Originaltitel | Hans engelska fru |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1927-01-17 |
Två engelska gentlemen i den arbetsfria överklassen, Ivor Willington och Lionel Jessop, spelar kort om vem som ska få den unga vackra änkan Cathleen Paget och hennes förmögenhet, när...
Hans engelska fru blev en klar kritikersuccé. Flera recensenter gratulerade formligen till resultatet, och man såg med tillförsikt fram mot ett fortsatt internationellt samarbete: den här...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Samproduktionstitel |
|
Distributionstitel |
|
Inspelningstitel |
|
Manustitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Foto |
|
Arkitekt | |
Rådgivare |
Lil Dagover | Cathleen Paget, änka | ||
Urho Somersalmi | Birger Holm, träpatron | ||
Gösta Ekman | Ivor Willington | ||
Karin Swanström | Mrs. Brock, Cathleens mor | ||
Håkan Westergren | Bruce Brock | ||
Brita Appelgren | Poppy Brock | ||
Stina Berg | Antje | ||
Margit Manstad | Faucigny | ||
Vilhelm Bryde | Lionel Jessop | ||
Margit Rosengren | Lilian | ||
Björn "Nalle" Halldén (som Nalle Halldén) | hovmästare på järnvägsrestaurangen | ||
Carl-Gunnar Wingård | kypare på järnvägsrestaurangen | ||
Eric Gustafson | gäst på järnvägsrestaurangen | ||
Josua Bengtson | tågutropare | ||
Ragnar Arvedson | konstnär | ||
Knut Lambert | herre på välgörenhetsbasaren | ||
Carla Bartheel | dam i Londonsocieteten | ||
Olga Andersson | dam i Londonsocieteten | ||
Anna Lilja | dam i Londonsocieteten | ||
La Jana | dansare |
Produktionsbolag | AB Isepa | ||
---|---|---|---|
Wengeroff-Film GmbH | |||
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå | 1927 |
Två engelska gentlemen i den arbetsfria överklassen, Ivor Willington och Lionel Jessop, spelar kort om vem som ska få den unga vackra änkan Cathleen Paget och hennes förmögenhet, när hennes sorgeår är till ända. Willington vinner.
Cathleen är sedan gammalt mycket fästad vid Willington och ser nöjd fram mot ett giftermål med honom. Det visar sig emellertid att Cathleens odåga till bror vanskött familjens tillgångar så pass, att ruinen hotar, om man inte kan göra en överenskommelse i godo med den viktigaste av kreditorerna, den svenske träpatronen Birger Holm. Cathleens mor och bror föreslår helt frankt att ett äktenskap vore den enklaste lösningen. När Cathleen vägrar antyder brodern att hennes fästman varit mer intresserad av hennes förmögenhet än av henne själv. För att få visshet söker Cathleen upp Willington i hans hem och blir vittne till hans otrohet.
Cathleen har efter den besvikelsen inte längre några skrupler utan följer med familjen till Sverige och Norrland för att försöka snärja direktör Holm. Strax innan de kommit fram till målet får bilen punktering och Cathleen stiger ur för att beskåda timmerflottningen som försiggår i älven nedanför. Hon tappar fotfästet och faller i forsen, men räddas efter en dramatisk forsfärd av en handlingskraftig norrlänning som i själva verket är identisk med Birger Holm. I en pikant scen måste den blyge svensken ta av den avsvimmade Cathleen hennes genomblöta kläder. När så småningom den engelska bilen anländer till flottarkojan uppträder Cathleens mor och bror ytterligt brackigt och överlägset mot hennes räddare.
När de senare upptäcker sitt misstag är genansen stor, men Cathleen som blivit riktigt förtjust i Birger Holm kan inte längre hålla god min i elakt spel utan avslöjar komplotten för honom. Holm har själv blivit betagen i Cathleen och tar inte särskilt illa upp. Det dröjer inte länge förrän de gift sig med varandra.
Efter en tid börjar Cathleen finna det ensliga norrlandslivet kyligt och tråkigt. För att muntra upp henne låter Birger henne resa hem till London en tid. Här tar Cathleen upp kontakten med de gamla vännerna, däribland Willington som återupptar sin uppvaktning.
