Thora van Deken (1920)

Media (117 st)

Danska nobelpristagaren Henrik Pontoppidans berättelse om moder som slåss för sin dotters arvsrätt och tar lagen i egna händer, blev till en film som imponerar på många plan - berättartekniskt, fotografiskt och skådespelarmässigt. Teaterdrottningen Pauline Brunius gör i titelrollen sin första och kanske främsta filminsats framför kameran.

Thora van Deken är på väg till sin forna mans dödsbädd. Hon sitter ensam i en tågkupé, insvept i mörka slöjor. Filmen igenom ska den stora Dramatenskådespelaren Pauline Brunius uttrycka sin rollfigurs känslor utan att använda mer än blicken. Hon har kvar hållningen från tiden som dansare, och skrider från perrongen ut till en landå. "Nu blir det väl ett helvete här igen", säger en ortsbo på stationen. "Med vilka känslor hr Engeltofts frånskilda hustru skall mottaga denna underrättelse är med kännedom om hennes karaktär lätt att förstå", skriver lokaltidningen. Underrättelsen om ett arv.

Den majestätiska Brunius har repliker som inte är att leka med: "Guds rike, det finns inte mera till. Det finns bara en lag, som jag erkänner. Den står skriven i våra hjärtan, pastor." "Välj nu mellan denna främmande man och din mor!" "Jag är färdig med livet."

Det är testamenten och eld i kakelugnar, lönnfack i sekretärer, lömska advokater, otrohet och Gösta Ekman som pastor. I en tillbakablick tvingar Thora upp sin dotter på en häst och piskar iväg den: "Jag ville stålsätta henne till kropp och själ." Det lyckades inte – Esther, spelad av debutanten Jessie Wessel, kastar sig i famnen på pappa och pastorn så fort något händer och är den enda i filmen som vrider sina händer. Gösta Ekman är klädsamt återhållsam men bleknar bredvid Brunius, som ensam fattar sitt ödesdigra beslut.

Det var hennes första film, och kritikerna var i extas.

"Sedan den nya svenska filmen 'Thora van Deken' gått ut över världen, skall vårt land troligen inom kort kunna säga sig äga en världsberömd skådespelerska. […] Stor och beundransvärd konst har framför andra fru Brunius här presterat. Den är fri från all onatur, verkande oemotståndligt på en andaktsfull åskådare. Det hårda och människofientliga på grund av bitter livserfarenhet, självtilliten ända till gudsförnekelse, moderskärleken som motiv t o m för brottslighet och slutligen självuppgivelsen, när allt ligger i spillror – hur uttrycksfullt komma icke alla dessa detaljer hos Thora van Dekens karaktär till mäktig helhetsverkan trots frånvaro av det talade ordet!" (Z-k-s i Stockholms-Tidningen)

"Hennes Thora van Deken torde vara den yppersta kvinnogestalt på svensk film hittills. Man får leta efter mera frihet från förkonstling, mer omedvetenhet om kamerans närhet, mer fysisk och psykisk samling än vad hon här presterar. Rollen är som gjord för henne, hon är tragedienne ut i fingerspetsarna, och sitt ansikte har hon helt i sin makt." (M Lst i SvD)

"Thora van Deken" är regisserad av Pauline Brunius man John W. Brunius, men under 20-talet gjorde hon egna filmer.

"Vad som speciellt kommit mig att intressera mig för regissörsfacket, är givetvis den säkerhet jag erövrat under min ganska långa teaterbana. […] Filmen har ju visserligen sin speciella teknik, men efter den erfarenhet jag fått om densamma under mitt filmarbete i somras vågar jag uttala som min åsikt att scenens och filmens uttrycksmedel visst icke äro så väsensskilda som man stundom velat göra gällande.”

Pauline Brunius skrev och regisserade sex kortfilmer om den pigga familjen Vinner. De gick som förfilmer på biograf och blev mycket populära. 1934 regisserade hon och hennes man Falska Greta, en långfilm inspirerad av Garbos Stockholmsbesök 1928. Kritikerna blev inte nöjda ("alla talar för långsamt, man tror sig vara på Dramaten!") och Pauline Brunius ägnade sig under resten av sin karriär åt teater. Paret Brunius drev tillsammans med Gösta Ekman Oscarsteatern 1926-1932, och gjorde operettscenen till en talscen. 1938 blev Pauline Brunius Dramatens första kvinnliga chef, och styrde teatern med fast hand till 1948.

