Dan, Tant och lilla fröken Söderlund (1924)

Media (36 st)

Originaltitel	Dan, Tant och lilla fröken Söderlund
Filmtyp	Långfilm
Kategori	Spelfilm
Regi	Sigurd Wallén
Manus	Erik Bergman (som Dan)
Produktionsland	Sverige
Produktionsbolag	Bewefilm
Åldersgräns	Barntillåten
Sverigepremiär	1924-09-08

Medverkande

Tyra Dörum
Tant

Victor Lundberg
Johannes, hennes make

Erik Bergman (som Dan Bergman)
Dan

Thor Modéen
Gusten Pettersson, varuhusbiträde

Dagny Lind
fröken Söderlund

Carl-Gunnar Wingård
Lundberg, notarie

Visa fler

Om filmen

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs...

Visa hela texten

Handling

"I den gamla hederliga lagboken stadgades det, att kvinnan skall vara mannen underdånig. Men den paragrafen hade Tant aldrig förstått. Tvärtom betraktade hon sin sämre hälft som sin...

Visa hela handlingen

Press

En allmän och ganska oprecis välvilja kom filmen till del i stockholmspressen som tyckte att det fanns gott om lustiga scener och skojiga poänger. "Frågan är emellertid om inte...

Visa all press

Denna film hör tyvärr till de svenska stumfilmer som helt har gått förlorade och vi känner inte till något bevarat filmmaterial – vare sig kopia, original- eller bevarandematerial. Läs mer på Filmarkivets sida Bevarade och förlorade svenska stumfilmer.

"I den gamla hederliga lagboken stadgades det, att kvinnan skall vara mannen underdånig. Men den paragrafen hade Tant aldrig förstått. Tvärtom betraktade hon sin sämre hälft som sin livegne." Men maken Johannes är inte ensam om att tyranniseras: hon är lika despotisk mot exempelvis de båda inackorderingarna, lilla fröken Söderlund och unge Pettersson, som mot Tants vilja älskar varandra.

På sin födelsedag uppvaktas Tant med blommor av Johannes och blir genast misstänksam: hur har han fått pengar till blommorna? Även gode vännen i huset, Dan, hälsar på och avslutar födelsedagsbesöket med att åka utför trapporna på rullskridskor.

Unge Pettersson, som är varuhusbiträde, spelar sin inackorderingstant och motståndare en rad spratt -- ett av dem leder till och med till att Tant blir satt i häkte ett tag. Tant lyckas inbilla fröken Söderlund att Pettersson är otrogen, och i stället börjar notarien Lundberg uppvakta henne.

Vid en picknick i det gröna med Tant, farbror Johannes, fröken Söderlund, notarien och herrskapet Jonsson bjuds det på stora mängder sprit och notarien tar mod till sig och friar. Då dyker emellertid den avsågade Pettersson upp igen, notarien avsnoppas och allt blir gott mellan fröken Söderlund och Pettersson.

Familjen flyttar ut på landet på sommarnöje. Tant och fröken Söderlund glömmer vid en båtutflykt att binda sin roddbåt och står räddningslösa ensamma på en holme. Pettersson uppenbarar sig som räddande ängel och mot löfte att få Tants förlovningsvälsignelse fraktar han hem damerna. Vid hemkomsten tar Tant tillbaka sitt löfte.

Paret iscensätter emellertid en fingerad olycka så att Tant tror att de drunknat och grips av ånger. Hon förkunnar, att om de unga bara välbehållna komme åter så ska hon ge dem sin välsignelse. Då sticker de älskande upp huvudena ur vattnet och klättrar glatt upp på bryggan. Tant måste motvilligt hålla sitt löfte och det blir förlovningskalas. (Bearbetning av program, textlista och recensioner.)

Pressreaktion Svensk filmografi

En allmän och ganska oprecis välvilja kom filmen till del i stockholmspressen som tyckte att det fanns gott om lustiga scener och skojiga poänger.

"Frågan är emellertid om inte såväl Tant som hennes omgivning äro roligast i bokform; vi svenskar ha litet svårt för filmfarsens uppsluppna konst, och Sigurd Wallén, regissören, utgör intet undantag. Emellertid är det troligt att många komma att skratta åt Tyra Dörum och Victor Lundberg som tant och farbror och åt författaren, som spelar sig själv, samt möjligen åt Thor Modéen som unge Pettersson." (Marfa i DN)

"De agerande, Tyra Dörum, Victor Lundberg osv, ha med liv och lust givit sig hän åt sina uppgifter. Främst fröjdar kanske författaren själv, som man frestas kalla en ackvisition för duken. Scenen då han på rullskridskor gör sortie utför trapporna till tantens hus är styckets klimax, som sålunda infaller redan i första akten." (NDA)

"Man lagar köttbullar och man äter köttbullar, man spelar 'Jungfruns bön' och man dansar polkett och har så trevligt. Farbror darrar för tant, alla darra för tant, men tant darrar för ingen. Det är så innerligt kvalmgemytligt och vardagssvenskt att man stundom känner sig riktigt generad. Om man inte är svärmiskt anlagd för genren. Faktum kvarstår dock och det är: för det första att svensk film här fått sin första verkliga fars, spelad och iscensatt med säker blick för situationskomiken samt helt och hållet fri från longörer, och för det andra att filmen förvisso blir en publikframgång." (Gvs i StD)

Kommentar Svensk filmografi

Fil lic Erik Bergman (1869--1932), oftast kallad dr Dan Bergman, skrev under signaturen Dan en mängd mycket lästa kåserier och humoresker i svensk skämtpress om småborgerligt vardagsliv, ofta illustrerade av Knut Stangenberg och ofta kretsande kring de figurer som befolkar filmen. Flera av anekdotsamlingarna utkom i bokform. Filmmanuskriptet räknades emellertid som ett originalverk. Inspelningstid: våren 1924.

Som fyllnadsprogram vid filmens premiär i Stockholm visades en svensk kortfilm med trickfilmsinslag, betitlad Urtidens gåtor (se Appendix).

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se