Under tiden börjar hennes make i Norrland att anfäktas av svartsjuka misstankar, som kulminerar en kväll när det är radioutsändning från Savoy Hotel i London. Cathleen och Willington befinner sig där, och plötsligt får Birger Holm genom etern höra hur Willington av orkestern begär "en svensk foxtrot för Mrs Holm". Birger kan nu inte längre behärska sig utan reser själv till London för att se vad hustrun har för sig.
Han anländer oanmäld mitt under förberedelserna för en välgörenhetsfest, där Cathleen ska uppträda som Lady Godiva, något som Birger uppfattar som skamlöst. Till råga på allt blir han vittne till att Cathleen och Willington kysser varandra. Holm uppför sig mycket bryskt emot sin hustru och hindrar henne handgripligen från att delta i festen. Hon svarar med förolämpningar: "Du är och förblir en bonde!" En brytning är oundviklig. Makarna skiljs åt. Men av Cathleens uppträdande mot Willington framgår att hon alltfort älskar sin man.
Så går en tid och Birger Holm gör en tågresa söderut. Under en måltidspaus på resan sitter han på en järnvägsrestaurang när det norrgående tåget ankommer och Cathleen stiger in på restaurangen. De tilltalar inte varandra, men han låter sitt tåg gå och hon låter sitt tåg gå, och när dagens sista tåg har gått beställer de ett dubbelrum på järnvägshotellet och återupptar försonade och lyckliga det äktenskapliga samlivet.
Censurnummer | 38348 |
---|---|
Datum | 1927-01-13 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2760 meter |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 16 |
Längd i meter | 2760 meter |
Längd i minuter | 151 min |
Akter | 7 rullar |
Hans engelska fru blev en klar kritikersuccé. Flera recensenter gratulerade formligen till resultatet, och man såg med tillförsikt fram mot ett fortsatt internationellt samarbete: den här filmen visade att svensk!arna kunde vara lika bra som amerikanerna.
"Man konstaterar därför i stället med en viss tillfredsställelse, att det svensk-tyska samarbetet av dugliga krafter och användbara pengar i och med denna Molander-film firar sin första, verkliga triumf. En triumf, stor nog att konkurrera med Amerikas största i samma genre." (SocD)
"Man har här en svensk lyxfilm av det bästa slaget" skrev recensenten i Arbetaren och fortsatte i patriotiskt övermod: "Amerikanerna böra få se denna film, den har åtskilligt att lära dem om hur ett filmmanuskript bör utarbetas. Med några, visserligen lysande, undantag förstå ej amerikanerna den konsten."
Robin Hood i StT hade vissa reservationer. "Herr Molander har tydligen åkt upp i de verkligt storas klass, ty han kan gå omkring som ett lejon, slita sin man och ryta:
-- Ett kungarike! Ett kungarike för ett manuskript!
Den tyske (eller schweiziske) dr Merzbachs scenario var det svagaste i hela filmen. Visserligen hade den uråldriga röda tråden styrts ut med några moderna knutar: radio och vedhuggning. Men i stort sett voro även sensationerna gamla bekanta: forsfärder, rullningar utför branter . . .
Herr Molander hade sålunda just ingenting att göra något av -- men gjorde det förstklassigt. Brantrullningen lika bra som i amerikansk film, det övriga likaså. Vid ett par tillfällen halkade dock herr Molanders medfödda elegans, och filmen fick en nyans av dålig smak -- men det var väl det slippriga stoffets fel. Riktigt sig själv blev herr Molander först i filmens slut -- de två vitfrustande tågen, scenerna på stationsrestaurangen. Här var berättelsen glänsande."
I StD utnämnde Gvs filmen till Gustaf Molanders bästa regiarbete. "Det är psykologiskt detaljarbete, som inger den uppriktigaste beundran. Hur fjärran är man inte från allt hafs, alla hastiga beslut och lika hastiga sinnesförändringar, som trängas i den amerikanska genomsnittsschablonen."