Den danska författaren Henrik Pontoppidan, som skrivit romanen bakom pjäsen bakom filmen, hade 1917 delat nobelpriset i litteratur med sin landsman Karl Gjellerup. John W. Brunius gjorde ytterligare tre filmer efter verk av nobelpristagare: Gjellerups "Kvarnen", Bjørnstierne Bjørnsons "Synnøve Solbakken", och "Hårda viljor" efter Knut Hamsuns "Svärmare".

Nina Widerberg (2017)

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Den svenska filmens guldålder"

Se filmen på Filmarkivet.se

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Thora van Deken
Svensk premiärtitel	Thora van Deken
Distributionstitel	Thora van Deken (Finland) A Mother's Fight
Vod-titel i Sverige	Thora van Deken
Manustitel	En vargmoder Fru Thora

Regi	John W. Brunius
Manus	John W. Brunius Sam Ask
Foto	Hugo Edlund
Arkitekt	Vilhelm Bryde Gustaf Hallén
Biträdande fotograf	Arthur Thorell

Pauline Brunius	Thora van Deken
Hugo Björne	Niels Engelstoft, godsägare
Jessie Wessel	Esther Engelstoft, deras dotter
Gösta Ekman	Bjerring, pastor
Gösta Cederlund	Lars Sidenius, häradsfogde
Oscar Johanson	Brandt, rektor
Sam Ask	Sandberg, advokat
Louise Eneman-Wahlberg	sjuksköterska
Mathilda Caspér	hushållerska
Ellen Dall	Sofie Brandt
Justus Hagman	Thoras far
Bengt Lindström	en liten gosse
Sigurd Wallén	nyfiken herre på station
Nils Jacobsson	nyfiken herre på station
Helge Karlsson	ej identifierad roll

Produktionsbolag	Filmindustri AB Skandia
Distributör i Sverige (35 mm)	Filmindustri AB Skandias Filmbyrå
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017

Fru Thora van Deken, godsägare Niels Engelstofts frånskilda hustru, är på väg till sin f d makes dödsbädd, dit hon kallats av pastor Bjerring som vill försöka åstadkomma en försoning mellan makarna innan godsägaren dör.

Thora van Deken vet genom tidningarna att Engelstoft i sitt testamente förordnat att godset Sofiehöj skall bli ett vilohem för kvinnor och som sådant förvaltas av rektor Brandt. Denne herre råkar vara bror till den nyligen avlidna unga kvinna, med vilken godsägaren förlovade sig strax efter sin skilsmässa. Thora van Deken är nu fast besluten att ändra på detta skändliga förhållande till förmån för sin egen dotter med Engelstoft.

Mötet mellan makarna blir hätskt och misstänksamt. Thora påminner sin exmake om deras gemensamma förflutna, som gestaltas i återblickar. Äktenskapet hade brustit till följd av Niels Engelstofts otrohet med Sofie Brandt. Thora uppmanar honom att ändra sitt testamente för dottern Esthers skull. Ordbytet blir häftigt och slutar med att Engelstoft dör.

Thora förklarar efteråt, att godsägaren i hennes närvaro och av fri vilja bränt testamentet och omedelbart före dödsfallet förklarat sig önska att dottern Esther med Thora som förmyndare skulle ta över Sofiehöj. Detta påstående möts med misstro av ortsbefolkningen och gårdsfolket, och den förfördelade rektor Brandt vidtar tillsammans med sin advokat åtgärder för att få det ursprungliga testamentet giltigförklarat.

Trots hotelser och ryktesspridning flyttar Thora och Esther in på herrgården, där pastor Bjerring blir en ofta sedd gäst som så småningom blir alltmer fästad vid Esther. Kärleken är besvarad, vilket Thora ser med stor oro eftersom hon inte vill att dottern ska skänka sitt liv åt en fantast. Själv är hon gudsförnekare.

När gårdsfolkets hätskhet går till avsevärda handgrip!ligheter accepterar slutligen Thora häradsfogden Lars Sidenius' förslag att få testamentsfrågan rättsligt prövad. Sidenius erinrar Thora om den tid för länge sedan, då han älskade henne men blev så grymt sviken, när hon ingick äktenskap med den rike Niels Engelstoft. Sidenius har aldrig upphört att älska sin ungdomskärlek och önskar inget högre än att få henne friad från alla illasinnade misstankar.

Det blir förhör på rådhuset, varvid Thoras uppgifter allvarligt sätts fråga, främst av den sjuksköterska som vårdat Engelstoft under hans sista dygn. Thora tvingas gå ed på sin berättelse: när hon lägger fingrarna på bibeln ser hon i andanom hur de skrumpnar.

Samtidigt som förhöret pågår inträffar två avgörande händelser. Pastor Bjerring får bud om att han antagits som Asien-missionär av ett missionssällskap tack vare penningbidrag från en anonym givare (som i själva verket är Thora van Deken). Esther inser hemma på Sofiehöj att faderns testamente aldrig blivit uppbränt utan förvaras i Thoras sekretär. Slagen av denna insikt förklarar sig Esther beredd att följa pastorn ut på fältet.

En natt rymmer Esther med sin älskade och paret går ombord på den ångare som skall föra dem till Asien. Thora har inte längre något att leva för. Hon överlämnar det gömda testamentet till häradsfogden och bekänner sin mened. Hon avvisar hans erbjudande om ett dygns frist och gör sig redo för fängelset.

Censurnummer	23738
Datum	1920-03-04
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	1846 meter
Kommentar	Kopiornas längd ca 1895 m Aktlängder: 335, 376, 419, 370, 346.

Bildformat	1.33:1
Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	35 mm
Hastighet	18
Längd i meter	1895 meter
Längd i minuter	92 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Thora van Deken fick god press för sin dramatiskt strikta uppbyggnad, för sin logiska konsekvens och harmoniska form, men kritikernas beröm riktades framför allt till debutanten Pauline Brunius, som fick ett översvallande mottagande.

"Utom att den givetvis är Skandias starkaste arbete hittills, intar den utan motsägelse en hedersplats bland våra främsta svenska filmverk. Det är åter en av dessa filmer, som gör en stolt och glad in i själen över att den är svensk, en film, som man med glatt mod önskar lycka på resan ut i världen som en fullgod representant för gedigen, förfinad svensk filmkonst." (M Lst i SvD)

"Sedan den nya svenska filmen Thora van Deken gått ut över världen, skall vårt land troligen inom kort kunna säga sig äga en världsberömd skådespelerska. (--) Stor och beundransvärd konst har framför andra fru Brunius här presterat. Den är fri från all onatur, verkande oemotståndligt på en andaktsfull åskådare. Det hårda och människofientliga på grund av bitter livserfarenhet, självtilliten ända till gudsförnekelse, moderskärleken som motiv t o m för brottslighet och slutligen självuppgivelsen, när allt ligger i spillror -- hur uttrycksfullt komma icke alla dessa detaljer hos Thora van Dekens karaktär till mäktig helhetsverkan trots frånvaro av det talade ordet!" (Z-k-s i StT)

"Hennes Thora van Deken torde vara den yppersta kvinnogestalt på svensk film hittills. Man får leta efter mera frihet från förkonstling, mer omedvetenhet om kamerans närhet, mer fysisk och psykisk samling än vad hon här presterar. Rollen är som gjord för henne, hon är tragedienne ut i fingerspetsarna, och sitt ansikte har hon helt i sin makt." (M Lst i SvD)

"Fru Brunius ger titelrollen med mycken pregnans och teknisk målmedvetenhet, som stämplar hennes fortsatta medverkan på området som en vinning för den hvita dukens konst. Redan nu behärskar hon förunderligt väl ansiktet, som ger en samlad bild av stridiga känslor -- moderskärleken kanske dock mindre markerad än viljekraften och resignationen. Fröken Wessel ger löften äfven hon, men gör i föreliggande fall företrädesvis intryck af ljufhet." (NDA)

En avvikande uppfattning redovisades i en av bran!schen mycket uppmärksammad recension i Stockholms Dagblad, där skådespelaren Emil Hillberg tillfälligtvis framträdde som filmkritiker. Hillberg ansåg att filmbearbetningen var undermålig och att skådespelarnas prestationer på det hela taget var intresselösa. Kanske var detta ändå det bästa filmkonsten förmådde? "Fotograferingen torde kunna anses förstklassig och musiken var ett plus. Man hade sagt mig, att jag skulle få se något av det bästa, filmspel hittills frambragt. Nåja, jag tror nästan att jag såg det. M e n ä r d e t b ä s t a f i l m s p e l k a n g e s o m s u r r o g a t f ö r s k ö n l i t t e r a t u r o c h d r a m a o c k s å g o d t n o g?"

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Lille Rødhaette" av den danske författaren Henrik Pontoppidan (1857--1943) utkom år 1900. En dramatisering av boken, skriven av Hjalmar Bergström, framfördes 1916 på Svenska Teatern i Stockholm i regi av John W Brunius.

Vid filmatiseringen använde sig Brunius av delvis samma besättning som på teatern, ehuru scenens Thora van Deken - Gerda Lundequist - lämnade plats för Pauline Brunius. Hon var regissörens hustru och gjorde här sin debut framför filmkameran. Pauline Brunius förblev under lång tid en av landets mest auktoritativa skådespelerskor om också ganska sparsamt företrädd på vita duken. Strax efter premiären på Thora van Deken gjorde hon en uppmärksammad insats bakom kameran som regissör för en serie korta spelfilmer med herrskapet Winnerstrand.

En annan debutant i denna film, Jessie Wessel, blev en av den svenska tjugotalsfilmens mest dekorativa och mest vemodiga aktriser.

Henrik Pontoppidan, som förutom att han stått för filmens litterära underlag också "övervakade" manuskriptarbetet, hade 1917 fått dela nobelpriset i litteratur med sin landsman Karl Gjellerup. Även denne senare skulle inom kort få ett av sina verk filmatiserat av John W Brunius, Kvarnen (1921). Brunius kan under dessa år sägas ha tagit de nordiska nobelpristagarna på entreprenad (utom Selma Lagerlöf som s a s var upptagen på annat håll). Av 1903 års pristagare, norrmannen Bjørnstierne Bjørnson, hade han 1919 filmat Synnøve Solbakken, och 1922 var det dags för en fjärde pristagare, norrmannen Knut Hamsun, med Hårda viljor (1923).

Thora van Deken inspelades under sommaren, hösten och vintern 1919, delvis samtidigt med en annan Brunius-film med delvis samma skådespelartrupp, Gyurkovicsarna (1920).

Originaltitel	Lille Rødhætte (Roman)
Författare	Henrik Pontoppidan

			(sommaren, hösten och vintern)	1919	1919
Skandiaateljén, Långängen	Stocksund	Sverige
Christinehofs slott	Tommelilla	Sverige
Köpenhamns hamn	Köpenhamn	Danmark
Ångaren Hellig Olav

Sverigepremiär	1920-03-15	Victoria	Göteborg	Sverige	92 min
Urpremiär	1920-03-15	Victoria	Göteborg	Sverige	92 min
Sverigepremiär	1920-03-15	Skandia	Norrköping	Sverige	92 min
Urpremiär	1920-03-15	Skandia	Norrköping	Sverige	92 min
Sverigepremiär	1920-03-15	Sture	Stockholm	Sverige	92 min
Urpremiär	1920-03-15	Sture	Stockholm	Sverige	92 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	1985-11-15
VOD-release	2021-07-06	Filmarkivet.se		Sverige

Advokater

Bedrägerier

Dödsbädd

Enlevering

Förnedring

Föräldrar som kärlekshinder

Godsägare

Herrgårdar

Konflikt/mor-dotter

Kristnehof

Köpenhamn

Mened

Minnesbilder

Missionärer

Moderskärlek

Otrohet

Polisförhör

Präst

Pöbel

Ryktesspridning

Sjuksköterska

Skilsmässor

Skåne

Testamenten

Vård av sjuk

Äktenskap

Återblick

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	1727

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Ej typbestämt material
Materialbas	Nitrat
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	THORA VAN DEKEN
Tryckeri	Ivar Hæggströms lito
Affischdesign	Gunnar Widholm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	En vargmoder. Drama i sex akter efter Henrik Pontoppidans berättelse Lille Rödhaette. Bearbetning för filmen verställd av John W. Brunius. och S. Ask.
Omfång	120 s. Miljölista (10 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Fru Thora. Filmdrama i sex akter efter Henrik Pontoppidans berättelse Lille Rödhaette. Av John W. Brunius. och S. Ask.
Omfång	97 s. Miljölista (9 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Textlista.
Omfång	11 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	7 s.
Språk	Franska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Övrigt tryck

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit (tintad)
Bärare	DCP
Längd i minuter	92 min

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264

Ljudtyp	Stum
Färgtyp	Svartvit
Längd i minuter	85 min
Texter i läslängd	Svenska