	90 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herr Arnes pengar. En vinterballad i 5 akter, för filmen av Mauritz Stiller och Gustaf Molander. Avskrift Nov 1952.
Omfång	10 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herr Arnes pengar. Avskrift 21 Apr 1959 av originalkartongerna från 1919.
Omfång	10 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Title list. Arne's treasure.
Omfång	8 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Snows of destiny. Den nya engelska redigeringen.
Omfång	6 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herr Arnes pengar. Avskrift av den gamla förkortade engelska listan.
Omfång	6 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herr Arnes pengar.
Omfång	13 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Herr Arnes penge.
Omfång	9 s.
Språk	Danska

Typ	Synopsis
Manustitel	Master Arne's treasure.
Omfång	6 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Arne's treasure.
Omfång	8 s. + 1 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Snows of destiny.
Omfång	4 s.
Språk	Engelska

Typ	Kringmaterial
Manustitel	Herr Arnes pengar.
Omfång	23 s.
Språk	Danska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Testlista till Herr Arnes pengar.
Omfång	9 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Arnes pengar.
Omfång	Ca 200 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Herr Arnes Pengar.
Omfång	90 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Herr Arnes pengar.
Omfång	90 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Herr Arnes pengar.
Omfång	90 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Dia	1
Album	Ja

Typ	Övrigt tryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Polska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	DCP
Längd i minuter	109 min

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264