E-m i NDA menade att filmen utan någon som helst jämförelse var den svenska filmkonstens största framgång sedan Sjöströms tid och att den stod fullt i jämnhöjd med Amerikas bästa. Kritikern avslutade sin recension med orden: "Om någonsin man kan tala om en milsten på svensk films väg, så kan man göra det efter denna premiär. Ty nu är mark bruten, och det är bara att marschera vidare."
Svensk-tysk samproduktion mellan å ena sidan Oscar Hemberg och Isepa, å andra sidan Vladimir Wengeroff, samme person som något år tidigare figurerat i samband med tillkomsten av Ingmarsarvet (1925/22) och Till Österland (1926/2).
Hans engelska fru var ett inför både kritik och publik framgångsrikt försök att förena motivkretsar från den svenska filmens storhetstid (forsfärden och norrlandsmiljön) med sofistikerade inblickar i den internationella överklassens livsföring. Liksom i Isepas andra samproduktion med Wengeroff, Bara en danserska, lades stor vikt vid filmens anpassning till engelsk publik, och den engelske filmmannen kapten John Orton engagerades att följa inspelningen för att se till att inga moment skulle störa den brittiska smaken. Inspelningen försiggick hösten 1926.
Till filmens tidstypiska aktualiteter hör intresset för rundradions nymodighet med kristallmottagere, hörlurar och dansmusik från Savoy. Savoymiljön är för övrigt rekonstruerad i Filmstadens ateljéer under kapten Ortons överinseende.
Håkan Westergren gjorde sin filmdebut i denna film. Urho Somersalmi var en finsk skådespelare som tidigare medverkat i Mauritz Stillers Johan (1921/7). Det stora slagnumret var emellertid den tyska stjärnan Lil Dagover, ryktbar bl a för sin roll i Doktor Caligaris kabinett. Stor publicitet ägnades åt de mondäna kreationer hon visade upp i Hans engelska fru, inte minst hennes extremt korta kjolar. Fru Dagovers närbildskamp för livet i de norrländska forsarna spelades in i Centralbadet i Stockholm, där ett par utombordsmotorer stod för forsandet.
(hösten) | 1926 | 1926 | ||||
Filmstaden | Råsunda | Sverige | ||||
Centralbadet | Stockholm | Sverige | ||||
Alftafallen i Ljusnan, Alfta | Ovanåker, Hälsingland | Sverige | ||||
Bollnästrakten | Bollnäs, Hälsingland | Sverige |
Sverigepremiär | 1927-01-17 | Cosmorama | Göteborg | 101 min | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1927-01-17 | Cosmorama | Göteborg | 101 min | ||
Sverigepremiär | 1927-01-17 | Scania | Malmö | 101 min | ||
Urpremiär | 1927-01-17 | Scania | Malmö | 101 min | ||
Sverigepremiär | 1927-01-17 | Röda Kvarn | Stockholm | 101 min | ||
Urpremiär | 1927-01-17 | Röda Kvarn | Stockholm | 101 min | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2010-04-28 | |||||
2022-08-26 | Stockholm | Sverige |
Bonde |
Dans |
Drunkningstillbud |
Ekonomiskt obestånd |
England |
England/London |
Fester |
Fordringsägare |
Forsfärder |
Försoning |
Hushållerskor |
Järnvägsrestaurang |
Korta kjolar |
Kortspel |
Lady Godiva |
Ljusnan |
Mode |
Punktering |
Radioutsändning |
Restauranger |
Rivaler |
Räddningsbragd |
Societet |
Storstad |
Svartsjuka |
Svimning |
Timmerflottning |
Trolöshet i kärlek |
Träindustri |
Tågresa |
Välgörenhet |
Äktenskap |
Änkor |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2621 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Nitrat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 45 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2621 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2838 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischdesign | Einar Nerman |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Norrland. |
Omfång | Ca 160 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Hans egelska fru. Scenario: Paul Merzbach. |
Omfång | 5 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Hans engelska fru. (1927). Textlista. |
Omfång | 12 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 4 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Finska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |